Språket

Företag vill att du ska känna lojalitet och använder därför ofta ett informellt språk i kommunikationen med dig som kund. Dessutom vill de mäta din kundupplevelse. Hur betygsätter du det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket] – Företag har sen 80-90-talet jobbat med att förmänskliga sig själva för att göra sig mer tillgängliga, säger Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. FÖRETAG VILL ATT DU SKA BETYGSÄTTA DIN UPPLEVELSE SOM KUND ”Du har aktiverat ditt kort. Hur var din upplevelse av att aktivera kortet? Betygsätt med 1-5 stjärnor.” – Den här typen av ”upplevelser” är ett fackbegrepp inom marknadsföring som har läckt ut till privatkunder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket. SPRÅKFRÅGOR OM FÖRETAGSKOMMUNIKATION Det pratas om leveransupplevelse och kundupplevelse. Varför använder företag ordet upplevelse på det här sättet? Vad är skillnaden på orden ”upplevelse” och ”erfarenhet”? Varför har företagskommunikation blivit mer informell? Får det personliga tilltalet från företag oss kunder att bli mer lojala? Fungerar ett mer positivt språk ur ett företagsperspektiv? Ordet ”konsultant” används av en kundtjänst, vad betyder det och varför används det? Hur kommunicerar företag dåliga besked? Hur vanligt är uttrycket “vända mejlet” och är det typiskt för säljare att använda det? MER OM FÖRETAGSKOMMUNIKATION OCH SPRÅK Läs! Krönika: Din upplevelse har blivit dagens sanning när språket slirar [https://www.dn.se/kultur/sara-kristoffersson-din-upplevelse-har-blivit-dagens-sanning-nar-spraket-slirar/] av Sara Kristoffersson från Dagens Nyheter (november 2023) Läs! Ledarkrönika Jag har fått nog av att betygsätta mina ”köpupplevelser” [https://www.gp.se/ledare/ledarkronika/jag-har-fatt-nog-av-att-betygsatta-mina-kopupplevelser.670cb259-01bd-4765-abf7-d8d36c4b70ec] av Karin Pihl från Göteborgs Posten (februari 2022) Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vi har druckit öl i tusentals år och antagligen diskuterat öl lika länge. Följ med på krogen och hör hur sunkhak ska definieras och om det finns motsvarigheter till en stor stark i andra språk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket] Ordet öl är urgammalt och ingen vet exakt var det kommer ifrån. – Det är ett mystiskt ord, vi säger det men vi vet inte var det kommer ifrån, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. SPRÅKFRÅGOR OM ÖL Varifrån kommer ordet öl? Varför säger en del “långburk” om 50 cl ölburkar? Är flak, lock, karta och platta olika dialektala ord för samma sak, nämligen en kartong med 24 ölburkar? Finns det motsvarigheter till uttrycket “en stor stark” i andra språk? Hur ska ett sunkhak definieras? Varifrån kommer ordet sylta? Varför kan öl kalla för bärs? Vad finns det för slangord för folköl? Varför heter nya öl så långa konstiga namn?  LÄR DIG MER ÖLSPRÅK Krönika Låt oss vara öppna med sunkhakselitismen [https://www.gp.se/kultur/kulturkronika/lat-oss-vara-oppna-med-sunkhakselitismen-.5cbba98a-9a81-491c-870e-db4796b655b6] av Jenny Högström, (från GP november 2023). Artikel om Ölets historia [https://www.matkult.se/ol-och-svagdricka/olets-historia.html] från Matkult.se från Institutet för språk och folkminne. Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Högström, Göteborg-Postens idé- och kritikredaktör. Programledare Emmy Rasper.

Det kommer flera tusen mejl till Språket varje år. Hör vilka språkfrågor som är lyssnarnas vanligaste och vad språkvetarna önskar att människor vill veta om språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket] Finns det ett glapp mellan det som språkvetare tycker är intressant och det som folk vill veta? Den frågan vill Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, ha svar på och har därför kategoriserat mejl som kommit in till programmet Språket. Resultatet hör du i veckans avsnitt. Dessutom hör vi om vad språkvetare runt om i hela världen tycker att allmänheten borde veta om språk. – Vi fick 3500 svar från språkvetare i hela världen, säger Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet som har undersökt vad språkvetare globalt tycker att allmänheten borde veta om språk. Har du en språkfråga? Mejla spraket@sverigesradio.se LÄR DIG MER OM SPRÅKFRÅGOR OCH VAD MÄNNISKOR BORDE KUNNA OM SPRÅK Artikel Är det nån som behöver kunna nåt om svenskan? [https://humtank.se/susanna-karlsson-ar-det-nan-som-behover-kunna-nat-om-svenskan-egentligen/] av Susanna Karlsson, från Humtank (från november 2023) Akademisk artikel What should everyone know about language? [https://journal.fi/finjol/article/view/113907] av Tomas Lehecka, Åbo Akademi och Jan-Ola Östman Helsingfors universitet, (från december 2022) Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Programledare Emmy Rasper.

