Ekots lördagsintervju

Per Olsson Fridh, FBA: ”Respekten för internationella regler och normer minskar”

Folke Bernadotteakademins generaldirektör om fredsarbetet när konflikterna ökar, om FN:s kris, om Ottawakonventionen och om myndighetens konkreta resultat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/3071?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekotslordagsintervju] Folke Bernadotteakademin, FBA, är regeringens expertmyndighet för fred, säkerhet och utveckling. Per Olsson Fridh har varit myndighetens chef sedan 2022. Tidigare var han bland annat biståndsminister för Miljöpartiet. Det pågår omkring 60 väpnade konflikter [https://www.uu.se/press/pressmeddelanden/2024/2024-06-03-ucdp-rekordmanga-vapnade-konflikter-i-varlden] i världen. Det är det största antalet sen mätningarna startades efter andra världskriget. Samtidigt är demokratin i världen på tillbakagång [https://www.v-dem.net/news/press-release-democratic-backsliding-reaches-western-democracies-with-us-decline-unprecedented/]. Per Olsson Fridh säger i Ekots lördagsintervju att det gör det svårare att hitta gemensamma lösningar på de konflikter som redan finns och att komma åt de politiska drivkrafterna som startar konflikterna. ”Auktoritära ledare har ju en tendens att inte sätta sin befolkning främst utan sätta sin regim främst, och då gör man andra säkerhetsval. Det försvårar absolut den här typen av mer långsiktigt fredsbyggande”, säger Per Olsson Fridh. SVÅRT ATT FÅ SLUT PÅ KRIGET I IRAN Sedan en dryg månad tillbaka pågår ännu ett krig i Iran och angränsande länder i Mellanöstern. I veckan sade Donald Trump att USA kommer att slå mycket hårt mot Iran de kommande veckorna. Han sa: ”Vi kommer att föra tillbaka dem till stenåldern där de hör hemma”. Vad finns det att göra för att stoppa kriget utan militära medel i det här läget? ”Så länge stater som USA vill agera på det här sättet är det svårt att med omedelbar verkan få stopp på det. Och det kanske inte är FBA:s huvuduppgift men vi kan bistå med alternativ, olika medlingstekniker och stöd till de aktörer som skulle kunna få Iran och USA till ett förhandlingsbord. Vi skulle också kunna, i ett senare skede, se till att den typen av förhandling får förankring och blir inkluderande så att människor som idag lever i den här konflikten kan vara med och bygga en annan typ av utveckling”, säger Per Olsson Fridh. Du säger att ni skulle kunna göra det. Är det något ni gör i den här konflikten? ”Oman är ju det land som har varit medlingsaktören i samtalen mellan Iran och USA historiskt. Vi har ett partnerskap med de medlingsaktörer som finns i Oman. Vi har bidragit, också nyligen, med tekniskt stöd till den omanska medlingsaktören.” Vad innebär det? ”Det kan handla om att en förhandling rör sig hela tiden. Man hamnar i olika typer av förhandlingslägen. Vår expertis säger att vi kan ta fram olika optioner eller tekniker som en medlare kan använda för att lösa upp en svår knut eller hitta handlingsalternativ som kanske två parter som står långt ifrån varandra ändå kan komma överens om.” Men när det har gått så långt att en president hotar att föra tillbaka ett annat land till stenåldern, är tiden för diplomati överspelad i ett sånt läge? ”Tvärtom, det här är tiden för diplomati. Och det är det som krävs nu. Nu krävs det att diplomater agerar, öppnar upp, tvingar fram spår där vi får politiska lösningar, eller åtminstone en politisk överenskommelse att hitta de lösningarna med civila medel. I det läget kan vi som operativ kraft, som praktiker, då kan FBA bidra till att de processerna har tillräcklig kapacitet och förmåga att göra nåt bra av det. Men i det här läget är det en ren diplomatisk påtryckning på USA, Israel och Iran att hitta en annan lösning än den militära för att komma vidare”, säger Per Olsson Fridh. ÖKAT FOKUS PÅ UKRAINA I regeringens omläggning av biståndspolitiken har resurser styrts om från länder i syd till Ukraina. Även FBA har lämnat länder som Mali och Myanmar för att fokusera på Ukraina där man bland annat arbetar med att återintegrera veteraner i samhället. ”Vi