Ida Gabrielsson (V): Jag tror vi får acceptera att oppositionen inte kan samlas innan valet

Ida Gabrielsson (V): Jag tror vi får acceptera att oppositionen inte kan samlas innan valet

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson om fastighetsskatt och miljardärsskatt och om hur de ska kunna enas inom oppositionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/3071?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekotslordagsintervju] Ida Gabrielsson är vice ordförande och ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet. Hon leder också en arbetsgrupp som förbereder regeringsförhandlingar efter valet. Hon säger att hon i sådana förhandlingar skulle prioritera att få ner hushållens kostnader: ”Och då gäller det att pressa bankerna, matjättarna, elen men också hyrorna. De har ökat extremt mycket, tredubblats under den här perioden, ökningen alltså. Sen handlar det om välfärden. Vi kan inte fortsätta att inte betala det det kostar, vi måste höja lönerna för dem. Och så måste staten investera mer”, säger Ida Gabrielsson. När det gäller vilka departement Vänsterpartiet vill ha makt över svarar hon att det är en senare fråga, men hon ger några ledtrådar kring prioriterade ministerposter för Vänsterpartiet: ”Socialförsäkringarna är ju en jättestor andel av statsbudget, så det är ju jätteviktigt, och finansmarknaden handlar ju om bankerna och civilministern kan ju ha ansvar för delar av konkurrensen och kommunernas ekonomi”, säger Ida Gabrielsson. SVÅRT ENA OPPOSITIONEN På Vänsterpartiets kongress i april klubbades linjen att inte släppa fram en regering där partiet inte ingår efter valet i höst. Partiet har länge försökt ena oppositionen och förordat att de ska gå fram som ett gemensamt regeringsalternativ inför valet. Nyligen skickade Nooshi Dadgostar (V) ett brev [https://www.sverigesradio.se/avsnitt/nooshi-dadgostar-v-jag-har-skickat-ett-brev-till-elisabeth-thand-ringqvist] till Elisabeth Thand Ringqvist (C) med en inbjudan till samtal, men det brevet fick inget svar. Nu säger Ida Gabrielsson att hon inte tror att det kommer att gå att ena oppositionen före valet. ”Det tror jag att vi får acceptera nu att nu har man sagt att innan valet så vill man inte samlas. Vi hade ju önskat att man gjorde det”, säger Ida Gabrielsson. NYA SKATTER Vänsterpartiet går till val på att höja inkomstskatten för höginkomsttagare och införa bankskatt och en miljardärsskatt. De vill också utreda egendomsskatter [https://www.vansterpartiet.se/wp-content/uploads/2025/10/Budget2025_webb.pdf], som fastighetsskatten. Idag finns en kommunal fastighetsavgift [https://www.skatteverket.se/privat/fastigheterochbostad/fastighetsavgiftochfastighetsskatt.4.69ef368911e1304a625800013531.html] på max 10 074 kr per år. Ida Gabrielsson säger att de tittar på att längre fram införa en statlig fastighetsskatt på villor som är värderade till 13 miljoner eller mer. ”Problemet idag med den fastighetsavgift vi har är att den är platt, det kostar lika mycket med ett hus i Norrlands inland som på solsidan i Saltsjöbaden, det är inte en bra modell (...)Jag tycker att man skulle kunna fundera på om det inte är vettigare att man får betala mindre om man har billiga bostäder och den som har en villa värderad till 13 miljoner eller så, den kan kanske få betala lite mer då” För att hushåll med låga inkomster inte ska tvingas flytta om fastighetsskatten blir för hög vill partiet se en gräns på max fyra procent av inkomsten. Fastighetsskatt är inte något partiet kommer att driva i eventuella regeringsförhandlingar efter valet, men de vill utreda hur den skulle kunna utformas. Ida Gabrielsson säger att de allra rikaste behöver bidra mer till välfärden. Det är skälet till att de går fram med förslaget om en miljardärsskatt. ”Istället för att gynna investeringar och arbete så har vi gynnat spekulation på fastighetsmarknaden och annat, det kan man åtgärda. Sen kan de behöva bidra mer i orostider. Vi har ett krig i vårt närområde. Vi har inte råd med välfärden om man inte ser till att fylla på statskassan”, säger Ida Gabrielsson. EXITSKATT I Norge har förmögenhetsskatten fått många förmögna norrmän att flytta utomlands. För att undvika att så sker tycker Ida Gabrielsson att man ska utreda en s.k. exitskatt som miljardärer ska betala om de flyttar utomlands. ”Jag tänker så här: Det känns väldigt oanständigt att i en situation där vi har stora bördor som människor får bära i Sverige, hushållen, välfärden, vi har ett krig i vårt närområde. Då borde man inte fly landet, utan då borde man vara här. Och annars behöver vi titta på sånt”, säger Ida Gabrielsson. Gäst: Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Lova Olsson  Producent: Maja Lagercrantz  Tekniker: Jacob Gustavsson Intervjun spelades in onsdagen den 13 maj 2026.

