Viktorianska spår – fladdrande lyktor i kulturen

Viktorianska spår – fladdrande lyktor i kulturen

Många filmer, tv-serier och romaner utspelar sig på förflutna dimmiga Londongator, skuggade av fladdrande gatlyktor och slamret av hästdroskor mot kullerstenen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/5053?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1kultur] Biosuccéer som ”Poor things” och ”Nosferatu” är bara två färska exempel. Den gemensamma nämnaren är den viktorianska eran: sju decennier på 1800-talet då Drottning Victoria styrde över Storbritannien, och Storbritannien styrde över världen – åtminstone kulturellt. Kulturjournalisten Karin Svensson har gått i viktorianska fotspår i London och Brighton, för att ta reda på varför epoken inte släpper greppet om vår fantasi. Producent Maria Götselius

Välkommen till Mars – dröm eller mardröm?

Mars har svag gravitation, men stark dragningskraft. I tusentals år har människor skrämts och fascinerats av den röda planeten. Karin Svensson har tittat närmare på vårt syskon i solsystemet lika delar drömlandskap och mardrömsscenario. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/5053?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1kultur] På Tekniska museet i Stockholm, i en biograf där filmduken välver sig som en kupol över bänkraderna, kan besökarna resa kors och tvärs över solsystemet. Museipedagogen Linda-Maria Badéa sköter spakarna och guidar skolklasser på exkursioner i Asteroidbältet och på Jupiters månar. Men när hon frågar ”vart ska vi åka nu?” finns det en önskeplats som slår alla andra: Mars. Det intensiva intresset för Mars har kopplingar till regissören Ridley Scotts biosuccé ”The Martian” från 2015. I filmatiseringen av Andy Weirs roman spelar Matt Damon astronauten Mark Watney som av misstag blir lämnad ensam kvar på planeten och måste använda all sin kunskap och uppfinningsrikedom för att överleva och ta sig hem. Litteraturforskaren och science fiction-experten Jerry Määttä beskriver boken och filmen som en Robinson Kruse på Mars – ett slags NASA-troget läromedel. Vår tids Marshajp bär ett eko av månfebern som rådde under rymdkapplöpningen på 1960-talet. Robotarna som har skickats för att utforska Mars får egna bloggar och Twitterkonton som följs av miljontals människor. NASA har konkreta planer på en bemannad Marsresa med mellanlandning på månen. Elon Musk pratar om Mars som mänsklighetens nästa hem och tror sig kunna skicka människor dit redan i slutet av det här decenniet. Tankarna är inte nya. Redan i början på 1900-talet skrev raketpionjären och Jules Verne-fantasten Konstantin Tsiolkovski att “Jorden är mänsklighetens vagga, men man kan inte stanna i vaggan för alltid.” I tidiga högkulturer sågs planeten som ett dåligt omen på grund av sina röda färg, och för att den – tack vare sin elliptiska bana – verkade röra sig utan mål och mening över himlavalvet. Men den verkliga Marsmanin tog fart på 1870-talet, när den italienska astronomen Giovanni Schiaparelli upptäckte vad han beskrev som ”canali”, linjer i det marsianska landskapet. På engelska översattes ordet till ”canals”, grävda kanaler i motsats till naturligt förekommande – och den oemotståndliga idén om en civilisation på Mars var född. Reporter: Karin Svensson Producent: Maria Götselius