har åstadkommit en stärkt motståndskraft i det ukrainska samhället, förmåga till uthållighet i de statliga institutionerna, framför allt i försvars- och säkerhetssektorn. Och vi har bidragit till att man har kunnat fortsätta reformer för demokratisering i Ukraina trots att man står emot den fullskaliga invasionen.” Du sa att ni har stärkt motståndskraften i Ukraina med era insatser. Hur vet ni att ert arbete där är effektivt? ”Vi vet det för att våra partners, de ukrainska myndigheter som vi jobbar med är övertygade om detta. Och vi litar ju såklart på den upplevelsen som de har.” ”FÖRÖDANDE” OM TRUPPMINOR TILLÅTS Förbudet mot truppminor, eller personminor som de också kallas, trädde i kraft 1999 genom det så kallade Ottawafördraget. USA, Ryssland och Kina hör till de länder som aldrig skrev på och Rysslands krig i Ukraina har fått flera länder runt Östersjön att nyligen lämna avtalet. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har öppnat för att även Sverige ska lämna Ottawafördraget. Vad skulle det betyda om vi tillät den här typen av truppminor igen? ”Användningen av den här typen av vapen är fullständigt förödande för långsiktig säkerhet. De ligger kvar i marken i decennier, och det är främst civila som drabbas av dem, långt efter att man har ett fredsavtal och gått vidare från en konflikt. Så det vore helt förödande. Dessutom så är det en konvention som är en av de mest framgångsrika konventionerna vi har när det kommer till nedrustning och därmed en internationell överenskommelse om hur vi bygger säkerhet över tid. Så skulle också fler och fler västländer lämna den, då skapar det också utrymme för andra länder att lämna och det sänker legitimiteten i andra typer av sådana här instrument. Så det är inte en väg framåt om man vill långsiktigt tillsammans med andra bygga stabilitet, fred och säkerhet i världen”, säger Per Olsson Fridh. Gäst: Per Olsson Fridh, generaldirektör för Folke Bernadotteakademin Programledare: Anders Jelmin Kommentar: Filip Kotsambouikidis Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Nikki Pryke Intervjun spelades in torsdag den 2 april 2026.

Nooshi Dadgostar (V): ”Jag har skickat ett brev till Elisabeth Thand Ringqvist”

Vänsterpartiets ledare om inviten till Centerpartiet, om hur de ska kunna enas om ekonomin, om skatter, bränslepriser och arbetstid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/3071?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekotslordagsintervju] Efter att Liberalerna accepterat att sitta i regering med Sverigedemokraterna efter valet har trycket ökat på oppositionspartierna att släppa sina röd linjer. I Ekots lördagsintervju berättar Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar att hon har skickat ett brev till Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist och föreslagit att de ska träffas för att initiera ett Håll ihop Sverige-löfte på samma sätt som Simona Mohamsson och Jimmie Åkesson tog fram ett Sverigelöfte [https://www.liberalerna.se/nyheter/sverigeloftet]. ”När man sitter i samma rum kan man ofta komma överens. Jag tror på samtalet och att man tillsammans kan resonera kring vad de stora frågorna är för oss. Hos oss går vi in med ingången att de höga kostnaderna som dessutom kan bli ännu högre nu, i och med den oroliga värld vi lever i, är en viktig fråga, och dessutom välfärden och den stora arbetslösheten som behöver bekämpas”, säger Nooshi Dadgostar. Har ni skickat brevet till både S, C och MP eller är det särskilt C ni har riktat er till? ”Vi har sträckt ut handen just till Centerpartiet för att vi ser att vi sätter oss gärna ner med just dem för att komma överens med varandra. Sen behöver vi se hur det går. Vi sätter oss gärna ner med Miljöpartiet och Socialdemokraterna också för att formera ett starkt lag som tillsammans kan byta regering och snabbt sätta igång arbetet för ett rättvisare svenskt återupprättande av folkhemmet”. Vad har du fått för svar från Elisabeth Thand Ringqvist? ”Jag har inte fått något svar än så länge. Men jag har goda förhoppningar om att hon ska sätta sig ner med mig. Jag