AI kan kännas som magi, men bakom kulisserna finns stora mängder text. Vilka är texterna som språkmodellerna bakom AI får sin kunskap ifrån? Och vad händer när människor lär sig språk av en AI? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket] En AI kan idag komponera musik, skapa konstverk och skriva uppsatser. Det är resultatet av att låta en språkmodell lära av enorma mängder text. Vad händer när vi människor använder AI, kommer AI att förändra vårt språk? – Ja, jag tror det. Men så är det väl alltid? När tryckpressen uppfanns och började användas påverkade det också människors språk, säger Ariel Ekgren, forskare vid AI Sweden, som varit med och tagit fram den första nordiska språkmodellen GPT-SW3. Den nordiska språkmodellen har bland annat lärt sig av texter från svenska myndigheter, forum som Familjeliv och Flashback och uppsatsportalen Diva. SPRÅKFRÅGOR OM AI, CHATGPT OCH SPRÅKMODELLER Hur hanterar den nordiska språkmodellen språklig variation? Vilken av de två korrekta stavningarna ”symtom” eller ”symptom” väljer den och varför? Är det korrekt att säga att AI kan språk? Hur kommer människors språk och skrift påverkas av AI? Finns det ett problem med att vi tillåter AI att kalla sig själv för ”jag” eller borde vi hitta på ett nytt pronomen? Varför är vi artiga mot AI? Kommer översättningstjänster göra att ingen behöver lära sig flera språk? LÄR DIG MER OM SPRÅK OCH AI Artikel Få bättre svar från Chat GPT – så blir du en proffsig promptare [https://www.dn.se/kultur/fa-battre-svar-fran-chat-gpt-sa-blir-du-en-proffsig-promptare/] från Dagens Nyheter (från maj 2023) Mer info om den nordiska språkmodellen GPT-SW3 [https://www.ai.se/sv/projekt/gpt-sw3] från AI Sweden. Nyheter om AI från Sveriges Radio [https://sverigesradio.se/grupp/45131]. Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ariel Ekgren, forskare från AI Sweden. Programledare Emmy Rasper.

Det florerar förklaringar till var ord och uttryck kommer ifrån som är fel. Språkvetare Ylva Byrman slår hål på etymologiska myter och felaktiga historiska förklaringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket] Att förklara var ett ord eller uttryck kommer ifrån är många gånger svårt. Begreppet ”av omstritt ursprung” förekommer ofta i ordbokssammanhang och betyder att det finns flera olika troliga förklaringar till ett ords ursprung. – Ett ords ursprung förlorar sig, för det allra mesta, i historiens dunkel, säger Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB, den historiska ordboken. Är alla etymologiska förklaringar i SAOB rätt? – Nej, det är de ju inte. Vissa förklaringar är skrivna för över 100 år sedan och det har hänt en del sen dess. ETYMOLOGISKA FÖRKLARINGAR SOM YLVA BYRMAN IFRÅGASÄTTER Uttrycket ”Nu är det kokta fläsket stekt” kommer ifrån att när man stekte kokt fläsk så krympte fläsket. (Från Dagens Nyheter [https://www.dn.se/kultur-noje/flasket-stektes-redan-1930/]) Ordet Pain riche är belagt sedan 1940 och svensk bildning av det franska pain och riche . Från Svensk ordbok [https://svenska.se/so/?id=159527&pz=7]) Att på brev betyder attesteras och inte attention. (Från boken Världens dåligaste språk av Fredrik Lindström [https://libris.kb.se/bib/8375642], sidan 167 ”att att står för attesteras men av många yngre felaktigt kommit att utläsas som attention med engelskt uttal. Uttrycket ”ta höjd för” som metafor har kommit i svenskan genom segling. (Från Språkrådets frågelåda [https://frageladan.isof.se/visasvar.py?svar=49007].) Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB. Programledare Emmy Rasper.