Simona Mohamsson (L): ”Vi fortsätter att kämpa för att få igenom vår politik”

Liberalernas partiledare om kvittningskrisen i riksdagen, om partiets nya linje kring SD, om vinster i skolan och permanenta uppehållstillstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/3071?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekotslordagsintervju] Kvittningskrisen i riksdagen har pågått i en dryg vecka. Inför omröstningen om övergångsregler för skärpta regler för medborgarskap [https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/beslut/beslut-skarpta-krav-for-svenskt-medborgarskap_hdc320260429sfu28/?pos=0&autoplay=true] röstade två tidigare SD-ledamöter, som nu är politiska vildar, på oppositionens förslag. SD beslutade då att frångå riksdagens kvittningsöverenskommelse och låta ytterligare två SD-ledamöter, som egentligen skulle vara utkvittade, rösta. På så sätt vann Tidöpartierna omröstningen, men kvittningsöverenskommelsen föll. Hur ser Liberalernas partiledare, utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson på det agerandet? ”Jag tycker att det är ett kortsiktigt agerande i en väldigt komplex fråga. Det handlar om att vi behöver ha ett kvittningssystem. Vi kan inte ha en riksdag där vildarna får agera vågmästare. Sen är det ju också komplext, för det här var en viktig fråga, en viktig votering. Liberalerna har kämpat i över 20 år för att stärka medborgarskapet som just den här voteringen handlade om. Det här är en komplex fråga, men jag hoppas att alla partier är villiga att göra sitt och inte ser det som en möjlighet för politiskt spel”, säger Simona Mohamsson. SAMVETSKVITTNING Kvittningssystemet i riksdagen används inte bara för att balansen mellan blocken ska bestå när enskilda ledamöter inte kan närvara. Det händer också att ledamöter kvittar ut sig av samvetsskäl – för att slippa rösta i frågor där de inte håller med sitt parti. Under voteringen om skärpta krav för medborgarskap var sju av Liberalernas 16 ledamöter utkvittade [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/omrostning/omrostning-betankande-202526sfu28-skarpta-krav_hd19sfu28p1/]. Flera av dem har varit kritiska till Liberalernas nya linje om SD, där partiet nu välkomnar SD i regering efter valet. I juni ska riksdagen rösta om flera förslag [https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/kalendersida/kalenderhandelse/beslut/2026/juni/15/beslut_rdhdc120260615vo/] som olika liberaler har kritiserat, som att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Om inget nytt kvittningssystem är på plats då kommer alla ledamöterna behöva rösta. Kommer alla 16 liberala riksdagsledamöter att rösta för förslaget? ”Ja, vi har röstat tillsammans. Tillsammans och på det avtalet vi har ingått, Tidöavtalet, på den politiken som vi har lagt fram. Det är min utgångspunkt också framåt.” Så det kan du lova? ”Ja, utgångspunkten är att det inte är Liberalernas grupp som har varit ett problem utan det är snarare andra, och det är de vågmästare som funnits, som är vildar”, säger Simona Mohamsson. Hon tror också att möjligheten att rösta igenom regeringens politik kommer att påverkas av problemen med kvittningssystemet. ”Vi fortsätter att kämpa för att få igenom vår politik, men det är uppenbart nu att vi har nio stycken vildar i Sveriges riksdag som gör det svårt att få igenom politik. Det kommer att fortsätta vara svårt även för kommande regeringar om man inte hittar ett sätt att hantera vildarna i kvittningssystemet. Men jag är hoppfull att alla partier vill lösa det här och inte ser det som ett politiskt spel”, säger Simona Mohamsson. SKOLAN VIKTIGASTE FRÅGAN Skola och utbildning är Liberalernas viktigaste fråga. Men flera av de aviserade skolreformerna kommer inte att genomföras under mandatperioden, som att förändra skolpengen och kösystemet. Men nästa vecka ska regeringen presentera ett lagförslag