tror att vi båda skulle gynnas av det.” REGERINGSKRAV PÅ KONGRESS I april håller Vänsterpartiet kongress, där ska partiet ta ställning till partistyrelsens förslag på valplattform [https://www.vansterpartiet.se/wp-content/uploads/2025/11/Partistyrelsens-forslag-pa-valplattform.pdf] där det bland annat står att partiet inte kommer att släppa fram en regering som de själva inte ingår i. Nooshi Dadgostar blir i så fall bunden av partiet att driva den linjen i eventuella regeringsförhandlingar efter valet. Varför vill hon bli bakbunden på det sättet? ”Låt mig ge dig några anledningar till det. Det första är väldigt praktiskt: Vi kan inte ha en statsminister och en regering som inte får igenom sin ekonomiska politik. Magdalena Andersson fick ägna många budgetar som var borgerliga förra mandatperioden. Hon fick inte igenom sina budgetar därför att Centerpartiet valde att inte rösta på det eller rösta på det. Då vet man inte vem det är som som styr riket, och det betraktades utifrån som ett kaos, att man inte kunde styra. Och väljarna kan inte ställa till svars den politiker som faktiskt är ansvarig”, säger Nooshi Dadgostar. MOTPOLER I EKONOMISK POLITIK Det lär bli svårt för Vänsterpartiet och Centerpartiet att enas om den ekonomiska politiken. Vänsterpartiet vill öka skatteinkomsterna [https://www.vansterpartiet.se/wp-content/uploads/2025/10/Budget2025_webb.pdf] till staten i år med nästan 62 miljarder kronor mer jämfört med regeringens budget medan Centerpartiet vill ha lägre skatter än regeringen. Hur ska de få ihop det? ”Det är en bra fråga. När man förhandlar beror det mycket på vilka styrkeförhållanden som gäller. Hur många röster får vi för att kunna driva igenom vår ekonomiska politik där vi tycker att vanligt folk, de har absolut inga marginaler, de ska få sänkta skatter och sänkta kostnader”, säger Nooshi Dadgostar. VILL UTREDA MILJARDÄRSKATT Utöver de skattehöjningar som finns med i Vänsterpartiets budgetmotion så vill de också vill utreda egendomskatter, som fastighetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt. Nooshi Dadgostar säger att hon vill se en miljardärskatt men säger att det behöver utredas exakt hur den ska utformas. ”Det viktiga för oss för att det är effektivt och att det är rätt personer som betalar. Där är vi ganska öppna för att titta på vilken konstruktion man kan tänka sig”, säger Nooshi Dadgostar. SÄNKTA BENSINSKATTER? Inför förra valet var var bränslepriserna rekordhöga på grund av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Alla partier utom Miljöpartiet lovade då sänkta priser ”vid pump”. Nu har oljepriset åter skjutit i höjden som en följd av kriget i Iran. Tidöpartierna meddelade [https://www.sverigesradio.se/artikel/regeringens-atgard-sanker-skatten-pa-bensin-och-diesel] i veckan att de sänker skatten på bensin och diesel. Det vill även Socialdemokraterna och Centerpartiet. Vad vill Vänsterpartiet? Nooshi Dadgostar säger att regeringens åtgärder inte är tillräckliga. Men hon vill inte berätta vilken typ av stöd som Vänsterpartiet hade velat se. ”Där kommer vi att återkomma inom kort med vad vi kan se. Vi kommer att vara väldigt noga med att det som hände 2022, där det blev extrema prischocker som sen drabbade hushåll och drabbade välfärd och som vi fortfarande lever med, det ska aldrig någonsin hända. Det är också en anledning till att vi behöver byta regering.” Vill ni också sänka bränsleskatter, trots era klimatambitioner? ”Problemet med, nu är det en väldigt liten också skattesänkning, är att vi vet inte om det går till kunden. Det kan gå rakt in i branschen och inte nå kunden. Det är det som är problemet när man inte ställer krav på prissänkning, de facto, utan bara sänker en skatt. Där behöver vi titta på konstruktioner. Men ingången är att prischocker kan vi inte gå med på”, säger Nooshi Dadgostar. Gäst: Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet. Programledare: Anders Jelmin Kommentar: Helena Gissén Producent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström  Tekniker: Andreas Ericsson Intervjun spelades in fredag den 27 mars 2026.

