Filosofiska rummet

Trumps tullar sände chockvågor genom världen. Är globaliseringen över? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/793?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_filosofiskarummet] Globalisering har flera betydelser. Det kan syfta på internationell handel, nyliberal ideolog med minimal stat och frihandeln som ideal, en gränslös värld där kultur inte är bunden till en plats och en kommunikationsteknologi som krymper världen. Globaliseringen har en lång historia och har förändrats över tid. På vilket sätt har dagens globalisering påverkat oss som människor och vår syn på världen? Förespråkarna för globaliseringen lyfter fram att frihandel och marknadsekonomi har lett till att världsfattigdomen har sjunkit, valfriheten och välståndet ökat.   Historiskt har kritiken mot globaliseringen varit starkast från vänster som pekat på hur globaliseringen ökat klyftorna, förstört miljön och inte främjat mänskliga rättigheter. Idag hörs kritiken mest från den konservativa högern som vill skydda det egna landets industri och pekar på problem med invandring.  Det har skett en omsvängning mot ekonomisk nationalism.  Vilken är den nya tidsandan som kommer med den? Medverkande: Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och Lisa Dellmuth, professor i internationella relationer Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: TV-serie: Wolf Hall - som bygger på författaren Hilary Mantels böcker Samtal och möten genom konst: Carola Grahn: Moderna Museet och Liljevalchs konsthall Verket: Horizon of Me(aning) [https://sis.modernamuseet.se/sv/objects/105721/horizon-of-meaning?ctx=a91ae2fca4c8ce7e226c84ce5168b00541aacaf4&idx=7]

Vi dränks i starka berättelser: TV-serier, poddar, dokumentärer. Och minsta pryl säljs in med storytelling. Vilka berättelser säljer och hur formar de våra liv? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/793?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_filosofiskarummet] Människan är en berättande varelse. Genom årtusenden har vi fört fram berättelser som både haft en underhållande och moralisk betydelse. Men berättelserna har förändrats över tid och med berättelserna vår syn på oss själva. Idag har berättelsen en upphöjd status som säljer TV-serier, poddar, bilar och historien om oss själva. De berättelser som ofta premieras är historier där ett trauma står i centrum och som brukar kallas traumaplot. Varför har traumaberättelsen blivit ett så vanligt sätt att beskriva och förklara människors liv? Och vilka berättelser får inte höras? Den tongivande tyskkoreanske filosofen Byung-Chul Han hävdar sin bok The Crisis of Narration att skärmarna och de sociala medierna har lett till att berättandet har blivit fragmentiserat, förenklat och säljande istället för att skapa mening och sammanhang. Trots alla berättelser som omger oss, genomgår berättandet en kris idag? Vad gör det i så fall på hur vi ser på världen och oss själva? Medverkande: Frida Beckman, författare och professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare och Niklas Rådström, författare och professor emeritus i berättande och kreativt skrivande. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: Cast: The Origins of Our Discontents - Isabel Wilkerson Faelles liv - Tue Andersen Nexö TV-serie: Twin Peaks - David Lynch

Nu behöver de döda inte försvinna från oss. Vi kan köpa digitala kopior av nära och kära så att vi kan fortsätta umgås med dem. Vill vi det och vad händer med sorgen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/793?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_filosofiskarummet] Ett omtalat exempel på att återskapa avlidna finns i den sydkoreanska dokumentären Meeting you från 2020, där en död flicka återskapas digitalt så att hennes mamma ska få träffa henne en sista gång. Mamman får på sig ett par VR-glasögon och flickan kommer springande mot henne och ropar: Mamma, var har du varit? Idag lever vi med minnen av våra döda genom foton, brev, ärvda möbler och besök vid deras gravar. Kommer den nya tekniken innebära en stor förändring för vårt sätt att relatera till de döda och till döden?  Blir AI-kopian ett slags liv?   Det finns en växande industri som utvecklar chatbottar och avatarer av döda personer. Kan framtiden innebära en värld som domineras av de döda? Vilka moraliska frågor väcker den nya tekniken? Medverkande: Amanda Lagerkvist, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet, Amir Haj-Bolouri, professor i informatik vid Högskolan Väst, Johan Brännmark, docent i filosofi vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: Utandning - Ted Chiang Visible and the invisible - Maurice Merleau-Ponty The End of Man - A Feminist Counterapocalypse - Johanna Zylinska