om skärpta villkor för skolföretagen. ”Jag kan inte föregå innehållet, men det handlar om att vi ska fortsätta med helrenoveringen av friskolesystemet. Ett system som har visat sig, tyvärr, alldeles för ofta innebära problem där fristående aktörer inte prioriterar barnets utbildning genom att ha större klasser, dela ut glädjebetyg och ha obehöriga lärare. Det försöker vi nu förändra genom att ha skärpta krav på när man har kvalitetsbrister, att man inte kan ta ut vinst”, säger Simona Mohamsson. BÖRSBOLAG ELLER INTE? I höstas beslutade Liberalerna att partiet vill förbjuda vinstuttag i skolan och fasa ut aktiebolag som driftsform. De andra Tidö-partierna vill behålla möjligheten för skolföretag att ta ut vinst. Men i Sverigelöftet [https://www.liberalerna.se/nyheter/sverigeloftet], den överenskommelse som Simona Mohamsson och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson slöt nyligen, står det att de är överens om att ”vinstintresset fasas ansvarsfullt ut ur svensk skola”. Jimmie Åkesson har sedan sagt att han inte vill förbjuda vinstuttag, men Simona Mohamsson vidhåller att de är överens. ”Vi är överens om att vi behöver sätta stopp för vinsterna i skolan och att vi ska göra det på ett ansvarsfullt sätt”, säger Simona Mohamsson. Gäst: Simona Mohamsson, partiledare Liberalerna Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena Gissén Producent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström Tekniker: Christian Barter Intervjun spelades in fredag den 8 maj 2026.

Aron Emilsson (SD): Har beredskap att axla uppdraget som utrikesminister

Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson om folkrätt och bistånd och om vilken utrikespolitik SD vill driva som regeringsparti. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/3071?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekotslordagsintervju] Trots att utrikespolitik inte ingår i Tidöavtalet så har Sverigedemokraterna fått stort genomslag i regeringens utrikespolitik under mandatperioden, enligt Aron Emilsson. ”Vi har ju inte minst förhandlat fram en historisk omläggning av bistånds- och utvecklingspolitiken i fyrpartikrets, där Sverigedemokraterna har varit högst delaktiga och gjort ett ordentligt fotavtryck. Även budgetsamarbetet är ju fullskaligt, så utrikesförvaltning och andra budgetposter som rör det internationella samarbetet har ju också förankrats hos oss”, säger Aron Emilsson. Aron Emilsson säger att han tycker att utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har gjort ett bra jobb i det stora hela, och på frågan hur han som Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson och ordförande i riksdagens utrikesutskott skulle ställa sig till att själv bli utrikesminister efter valet svarar han: ”Då har jag en beredskap för att axla ett sånt uppdrag, om jag får frågan. Vi är långt därifrån nu. Vi ska vinna ett val först och ha regeringsförhandlingar om innehållet i politiken också. Men jag är inte främmande för det”, säger Aron Emilsson. Vilken skulle du säga att skillnaden blir i den svenska utrikespolitiken om Sverigedemokraterna blir ett regeringsparti istället för ett samarbetsparti? ”Den viktigaste skillnaden är att vi vill se en samlad doktrin där vi i ännu högre utsträckning fokuserar på att stärka säkerheten och motståndskraften i Nordeuropa och Östersjöområdet. Det finns inte möjlighet att i tillräckligt hög grad göra detta inom EU. Inom NATO finns all möjlighet att också ha fördjupade regionala samarbeten. Där ser vi en konkret utveckling. ” ”FOLKRÄTTEN INTE KOMPLETT” USA och Israels krig mot Iran är inne på sin tredje månad, världsekonomin är i gungning och oljepriserna stiger. Inget slut på krisen är i sikte. Vad anser Aron Emilsson om USA:s krigföring och strategier i Iran? ”Till att börja med tror jag att någon form av militär intervention i Iran var ofrånkomlig mot