Himmel eller helvete

Hur ska vi komma tillrätta med resistenta bakterier? Just nu utvecklas ny antibiotika, men lika viktigt är att få ner användandet av den antibiotika som finns i omlopp. För 77 år sedan dog Albert Alexander efter att ha skrapat sig på en rosentagg. Såret ledde till blodförgiftning, och Alexander hade extrem otur. Den nya medicinen penicillin höll just på att utvecklas, och till en början lyckades läkarna tvinga tillbaka infektionen. Men sedan tog lagret av experimentmedicinen penicillin slut, och Albert Alexander dog. Att ett litet skrapsår skulle kunna leda till döden känns nästan obegripligt idag. Men genom vår överanvändning av antibiotika kan läkemedlen bli verkeslösa, och det här bli en historia om framtiden istället för dåtiden. Med: Gustaf Klarin, vetenskapsjournalist, och Ulrika Björkstén, chef för vetenskapsredaktionen, SR. vet@sverigesradio.se

Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Inte bara varg och lo har spridit sej söderut, utan även järven, trots att järven ansetts vara ett klimatkänsligt djur. En annan trend är att skogen breder ut sej alltmer i Europa, då kan det bli mer plats för bland annat rovdjur. Alla kanske inte gillar rovdjur. Men är det inte positivt att vi människor nu har möjligheten att ge plats för dem? Med: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och Ulrika Björkstén, chef på vetenskapsredaktionen SR. vet@sverigesradio.se

Vi blir allt bättre rustade mot naturkatastrofer, men kommer det räcka när klimatet förändras? Den senaste kraftiga jordbävningen i Taiwan. Ekot rapporterade om minst sex döda, men mer än så blev det inte. Varför inte det? Det har hänt något här. Jordbävningen i Taiwan den 6:e februari är ett bra exempel på att allt färre människor dör i naturkatastrofer. Vi har blivit bättre på att förebygga katastroferna med bättre byggteknik och varningssystem. Vi blir allt fler människor i världen, ändå kräver all världens naturkatastrofer allt färre dödsoffer. Positivt, eller hur? Med: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och Ulrika Björkstén, chef på vetenskapsredaktionen SR. vet@sverigesradio.se

Havsbottnarna ska karteras och skikten i haven undersökas. Ny kunskap ska rusta oss för ett hav i förändring. Men hinner vi göra de rätta insatserna? År 2030 ska havsbottnarna vara karterade, en viktig pusselbit till att förstå hur strömmarna rör sig över jordklotet. Klimatförändringen anses till exempel påverka Golfströmmen, med varmare luft som stör utbytet av kallt och varmt vatten i haven, och som får strömmarna att mattas av. Samtidigt säger vissa klimatforskare att Arktis riskerar att vara isfritt sommartid redan 2050. Hinner vi använda ny kunskap om haven i tid, för att på sikt rädda det? Med: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och Ulrika Björkstén, chef på vetenskapsredaktionen SR. vet@sverigesradio.se

Nanopartiklar finns numera i allt från smink till ytbeläggningar och luftreningsprodukter. Men vi vet fortfarande väldigt lite om riskerna. Användningen av nanomaterial har formligen exploderat det senaste decenniet. I veckan stod den första versionen av en europeisk "säkerhetsplattform" för nanomaterial färdig. Nanotekniken lovar nya miljövänliga produkter, som superglatta ytor och effektivare avsaltningssystem som kan ge oss rent dricksvatten. Möjligheterna är fantastiska, men det finns också utmaningarna med att förstå riskerna med partiklar som ändrar egenskaper så fort man ändrar form på dem. De reagerar lätt med omgivningen, och det är själva definitionen av ett giftigt ämne. Med Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, och Ulrika Björkstén, chef på vetenskapsredaktionen SR.