Brott och straff

Brott och straff är en grundläggande del av det mänskliga - och det är därför inte förvånande att många humanister och samhällsvetare intresserar sig för detta. Det menar Arne Jarrick, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet, som introducerar detta kvartalsseminarium med temat brott och straff.

Vad får en bank- eller finansanställd att missbruka andras pengar? Finansiella problem, hög prestige och ett försök att rädda ansiktet kan tillsammans med uppfattningen att ett brott innebär låg risk för upptäckt leda till ekonomisk brottslighet. Det är några slutsatser som sociologen Oskar Engdahl drar efter att ha studerat olika svenska rättsfall. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Utvecklingan av det dödliga våldet i Sverige genom historien är huvudsakligen en god historia - det har minskat. Också de senaste två decennierna har dödligt våld gått ner. Det konstaterar kriminologen Sven Granath som studerat utvecklingen i Sverige från 1700-talet fram till idag. Sven Granath som är fil.dr i kriminologi och utredare vid Brottsförebyggande rådet gör också internationella jämförelser. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Svenskar vill ha hårdare straff - tror de i alla fall. Vid närmare granskning skulle många i själva verket döma betydligt mildare än domstolarna gör idag. Studier visar att ju mer svenskar vet om ett brott desto mildare tenderar de att se på saken. Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet berättar om forskning kring det allmänna rättsmedvetandet. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Mänskliga lagar kan studeras flera tusen år tillbaka och är en rik källa till kunskap inte bara om rättsskipning utan även om människan som social varelse. Vilka är de allvarliga brotten? Vilka skyldigheter har medborgarna? Det är exempel på frågor som kan få olika svar under olika epoker. Historikern Maria Wallenberg Bondesson ger en inblick i lagar från många tider och platser. Hon är fil.dr i historia vid Stockholms universitet Arrangör: Vetenskapsrådet.