bakgrund av den humanitära dimensionen, att vi har en islamistisk regim som har mördat uppåt 40 000–50 000 av sina medborgare, och kanske fler, ofta på ett bestialiskt sätt. Då kan inte omvärlden stå vid sidan av och bara titta på. Där är folkrätten inte komplett, så någon typ av ingripande hade behövts. Men vi är i ett läge nu där jag menar att det saknas ett tydligt mål, det saknas en plan för ett avslut. Det här gör att också allt mer i omvärlden börjar bli irriterade över att Hormuzsundet är stängt och det påverkar vår tillgång till energi och energipriser”, säger Aron Emilsson. USA:s och Israels militära anfall mot Iran, bryter det mot folkrätten? ”Sannolikt gör det det genom att man inte har försökt att få till en resolution genom FN:s säkerhetsråd för att göra ett ingripande, till exempel. Men å andra sidan vet man att det hade varit omöjligt, för i säkerhetsrådet sitter Ryssland och har vetorätt. Ryssland är allierad med Iran. Så det hade inte kunnat genomföras. Så det är lite av ett moment 22. Och något var man kanske tvungen att göra.” Du brukar ju säga att Sverige tjänar på den här regelbaserade världsordningen, att det är bra för små länder som Sverige med regler som reglerar vad militärt starkare länder kan göra. Är inte folkrätten en grundbult i den svenska utrikespolitiken? ”Jo, det är det och det kommer det fortsatt att vara. Men som jag sa så tror jag att den är inte komplett idag. Folkrätten måste kompletteras och det internationella samfundet måste samlas kring vad är det som inte räcker till idag? Därför att vi är ju blockerade att kunna genomföra något så länge Ryssland sitter i säkerhetsrådet och har vetorätt”, säger Aron Emilsson. Vad är det som behöver tillföras menar du i folkrätten? ”En tydlig humanitär dimension till exempel. Att det finns en klausul om att omvärlden kan gripa in, och inte ställas inför rätta för att man t .ex. går in för att skydda en civilbefolkning som massakreras av sin egen regim” Kan man säga att USA :s och Israels krig handlar om det? Den humanitära dimensionen, att rädda en civilbefolkning undan tyranni? ”Det har åtminstone varit en av målsättningarna man har presenterat i inledningen av kriget och kanske en av de största förhoppningarna som exiliranier världen runt ändå uttrycker på gator och torg. Sen så har vi som sagt inte sett att det målet har uppnåtts till fullo. Ett regimskifte har ju inte skett och demokratisering hoppas vi för framtiden naturligtvis”, säger Aron Emilsson. ÖPPNAR FÖR SAMTAL MED TALIBANERNA Sverigedemokraterna har, enligt Emilsson, haft ”tydligt fotavtryck” i omläggningen av svenskt bistånd, där bistånd nu bland annat används för att förmå länder att ta emot sina medborgare som Sverige vill avvisa. Exempelvis har regeringen skrivit ett avtal med Somalia [https://www.sverigesradio.se/artikel/sverige-gjorde-hemlig-overenskommelse-med-somalia] där Somalias regering får biståndspengar för ett projekt nära den somaliska premiärministern. Regeringen ska tillsammans med EU-kommissionen även hålla samtal med talibanregimen i Afghanistan för att göra utvisningar dit möjliga. Oppositionen menar att det vore att legitimera talibanerna [https://www.sverigesradio.se/artikel/c-varnar-for-motkrav-for-utvisningar-fran-talibanerna]. Sverige erkänner inte den islamistiska regimen och har inga formella diplomatiska kontakter med dem. Tycker Aron Emilsson att det vore bra om Sverige hade diplomatiska kontakter med talibanregimen? ”Helst inte, och så få som bara möjligt. Men vi har ju haft konsulära ärenden och vi har haft ett behov att också få återbäring på ett bistånd som ges. Kan vi kombinera det så är det nödvändigt naturligtvis”, säger Aron Emilsson. Gäst: Aron Emilsson, Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Pontus Mattsson Producent: Maja Lagercrantz  Tekniker: Erland von Heijne Intervjun spelades in torsdag 30 april 2026.