Ebba Busch (KD): ”Mitt alternativ är tydligt, och det är fyra år till för Tidö”

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD) om Liberalernas kris, om kärnkraft, migration och om varför hon nyligen utropade 'leve shahen' i ett tal på en demonstration. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/3071?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekotslordagsintervju] Trots att Liberalernas partiledare i veckan svängt och meddelat att hon kan tänka sig att släppa in Sverigedemokraterna (SD) i regering efter nästa val så vill Ebba Busch inte sätta ner foten i frågan: ”Det är bra att de har tagit bort de röda linjerna men jag har inte tänkt förhandla bort den pucken i förtid. Det får vi prata om som en helhet. Det är inte min uppgift att dela ut ministerposter”, säger Ebba Busch. KÄRNKRAFT VALFRÅGA IGEN Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch propagerat för ny kärnkraft sedan 2018 [https://www.sverigesradio.se/artikel/7020023] och som energiminister i den nuvarande regeringen har hon drivit fram flera lagförändringar som möjliggör byggandet av ny kärnkraft. För att minska den politiska risken med ny kärnkraft har Ebba Busch försökt få till en energiöverenskommelse med Socialdemokraternas (S) Magdalena Andersson, så att planerna ska bestå även efter ett regeringsskifte. Men på grund av oenighet mellan Tidöpartierna blev det ingen uppgörelse [https://www.sverigesradio.se/artikel/ebba-busch-m-och-sd-bakom-energisamtalens-kollaps]. I samband med att Liberalerna (L) i veckan öppnade för att släppa in Sverigedemokraterna (SD) i regering efter valet så presenterade L och SD sitt Sverigelöfte [https://www.liberalerna.se/nyheter/sverigeloftet] med 15 politiska punkter. Där står bland annat att ”behov av energiförhandlingar med partierna till vänster saknas”. Betyder det att det inte blir nån överenskommelse nästa mandatperiod heller? ”Nej. Linjen har hela tiden varit att vi inte kommer att vänta på att Socialdemokraterna landar i vad de tycker om svensk energipolitik och avstå ifrån att göra det vi tror är rätt för Sverige så fort som möjligt. Det är ju anledningen till att vi har gått vidare med kärnkraftsarbetet”, säger Ebba Busch. Regeringen har talat om att det behövs motsvarande tio nya stora reaktorer. Hittills finns en ansökan [https://www.sverigesradio.se/artikel/vattenfall-ansoker-om-statligt-stod-for-nya-reaktorer-vid-ringhals] från Vattenfall om ett bygga mindre reaktorer i Ringhals. Men många osäkerheter kvarstår, och ett investeringsbeslut kan dröja länge. Bland annat vill Vattenfall att staten ska gå in som majoritetsägare. Så vad händer om det inte finns något avtal med Vattenfall och inte heller något blocköverskridande överenskommelse vid valet, kommer nästa regering kunna riva upp alla kärnkraftsplaner? ”Jag skulle säga så här: Har man likt Svenskt Näringsliv och väldigt många andra analyser konstaterat att det var dåligt att stänga sex kärnkraftsreaktorer i förtid, vi behöver ha nya, då är det en risk att rösta på Magdalena Andersson. För man vet inte om det är Nooshi Dadgostar eller Daniel Helldén som avgör energipolitiken framåt. Så jag skulle låta bli det om man tycker att det är viktigt”, säger Ebba Busch. ”POLITISKA DEBATTÖRER” I KLIMATPOLITISKA RÅDET Under mandatperioden har utbyggnaden av vindkraft bromsat in, både till havs och till land. I Klimatpolitiska rådets senaste rapport [https://www.klimatpolitiskaradet.se/rapport-2026/] konstaterar de att Sverige har kommit längre ifrån att klara klimatmålen under den här mandatperioden. Experterna i rådet skriver: ”Förutsättningarna för investeringar i ny kärnkraft har förbättrats, men för andra fossilfria kraftslag har de försämrats”. Klimatpolitiska rådet konstaterar att industripolitiken behöver ändras under nästa mandatperiod om det ska bli någon elektrifiering innan kärnkraften