Västergötlands historiepodd

I en kommande studie ska historikern Sari Nauman vid Göteborgs universitet undersöka hur makthavare begränsade eller manipulerade information om lokala uppror i Västergötland. Upproren ägde rum i Marks härad 1683 och 1711 liksom i Vadsbo härad 1710. Genom att granska skriftliga källor som berör upproren kommer hon att få en bild av hittills nästan okända folkliga rörelser och hur myndigheterna lyckades lägga locket på. Sari Nauman är Västergötlands Fornminnesförenings forskningsstipendiat 2018. Hon intervjuas av Ragnar Sigsjö.

Under vikingatid och tidig medeltid var kontakterna mellan Västergötland och England omfattande. Det hävdar professor Dick Harrison vid Lunds universitet, som medverkar i denna podd. Bland annat tack vare de nya arkeologiska undersökningarna i Varnhem börjar vi nu tydligare se spåren av dessa förbindelser västerut vilka tidigare varit relativt diffusa. Dick Harrison intervjuas av Henrik Dammberg.

1691 begicks ett beryktat mord på en 12-årig pojke i Håkantorp i Gudhems härad. Halshuggningen av mördaren Nils Andersson från Badene utfördes följande vårvinter av bödeln Olof från Skara på Timbergs avrättningsplats, i nuvarande Segerstad. Bödeln misskötte sin uppgift och blev själv dömd till piskstraff "lika hårt som gatlopp" för sitt uppträdande vid avrättningen av Nils Andersson. I programmet berättar historikern Annika Sandén om vad som hände och om bödlarnas svåra liv.

Hör historikern Bonnie Clementsson berätta om föreställningar kring incest och incestförbud i Sverige 1680-1940. Hon gick i sin avhandling bland annat igenom 130 incestfall i Göta Hovrätt, som täckte Västergötland. Incest eller blodskam , var ett brott som länge straffades med döden. Men det var då ett betydligt vidare begrepp än idag. Att ha en relation med sin svåger eller svägerska var i lagens mening incest. Likaså relationer mellan kusiner.

Historikern Brita Planck har gått igenom en samling brev på Kavlås gårdsarkiv som utväxlades mellan Fredrik von Essen och Aurore Brahe åren innan de gifte sig 1859. Om Fredrik von Essen har det sagts att han gjorde karriär tack vare sitt äktenskap med den betydligt rikare Aurore Brahe. Det stämmer i sak. Genom sin hustru fick han tillgång till ätten Brahes stora fastigheter och kom närmare kretsarna kring kungen. Men deras äktenskap var inte en känslokall övernskommelse mellan två frälseätter. Aurore och Fredrik var oerhört kära i varann. Brita Plancks slutsats är att resonemangsäktenskap inte var så vanliga inom adeln som man kan tro.