Magdalena Andersson (S): ”Jag kommer att bilda en regering där vi är säkra på att få igenom budgeten”

Socialdemokraternas partiledare om problemen med minoritetsregeringar, om bränslepriser och om hur hon skulle hantera den ekonomiska krisen som hotar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/3071?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekotslordagsintervju] Kriget i Mellanöstern har kastat in världen i en energikris som enligt bedömare är värre än 70-talets oljekriser. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson tycker att regeringen nu ska genomföra ett förslag om korttidsarbete [https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2022/11/sou-202265/], likt det under pandemin då företag fick statligt stöd för att behålla anställda när efterfrågan i ekonomin snabbt bromsade in. ”Något som regeringen snabbt kan göra är att genomföra det här uppdaterade systemet för korttidsarbete för att kunna skydda svenska jobb och företag i en allvarligare kris”, säger Magdalena Andersson. I slutet av mars föreslog [https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2026-03-20-s-kraver-tillfallig-skattesankning-pa-bensin-och-diesel] Socialdemokraterna att regeringen skulle sänka bränsleskatterna för att skydda konsumenterna mot höga priser på bensin och diesel, något som regeringen [https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2026/03/tillfalligt-sankt-skatt-pa-bensin-och-diesel/] gör med start 1 maj. Åtgärden har fått kritik från flera remissinstanser [https://www.regeringen.se/remisser/2026/03/remiss-av-promemorian-tillfalligt-sankt-skatt-pa-bensin-och-diesel/]som pekar på problem med att stimulera efterfrågan på fossila bränslen när de snart kan behöva ransoneras. Ekonomiprofessorn Lars Calmfors har kallat det [https://www.dn.se/ledare/lars-calmfors-varbudgeten-ger-anledning-till-fortsatt-oro-for-finanspolitiken/] ”mycket dålig politik” han skriver att det ger oljeproducerande länder som Putins Ryssland utrymme att höja sina priser. Hur ser Magdalena Andersson på den konsekvensen? ”Världsmarknadspriset på olja bestäms ju av utbud och efterfrågan. En skatteförändring i Sverige kommer inte att ha jättestor effekt på världsmarknadspriset på olja. En av anledningarna till att man har punktskatt på bensin och diesel är just för att försöka styra, att man ska ha bensinsnålare bilar till ladd och elhybrider. Men det är ju inte skattenivån som styr människors beteende utan priset vid pump, och priset vid pump är ju skyhögt som det är idag”, säger Magdalena Andersson. Konjunkturinstitutet är en av remissinstanserna till skatteförslaget om den sänkta skatten, de menar att tillfälliga sänkningar skapar förväntningar om att staten ska rycka ut och kompensera om priserna skulle stiga också i framtiden, vilket underminerar skattens legitimitet och prissignalernas styrande funktion i ekonomin. ”Det är fullt rimligt att i ett läge där svenska folket är helt beroende av bil för att kunna