är på plats. Hur ser Ebba Busch på kritiken? "Det är flera delar som jag menar är politiska avväganden som Klimatpolitiska rådet gör. Det är som att sitta med vilken politisk debattör som helst, jag håller helt enkelt inte med. Om vi tittar på fakta: ett, vi har nu lyckats öka den installerade produktionskapaciteten i Sverige med 7 000 megawatt under vår tid vid makten. Det motsvarar ungefär 5–6 kärnkraftsreaktorer i installerad produktionskapacitet. Det där var väl beslutat redan under förra mandatperioden? ”Ja, självklart. Det är så ledtiderna ser ut i energipolitiken. Men ibland kommer det anklagelser om att det inte blivit nån ny produktionskapacitet och det stämmer helt enkelt inte. Det har levererats rejält och de har inte stannat av ur det perspektivet. Det andra är att effektbalanserna förbättrats rejält. Vi kan ansluta fler företag, fler hushåll. 2 000 megawatt har vi lyckats öka effektbalansen”, säger Ebba Busch. ”DÖD ÅT DIKTATORN, LEVE SHAHEN” I helgen talade Ebba Busch på en Irandemonstration i Stockholm. Hon påpekade i talet att hon är vice statsminister och utropade på persiska fraserna Död åt diktatorn och Leve shahen. Varför? ”Därför att det här är ett av de stora, viktiga frihetsslagorden. Det har blivit ett ytterst uttryck för att man önskar ett fritt och demokratiskt Iran. Sen är det ju tydligt, och det har jag också sagt i många intervjuer: Det är inte den svenska regeringens uppgift. Det är heller inte min uppgift som partiledare för Kristdemokraterna att bestämma åt ett fritt och demokratiskt Iran vem som ska leda det. Det är det iranska folkets rätt och uppgift. Men jag stämmer in i frihetsropen och ropen som efterfrågar ett fritt och demokratiskt Iran. Du tar också tydligt ställning för USA:s och Israels anfall på Iran på ett tydligare sätt än vad jag har hört statsministern och utrikesministern säga. Hur är det då med regeringens linje i utrikespolitiken? Har du en egen linje? ”Nej, jag uppfattar att vi ligger helt i linje och Statsministern och jag har ju pratat mycket om de här frågorna de senaste veckorna, såklart. Det är klart att det går att sätta sig i en seminarieövning nu kring folkrätten och huruvida det här var rätt eller fel agerande från Israel. Då kommer man att landa i att det är svårt att se att anfallet är förenligt med folkrätten. Men frågan är: Är det där vi ska lägga vår tid och kraft nu? Det är en av mänsklighetens värsta tyranner som nu äntligen är död. Det har inte funnits sen 1979 en så tydlig möjlighet för att omkullkasta en av de värsta förtryckarregimerna. Det är klart att då ska vi ta den, och då bör vi snarare diskutera vilka folkrättsbrott som den här regimen utövar varje dag på sin befolkning, snarare än att fastna i långa utläggningar kring huruvida detta gått till på rätt sätt eller inte”, säger Ebba Busch. FÅR ”ALLA SOM SKÖTER SIG” STANNA? Ebba Busch brukar säga att migrationspolitiken ska bygga på sunt förnuft och att ”de som sköter sig, bidrar till samhället och vill göra gott ska såklart få möjlighet att stanna” [https://x.com/BuschEbba/status/2029847668059443223]. Samtidigt innebär flera av regeringens reformer att många som ”sköter sig” inte får stanna. Den senaste ändringen är att arbetskraftsinvandrare från och med i juni kommer behöva tjäna minst 33 400 kr i månaden för att få stanna i Sverige. Hur går det ihop? ”Det är ju ett sätt att sammanfatta den politiska grundprincipen. Men vi är alltså inte för fri invandring. Vi är för att vi ska ta hit arbetskraftsinvandring med arbetskraft som vi inte kan täcka behovet av själva.”, säger Ebba Busch. Gäst: Ebba Busch (KD), partiledare, energi- och näringsminister och vice statsminister Programledare: Anders Jelmin Kommentar: Helena Gissén Producent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström  Tekniker: Maria Stockhaus Intervjun spelades in fredag den 20 mars 2026.