Vi talar mer om hur vi känner än vad vi tycker. Känslan har fått en upphöjd roll och möter oss överallt: i nyheternas rubriker, på sociala medier, i managementretoriken och i politiken. Lever vi känslornas tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/793?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_filosofiskarummet] För ett par decennier sedan kunde känslan ses som något som stod i vägen för förnuftet. Idag är det snarare tvärtom. Vi ska lyssna på våra och andras känslor och det ska kännas rätt.  Starka känslor väcker intresse och premieras. Förutom att det bidrar till spridning i sociala medier så blir känslorna nyheter. Trumps och Vances utskällning av Zelenskyj i Vita huset, intressegrupper som rasar mot den nya Snövitfilmen eller Måns Zelmerlövs bitterhet och tårar efter att ha förlorat i Mello.   Varför har känslor blivit så viktiga och vad är det som drivit fram det? Och vad betyder känslans uppvärdering för hur vi ser på förnuftet?  Redan Aristoteles talade om att man måste väcka känslor hos åhörarna för att mobilisera dem till handling. Genom historien har olika politiska rörelser vänt ilska och vrede till politisk kamp, så som till exempel kvinnorörelsen och arbetarrörelsen. Idag talar forskare om att det pågår en värdighetskamp med identitetspolitiska förtecken som förs både av högerpopulister och underordnade grupper i samhället.   Spelar känslorna större roll i politiken idag och när kan känslorna bli farliga?  Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Jens Ljunggren, professor i historia vid Stockholms universitet.  Programledare: Cecilia Strömberg Wallin  Producent: Marie Liljedahl  Veckans tips: TV-serie Adolescence - regi Philip Barantin (Netflix) Bok: National Symbols at the Olympic Games - Jorg Krieger

Straffen skärps, pedofiler hängs ut på nätet, presidenter talar om hämnd. Har hämnden fått en renässans och kan det vara moraliskt rätt att hämnas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/793?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_filosofiskarummet] Hämnden har engagerat filosofer och religiösa tänkare genom historien. I Bibeln finns principen “öga för öga, tand för tand”, som handlar om att hämnden ska vara proportionell. I vårt samhälle ses hämnd som något ociviliserat. Staten tar över och ska skipa rättvisa.   Varför har hämnd blivit fult?    Efter förintelsen var det många nazister som undgick straff eller fick låga straff. Samtidigt fanns det judar som tog lagen i egna händer för att hämnas nazismens fruktansvärda brott. Om rättssystemet låter förövare gå fria, är det då moraliskt rätt att ta lagen i egna händer och hämnas? Idag ser vi hur hämnden tar olika former: Gängkriminalitetetens hämndspiraler leder till strängare straff, pedofiler hängs ut på nätet, den misstänkte mördaren Luigi Mangione fick en fanclub efter att han skjutit ihjäl en VD för ett försäkringsbolag i USA. Men även statsmän talar om hämnd. Efter Hamas terror- attack skrev Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på X “vi kommer kraftfullt hämnas denna mörka dag” och Trump har sagt att han ska hämnas på sina fiender. Börjar hämnden bli rumsren? Medverkande: Kenneth Hermele, författare nu senast till boken Den vilda rättvisan: judisk hämnd efter förintelsen och Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Bok: Hadji-Murat - Leo Tolstoj TV-serie: Tyska huset - Isabel Prahl och Randa Chahoud