köra till jobbet, att en regering på olika sätt försöker vidta akuta åtgärder för att skydda svenska hushåll”, säger Magdalena Andersson. ”MINORITETSREGERING FUNGERAR INTE” Magdalena Andersson vill bli statminister om oppositionen vinner valet i höst, men hon har inte velat ge besked om vilka partier som ska ingå i hennes regering. Kan det bli en minoritetsregering med bara Socialdemokraterna? ”Vi går ju till val som enskilt parti. Jag är beredd att samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna. Jag kan tänka mig olika former av samarbeten med olika partier.” Det är ju det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget, brukar man säga. Borde Sverige därför ha en regering med stabil parlamentarisk grund? ”Att det behövs en stabil parlamentarisk grund, så är det ju. Det parlamentariska skyddet för en budget som läggs fram av en minoritetsregering är ju utraderat i Sveriges riksdag utifrån det agerandet som har varit under de senaste tolv åren. Så där behöver man ha en annan ordning än vad man kunde ha 2014–2018, till exempel.” Det Tidöpartierna nu lovar, det är ju en parlamentarisk stabilitet i en fyrpartiregering efter valet om deras sida då får majoritet. Hur viktigt är det för dig att få till en parlamentarisk trygghet så att du säkert får igenom dina budgetar? ”Jag kommer ju att bilda en regering där vi är säkra på att få igenom budgeten. Där förändrades spelreglerna under de senaste mandatperioderna. Där vi tidigare tyckt att det varit viktigt i Sverige med en minoritetsregering fungerar inte svensk politik längre, så det har ändrat logiken.” ÖPPNAR FÖR FORTSATT SÄNKT MATMOMS 1 april sänktes matmomsen tillfälligt från 12 till 6 procent [https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/11/regeringen-tar-nasta-steg-mot-tillfalligt-sankt-moms-pa-livsmedel/]. Enligt planen ska matmomsen höjas igen i januari 2028. Nu öppnar Magdalena Andersson för att matmomsen kanske behöver ligga kvar på den lägre nivån även därefter, om energikrisen håller i sig länge. ”Mitt fokus är på vad priset är i kassan. Är det ett riktigt tufft läge i världen och vi har väldigt höga matpriser är det klart att vi måste kunna titta på momsen.” Det är ju en dyr reform, kanske 20 miljarder om året. Var ska de pengarna komma ifrån då? ”Ja, det kanske man ska fråga finansministern om. Men jag ska svara. Det handlar ju om man är i ett krisläge. Om man är i ett läge där matpriserna är väldigt höga och då är det ju mycket annat i ekonomin som är tufft. Då finns det också andra marginaler att arbeta med i en statsbudget. Och där är det ju bra att Sverige inte har en högre statsskuld än som vi har, även om den har ökat mycket under de senaste åren”, säger Magdalena Andersson. Gäst: Magdalena Andersson, partiledare Socialdemokraterna Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena Gissén Producent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström Tekniker: Lo Pettersson Intervjun spelades in torsdag 23 april 2026.