Pål Jonson (M): ”I en traditionell folkrättslig bedömning finns det sannolikt inte stöd för det här”

Försvarsminister Pål Jonson (M) om kriget i Iran, om lättade amerikanska sanktioner mot Ryssland och om kärnvapendialogen med Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/3071?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekotslordagsintervju] I USA:s och Israels pågående krig mot Iran har Nato skjutit ned åtminstone tre iranska robotar i, eller på väg mot Nato-landet Turkiet. Vad skulle Sverige göra om Turkiet bad om hjälp enligt Natos artikel 5?    ”Vi följer ju det noggrant och vi är allierade med Turkiet och 30 andra länder. Och Natos högste befälhavare, SACEUR, har ju också vidtagit beredskapsåtgärder för att stärka den södra flanken. Det finns europeiska allierade som är i regionen med Patriot-robotar och det vidtas åtgärder för att hålla den flanken stark”, säger försvarsminister Pål Jonson (M). Men vad gör Sverige? ”Vi har inte fått någon förfrågan av vare sig Turkiet eller något annat land om att bidra med några resurser. Det har till del att göra med att vi har väldigt mycket på tallriken också här uppe på den norra flanken, naturligtvis. Men i övrigt så, Turkiet har ännu inte åberopat artikel 4-konsultationer eller, som Natos generalsekreterare sade, att det finns inte skäl med under nuvarande omständigheter med artikel 5. Men vi följer naturligtvis situationen och utvecklingen i regionen noggrant och inte minst hur det påverkar en allierad som Turkiet. Vi har ju nära dialog också med andra länder på södra flanken och diskuterar med dem hur deras säkerhet påverkas av detta”. LÄTTADE SANKTIONER MOT RYSK OLJA Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har Sverige gett militärt stöd [https://www.regeringen.se/regeringens-politik/sveriges-stod-till-ukraina/militart-stod-till-ukraina/]till Ukraina till ett värde av 103 miljarder kronor, för att Ukraina ska kunna försvara sig mot Ryssland. Enligt Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, är sanktionerna mot den ryska energisektorn ”av stor betydelse” [https://www.forsvarsmakten.se/globalassets/02-om-forsvarsmakten/myndighetsinformation/dokument/aktuellt/nyheter/must-arsoversikt-2025.pdf] för att bromsa den ryska förmågetillväxten. Men under torsdagen meddelade [https://www.nytimes.com/2026/03/12/us/politics/trump-russia-oil-sanctions.html] USA att man tillfälligt lättar på sanktionerna mot rysk olja. Hur ser försvarsminister Pål Jonson på det? ”Vi tycker inte att det är bra att man lättar på sanktionerna. Vi uppmanar alla att hålla ett så högt tryck på Ryssland som möjligt. Det är ju också en förutsättning för att förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina ska ha framgång. Det handlar om att öka det militära stöd till Ukraina så Ukraina kan förhandla från en styrkeposition och om att öka trycket mot Ryssland genom ökade sanktioner, ökade aktiviteter mot skuggflottan och saker som helt enkelt begränsar och förnekar den ryska handlingsfriheten”, säger Pål Jonson. KRIGET MOT IRAN OCH FOLKRÄTTEN USA:s president Trump startade kriget mot Iran utan att först söka stöd från kongressen, sina allierade eller FN:s säkerhetsråd. Hur ser Pål Jonson (M) på det sättet att starta krig? ”I en traditionell folkrättslig bedömning så finns det sannolikt inte stöd för det här. Samtidigt ska man vara klar över att det iranska agerandet inte heller ryms inom folkrätten, givetvis. Man har ju bara det senaste året angripit oppositionen och tagit ihjäl tiotusentals människor. Iran är ett land som också angriper andra länder nu i regionen och