Vetenskapsradion

Livliga diskussioner gav tre vänner Nobelpris

Heta diskussioner böljade på fysiklabbet i Kalifornien där tre unga män samarbetade på 80-talet. Det förde dem till lyckade kvantexperiment och ett Nobelpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] John Clarke, Michel Devoret och John Martinis arbetade på universitetet i Berkeley när de beslöt sig för att ta reda på om kvantmekanikens märkliga effekter fick att få att visa sig i makroskopisk, alltså stor, skala. De lyckades, och la grunden till den kvantdatorutveckling som vi ser nu. När de besöker Stockholm för att ta emot sina Nobelmedaljer är stämningen god – och det verkar den alltid ha varit. De heta diskussionerna menar de är just det som förde dem till sanningen. Reporter: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Arkiven avslöjar varför vissa genier aldrig får Nobelpriset

Lagom verkar ge bäst odds för nobelpris. Visionära pionjärer som anses för tidiga och forskare som är för mainstream nobbas av nobelkommittéerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] Medicinhistorikern Nils Hansson, vid universitetet i Düsseldorf, har genom att granska Nobelarkiven sett mönster som visar varför vissa forskare får Nobelpriset medan andra, trots banbrytande idéer, förblir utan. Kommittéernas beslut formas av mer än vetenskaplig excellens. Visionära pionjärer som anses ligga för långt före sin tid får ofta vänta – eller bli utan när det gått för lång tid. Samtidigt missgynnas forskare som rör sig i alltför breda fält där många gör liknande insatser. Det finns helt enkelt för många forskare att välja bland och svårt att hitta de enskilda genombrotten. Arkivstudier avslöjar också hur sociala faktorer, kampanjer och prestige påverkar vilka som belönas. I arkiven hittar de också kontroversiella metoder, obalans mellan könen och hur strategiskt nätverkande använts för att lobba för vissa nominerade forskare. Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Tekniker: Victor Bortas Rydberg victor.bortas_rydberg@sr.se

När kreativ förstörelse blir motorn bakom nya idéer och ekonomisk utveckling

Möt ekonomipristagaren Philippe Aghion om forskningen bakom ekonomipriset och hur nya idéer ersätter gamla och hur samhällen kan främja innovation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] Ekonomisk tillväxt är mer än siffror i BNP – den handlar om idéer som ersätter gamla strukturer och skapar nya möjligheter. Teorin om kreativ förstörelse beskriver hur innovation driver utveckling, men också varför konkurrenspolitik och starka institutioner är avgörande för att processen ska fungera. Forskningen bakom årets ekonomipris har förändrat synen på tillväxt och varför en helt avreglerad marknad riskerar att bromsa innovation. Här diskuteras också hotet från korruption, behovet av ett gemensamt europeiskt ekosystem för riskkapital och hur AI kan accelerera förändring – samtidigt som arbetsmarknaden ställs inför stora utmaningar. Frågan om grön tillväxt och tillväxt med kvalitet lyfts som en central framtidsfråga. Reporter: Knut Kainz Rognerud knut.rognerud@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Tekniker: Nils Lundin nils.lundin@sr.se

Omar Yaghis Nobelprisade kemi gör vatten ur luft i världens torraste områden

Ett gram av det nya materialet kan fånga in en yta stor som en fotbollsplan, och bli en nyckel till hållbar vattenförsörjning. Belönas med 2025 års kemipris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] Omar Yaghis växte upp under enkla förhållanden i Amman i Jordanien. Tillsammans med sina syskon och föräldrar levde de i ett rum där familjens kor också höll till. Föräldrarna jobbade hårt för att de tio barnen skulle kunna få gå i bra skolor. Vid 15 års ålder skickade pappan honom till USA. Där fick han på egen hand hitta ett college och börja sin väg mot Nobelpriset i kemi. Genom att utveckla metallorganiska ramverk, MOF, har Omar Yaghi skapat en teknik som bland annat utvinner vatten ur luft. Genom att enbart sol och nattkylan i öken behövs kan det bli en lösning med enorm betydelse för områden som lider av extrem vattenbrist. Omar Yaghis passion för molekylers skönhet började redan vid 10-års åldern. Allt sen dess har han varit förälskad i molekyler, och varit med och skapat stabila molekyler som kan suga in andra molekyler genom ett spänningsfält. En upptäckt som ledde till ett forskningsgenombrott som inspirerar forskare globalt och öppnar nya vägar för bland annat vattenförsörjning. Det stabila nya materialet med MOF:ar menar Omar Yaghi skapar ett framtidshopp för människor, genom att det går att framställa många märkliga material med hjälp av de infångande molekylerna. Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Tekniker: Nils Lundin nils.lundin@sr.se

Så hittades den genetiska nyckeln som lugnar kroppens försvarssystem

Mary Brunkow får nobelpris för ett forskningsgenombrott som förklarar varför vissa människor får autoimmuna sjukdomar och hur genetik styr processen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] Det här genetiska genombrottet har förändrat förståelsen av hur immunförsvaret fungerar. Forskningen visar att det i kroppens försvar finns mekanismer som bromsar angrepp mot de egna cellerna. I centrum står en gen, som visade sig vara nyckeln till att reglera så att inte alla drabbas av autoimmuna sjukdomar. Mary Brunkow gjorde mänger med försök med Scurfy-möss. De mössen hade en svår autoimmun sjukdom som liknade psoriasis. När hon och hennes kollegor började testa olika möjliga gener, så var det först vid den sista som de fick träff. Det var en gen som de helst inte hade velat få träff på eftersom den var svår att skapa direkta läkemedel emot. Genen kom att kallas FOXP3, och avslöjade att det fanns specifika T-celler som lugnade ned immunförsvaret, så kallade regulatoriska T-celler. Den här insikten har öppnat nya vägar för att förstå varför vissa människor drabbas av autoimmuna sjukdomar medan andra klarar sig. Mary Brunkow var central i den långa jakten på svaret och gjorde det oväntade fyndet som 2025 belönas med Nobelpriset i Fysiologi eller medicin. Ett pris hon delar tillsammans med Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi. Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se