Daniel Helldén (MP): ”Socialdemokraterna måste ju ändra sig”

Miljöpartiets språkrör om bränslepriser, om varför de vill höja skatterna mest och låna mest av alla partier och om Natomedlemskapet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/3071?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekotslordagsintervju] Miljöpartiet går till val på att klara Sveriges klimatmål [https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/sveriges-klimatarbete/sveriges-klimatmal-och-klimatpolitiska-ramverk/], varav vissa löper ut redan under nästa mandatperiod. Men de partier som Miljöpartiet vill samarbeta med efter valet vill inte satsa lika mycket på att få ner utsläppen. ”När vi tittar på oppositionspartierna är vi ju alla överens om att vi ska sänka utsläppen och klara målen. Det är en utgångspunkt. Där är vi eniga. Sedan finns det olika typer av politiska förslag om hur det här ska gå till. Där är det intressanta att Miljöpartiet är garanten för att vi klarar målen”, säger Daniel Helldén. GÅR TILL VAL PÅ HÖJDA BRÄNSLEPRISER Nyligen föreslog regeringen tillfälligt sänkta bränsleskatter, för att stötta hushåll som drabbas av höga priser på bensin och diesel i spåret av Irankriget. Även Socialdemokraterna och Centerpartiet har föreslagit tillfälligt sänkta bränsleskatter. Miljöpartiet säger nej till att sänka bränsleskatterna. De vill sedan tidigare se högre koldioxidskatt [https://drive.google.com/file/d/1wi0lP-CH821GoYUGDPpZqvItJl3OYrjI/view] på fossila drivmedel, för att få ner utsläppen och klara klimatmålen, det framgår av partiets höstbudgetmotion. Så hur besvärligt är det att oppositionen inte är överens? ”Det var ju samma sak 2022 när Putin invaderade Ukraina och priserna rusade och man lade skulden på oss. Och alla andra partier satte igång och sa att man skulle sänka bränsleskatterna – vilket bara spädde på problemet och har gjort det ända fram till nu. Socialdemokraterna vill också sänka nu och det är ju helt fel väg att gå. Vi har ju med oss alla expertorgan på hur man ska göra. Vi har också lösningen på hur vi stöttar hushållen var de än är i landet. Socialdemokraterna måste ändra sig. Vi kan ju inte hålla på att sänka bränslepriserna i det här läget”, säger Daniel Helldén. FÖRSLAG: HALVA PRISET I KOLLEKTIVTRAFIKEN OCH TRANSPORTSTÖD Nästa vecka kommer Miljöpartiet presentera sin vårbudgetmotion, där finns förslag om halverade priser i kollektivtrafik och ett transportstöd på knappt 3000 kronor till personer med låga inkomster i gles- och landsbygd. Det ska kompensera för de höjda bränslepriserna. Även hushåll utan bil ska få transportstödet. Miljöpartiet är det riksdagsparti som vill höja skatterna mest, de vill också låna mest av alla partier. Partiet står bakom försvarslånen på 300 miljarder kronor och vill dessutom ta statliga lån för att investera i klimatomställningen – något som skulle öka budgetunderskottet. Samtidigt går Socialdemokraterna till val på att städa upp i svensk ekonomi, med mindre underskott. Varför skulle de gå med på Miljöpartiets expansiva politik? ”Vi har en låg statsskuld, den är 35 procent. EU har ett tak, man får inte ha mer än 60 procent. Vi säger att 50 procent kan man ha. Det ger mycket pengar som vi kan investera som gör att Sverige växer sig starkare. Alltså med en grön politik, så blir Sverige starkare.”, säger Daniel Helldén. NATO: ”SKULLE RÖSTA JA IDAG” Miljöpartiet röstade nej till att Sverige skulle gå med i Nato men har nu accepterat medlemskapet. Sedan omröstningen 2023 har Donald Trump blivit president och överbefälhavare i USA och skapat stor osäkerhet kring det gemensamma försvaret. Trots det tror Daniel Helldén att de skulle rösta ja till medlemskap om det skulle avgöras idag. Är Nato en organisation som gör världen till en bättre plats? ”Upprustning är ju på ett sätt nånting som inte gör saker och ting bättre men när man har despoter som Putin, som attackerar sitt grannland, sätter igång en invasion på ett sätt som vi aldrig har sett, i alla fall så länge jag har levt på det sättet så är det något annat vi befinner oss i, vi måste hantera det. Så ur det perspektivet så skyddar ju det oss mot den galenskap som är i Ryssland”, säger Daniel Helldén. Gäst: Daniel Helldén (MP), språkrör Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik Furtenbach Producent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström  Tekniker: Maria Stockhaus RÄTTELSE I avsnittet säger vi felaktigt att Miljöpartiet röstade ja till medlemskap i Nato. Korrekt är att partiet röstade nej. Rättelsen är gjord 20 april 2026. Intervjun spelades in 17 april 2026