Iran har också agerat mot Sverige genom alltifrån Johan Flodéus där man har gjort rena kidnappningar och lejt personer för att kunna angripa diplomatiska installationer i Sverige. Så Irans agerande ryms inte heller inom folkrätten”, säger Pål Jonson. FRANSKA KÄRNVAPEN I SVERIGE? Frankrike ska skaffa fler strategiska kärnvapen och nyligen bjöd president Macron in Sverige och sju andra europeiska länder till en fördjupad dialog om samarbete kring kärnvapenavskräckning. I ett tal som Macron [https://uk.diplomatie.gouv.fr/en/president-delivers-speech-frances-nuclear-deterrence]höll förra veckan på en ubåtsbas sade han att slutmålet är att tillfälligt kunna placera delar av landets strategiska flygstridskrafter i allierade länder. Betyder det att han vill kunna ha ett flygplan med kärnvapen i Sverige? ”Bland annat säger han ju det. Han säger många olika saker i det talet, det är ett rätt så brett tal. Han påminner också om de åtgärder som Frankrike har gjort för att ensidigt reducera sin kärnvapenförmåga. Man har gått från ungefär 600 ner till 290, man har tagit bort den markbaserade förmågan. Man pratar om icke-spridningsavtalet”, säger Pål Jonson. Jag vill prata om kärnvapen i Sverige. Utifrån att det är en stor debatt här och hur det låter från Frankrike, hur tolkar du vad han säger? ”Frankrike vet om vår doktrin, och den har vi givetvis lyft upp och det tror jag också Danmark har gjort. Så det är inte aktuellt att basera franska kärnvapen på svenskt territorium i fredstid, och det har vi också givetvis deklarerat. Det skulle kunna handla om vilken roll Frankrike vill spela. Det vill säga, hur man hanterar strategisk avskräckning och gemensam kommunikation. Det kan handla om övningar”, säger Pål Jonson. Programledare: Mattias Rensmo Kommentar: Hîwa Abdelzadeh Producent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström Tekniker: Heinz Wennin  Intervjun spelades in fredagen den 13 mars 2026.

Mikael Frisell, MCF: ”Vi måste kunna förbereda oss för ett långt, utdraget krig”

Myndigheten för civilt försvars generaldirektör om att förbereda oss för värsta scenariot och om vad som går förlorat när allt fokus hamnar på krigshotet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/3071?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekotslordagsintervju] Vid årsskiftet bytte Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, namn till Myndigheten för civilt försvar, MCF. Generalmajor Mikael Frisell, som tidigare varit militär rådgivare till ÖB, blev myndighetens generaldirektör i november 2024. Hans uppdrag är att bygga upp det civila försvaret som nedmonterades efter det kalla kriget slut – och att förbereda oss för krig: ”Hela samhället och hela totalförsvaret planerar ju för det värsta scenariot. Vi gör ju det för att bygga förmåga och bli avskräckande så att det inte blir krig. Men du har helt rätt, vi förbereder för det värsta scenariot, för att det inte ska hända”, säger Mikael Frisell. I en debattartikel [https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/ett-samhalle-forberett-for-krig-ar-battre-rustat-for-kris/]i Dagens Samhälle nyligen nämnde Frisell att det genomsnittliga kriget pågår i ungefär tre år. Är det det han föreställer sig att vi ska förbereda oss på i Sverige? ”Det ligger ju vetenskap bakom det svaret. Dagens konflikter och krig håller på i tre år som medel så det är självklart att vi måste kunna förbereda oss för ett långt utdraget krig. Nu har vi gett ut, överbefälhavaren och jag, beslutade i september förra året, utgångspunkter för Totalförsvaret. Där pratade vi om att samhället måste