Kulturen under lupp i Almedalen

P1 Kultur är på plats i Almedalen och har tagit med sig frågan hur ser kulturpolitikens konfliktlinjer ut inför höstens val? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/5053?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1kultur] Med åren har kulturpolitiken tagit allt större plats i Almedalen och numera pågår en mängd olika seminarium, debatter och samtal om olika aktuella kulturfrågor, som till exempel finansiering, AI och kulturlivets frihet i relation till politiken. Årets politikervecka i Almedalen äger rum knappt tre månader före valet och P1 Kultur har bjudit in Expressens biträdande chefredaktör Karin Olsson och Leonidas Aretakis, chefredaktör för Flamman, för ett samtal om hur det kulturpolitiska landskapet ser ut inför 13 september – har de ideologiska skillnaderna blivit skarpare sedan regeringen tillträdde 2022 och var går konfliktlinjerna mellan Tidöpartierna och oppositionen? NY BOK: EN LIBERAL KANON I Almedalen presenterar tankesmedjan Timbro "En liberal kanon för tjugohundratalet" som är en antologi med texter av bland andra skribenter som Anne Applebaum och Michel Houellebecq. Hur beskriver boken liberalismens utveckling under det senaste kvartsseklet och varför behövs den? Bokens redaktör Max Hjelm medverkar i dagens program. Programledare: Lisa Bergström Producent: Maria Götselius

Juliette Binoche och svensk otrohetskomedi på Bergmanveckan

Franska filmstjärnan Juliette Binoche är årets hedersgäst på Bergmanveckan på Fårö. Hon ser tillbaka på sin karriär och har även med sig sin regidebut In-I In Motion om mötet med den brittiske dansaren och koreografen Akram Khan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/5053?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1kultur] ”DET GRÖNASTE GRÄSET” – SVENSK ROMCOM OM OTROHET På måndagskvällen invigdes Bergmanveckan med världspremiären på Kim Sundbecks romantiska komedi ”Det grönaste gräset”. För att lindra sina skuldkänslor efter en egen otrohetsaffär bestämmer sig Sasja (Vilhelm Blomgren från ”Gösta” och ”Midsommar”) för att orkestrera även sin flickvän Olivias otrohet (Anna Asp från ”Beck”). Möt regissören Kim Sundbeck och skådespelaren Vilhelm Blomgren direkt i P1 Kultur. Programledare: Lisa Bergström och Emma Engström Producent: Henrik Arvidsson

Margaret Atwoods profetior, sommarens lägereldsläsning och Toy Story och den animerade filmens utveckling

P1 Kultur möter Margaret Atwood författaren som sagts ha förutspått Trump-eran, vi fångar upp böckerna alla kommer att läsa i sommar och vi pratar om den animerade filmens utveckling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/5053?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1kultur] SÅ BLEV FÖRFATTAREN MARGARET ATWOOD TRUMP-ERANS PROFET När Margaret Atwoods dystopiska roman "Tjänarinnans berättelse" från mitten av 80-talet blev tv-serie som "The Handmaid's Tale" samtidigt som Donald Trump blev vald till president sågs Atwood av många som en profet – och det stora breda genombrottet var ett faktum. Själv menar hon att hon snarare än att besitta en förmåga att se framåt i tiden, tittat bakåt för att se mönster och förstå samtiden. Reporter Lina Kalmteg har träffat Margaret Atwood, just nu aktuell med memoaren Livsboken. LITTERATURVÅRENS HÖJDPUNKTER – ATT LÄSA IKAPP I SOMMAR Litteraturvåren är till ända – vilka böcker är hittills 2026 års lägerelds-romaner, alltså de där som lästs, pratats om och har störst chans att leva kvar efter årets slut? Kort sagt: vilka böcker ska du läsa ikapp i sommar? Samtal med litteraturredaktör Lina Kalmteg. PREMIÄR FÖR TOY STORY 5 – 30 ÅR EFTER FÖRSTA FILMEN När den animerade filmen Toy Story kom 1995 var den banbrytande både estetiskt och inte minst på det sätt den kunde appellera till både barn och vuxna samtidigt. Nu 30 år senare kommer den femte filmen om leksaksfigurerna Woody och Buzz och den animerade filmen har tagit ytterligare många kliv. Samtal med filmkritiker Joakim Silverdal om den tecknade filmens modernisering. HANTVERKET: DOCKMAKAREN Hur ger man en docka liv? Serien Hantverket låter kulturens praktiker kliva fram ur kulisserna och berätta om sina knep, specialverktyg och nördiga passioner. Idag möter vi dockmakaren Sara Bohman Marionetteatern i Kulturhuset i Stockholm. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson