Geosnack med Svenska Geotekniska Föreningen

Hydrogeologen Carl-Erik Hjerne från SGU berättar varför vårens torka kan ge låga grundvattennivåer i sommar och vilka platser som riskerar att bli hårdast drabbade. Vi får höra hur små och stora grundvattenmagasin reagerar på vädret – och vad det betyder för dig som har egen brunn. Det handlar om saltvatten, vattenbrist, och vad du faktiskt kan göra för att skydda din vattenförsörjning.  De viktigaste slutsatserna * Sveriges grundvattennivåer är mycket under de normala för årstiden – särskilt i södra och sydöstra delarna av landet – vilket gör att risken för vattenbrist i sommar redan nu är stor. * Små grundvattenmagasin, som många enskilda brunnar är beroende av, påverkas snabbt av torka och kan ge både sämre tillgång på vatten och försämrad kvalitet. * För att minska riskerna behöver både privatpersoner och samhället agera – genom att spara vatten, övervaka brunnars status och planera för alternativa lösningar vid återkommande problem.

Vi fördjupar oss i geoenergi – den förnybara energin som finns lagrad i marken och berggrunden. Gäst är Mattias Gustafsson, VD för Borrföretagen, som berättar om hur Sverige blivit en världsledande nation inom bergvärme och varför tekniken är så framgångsrik här. Vi får veta hur geoenergianläggningar fungerar, vilka geologiska faktorer som spelar in och vad man ska tänka på vid borrning. Vi pratar om framtidens möjligheter, hur man planerar för flera borrhål i tätbebyggda områden och vad man bör tänka på vid byte av värmepump. Geoenergi framstår som en både miljövänlig och långsiktigt hållbar lösning för både småhus och större fastigheter. Tre lärdomar: 1. Geoenergi är ett förnybart, effektivt och ekonomiskt hållbart sätt att värma och kyla byggnader. 2. Förutsättningarna för geoenergi beror på både berggrundens sammansättning och fastighetens energibehov. 3. En korrekt dimensionerad anläggning och samråd med grannar och kommunen är avgörande för ett lyckat resultat.

Vi möter Mattias Gustafsson, VD för Borrföretagen – branschorganisationen för Sveriges borrentreprenörer. Vi pratar om vattenbrunnar, ett ämne som blir allt mer aktuellt i takt med sommarens torra klimat och ökat behov av privat vattenförsörjning. Mattias berättar om hur processen går till när man borrar en brunn, vad man bör tänka på som fastighetsägare samt hur branschen ser ut och utvecklas. Vi får också en inblick i utbildningar, certifieringar och den tekniska utveckling som förbättrat både kvalitet och säkerhet inom brunnsborrning. Tre lärdomar: 1. Att borra en vattenbrunn är ofta en enkel process, men kräver noggrann planering och förståelse för lokala förutsättningar. 2. Certifierade brunnsborrare ger trygghet – både för kvalitet och arbetsmiljö. 3. Vattenprover och regelbundet underhåll är avgörande för långsiktig hälsa och säkerhet i den egna vattenförsörjningen.

Henrik Möller är gäst och pratar om tågtunnlar i Helsingborg. Helsingborg har stora utmaningar med tunnelprojekt på grund av långsam beslutsprocess och geotekniska utmaningar, menar Henrik. Södertunneln stoppades 2011, och Norrtunneln är fortfarande i en utredningsfas, trots att beslut fattades för över 30 år sedan. Geologin i området ställer särskilda krav på grundläggning och tunnelbyggnad, där både bergmekaniska och geotekniska analyser är avgörande. Genom moderna undersökningsmetoder kan projektet förbättras, men det kräver långsiktig planering och rätt byggmetoder för att hantera Helsingborgs unika bergförhållanden.

I detta avsnitt pratar vi bergteknik med Tomas Karlberg från Iterio, som har arbetat med det avancerade tunnelprojektet vid Krångede kraftverk längs Indalsälven. Krångede är ett av Sveriges största vattenkraftverk, byggt på 1930-talet, och det var dags för en omfattande modernisering av dess avstängningsfunktioner. Arbetet innebar utmanande tunneldrivning i nära anslutning till befintliga konstruktioner, där precision och försiktiga metoder som vajersågning användes för att minimera vibrationer och risker. Hur bygger man nya tunnlar och schakt i ett aktivt vattenkraftverk utan att störa driften? Vilka tekniska lösningar krävdes för att hantera bergförhållandena? Och vad kan vi lära oss av detta unika projekt?