klara av att stå emot en fullskalig invasion under minst tre månader. Under de månaderna ska vi ställa om samhället för att kunna stå emot ett långvarigt krig”, säger Mikael Frisell. ÅTERAKTIVERAD CIVILPLIKT För att klara personalförsörjningen inom det civila försvaret har civilplikten återaktiverats. Tanken [https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/01/sou-20256/] är att man ska utbilda personer inom samhällsviktiga områden så att de kan rycka in och arbeta så att samhället fungerar även vid höjd beredskap. Och redan i vår kommer 180 av de ungdomar som mönstrar tas ut för att göra civilplikt som brandmän. Det är Myndigheten för civilt försvar som ansvarar för att utbilda brandmän i Sverige. Idag utbildas inte tillräckligt många och det är stor brist i många kommuner. Ändå finns det beslut på att antalet hel- och deltidsbrandmän som fördubblas, från dagens 16 000 till 32 000 brandmän [https://www.mcf.se/sv/aktuellt/nyheter/2025/december/msb-lamnar-slutredovisning-pa-regeringsuppdrag-om-civilplikt-efter-monstring-inom-kommunal-raddningstjanst/] till 2035 – för att klara behovet vid väpnat angrepp. Hur ska myndigheten klara att fördubbla antalet brandmän när de inte klarar att utbilda för dagens behov? ”Vi bygger upp ett system nu, så det blir en liten pilot första året. Men redan 2028–2029 ska vi ta in två tusen. Du ska se de 180, att vi lär oss lite erfarenhet för att komma igång i större skala. Så två tusen är det vi ska utbilda per år, från antingen 2028 eller 2029. Det beror på hur utfallet blir där”, säger Mikael Frisell. GLÖMS ANDRA HOT BORT? Statens anslag [https://www.regeringen.se/contentassets/3416d1df56ae4fcaacf03ecd8ed81ab1/utgiftsomrade-6-forsvar-och-samhallets-krisberedskap/] till det civila försvaret väntas tredubblas [https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/09/nytt-paket-for-ett-starkare-civilt-forsvar/] mellan 2024 och 2028, från 5,9 miljarder till 19,4 miljarder. Men anslaget som Myndigheten för civilt försvar delar ut till kommuner för att förebygga naturolyckor som skred och översvämningar, något som väntas bli vanligare på grund av klimatförändringar, de ligger kvar på samma nivå [https://www.regeringen.se/contentassets/3416d1df56ae4fcaacf03ecd8ed81ab1/utgiftsomrade-6-forsvar-och-samhallets-krisberedskap/] mellan 2024-2028, runt en halv miljard per år. Flera forskare har uttryckt oro [https://www.dn.se/debatt/sveriges-sakerhet-kraver-mer-an-bara-totalforsvar/] för att myndigheten nedprioriterar samhällrisker [https://rib.msb.se/filer/pdf/31068.pdf] som klimatförändringar och pandemier när allt fokus hamnar på det civila försvaret och att rusta samhället för ett väpnat angrepp. Hur ser generaldirektör Mikael Frisell på risken att man glömmer samhällskriser som kan stå vid gränsen tidigare än fienden? ”Jag förstår vad de menar, men samtidigt pågår det aktiviteter mot Sverige idag. Vi lever i en zon mellan fred och krig där det finns en antagonist som gör saker mot oss för att splittra oss i samhället. Vi ser cyber-attacker, hybrida incidenter, sabotage mot undervattenskablar. Så det hotet finns också vid gränsen. Det går inte att ställa det mot varandra. Vi måste hantera både och. Det lyfter vi fram i den nationella risk och sårbarhetsbedömningen från våren 2025. Där finns det specat, om jag uttrycker mig så slarvigt, 26 olika hot. Men samtidigt säger vi att det värsta hotet för befolkningen och nationen är det militära väpnade angreppet, och det måste vi förbereda oss för”, säger Mikael Frisell. Gäst: Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar Programledare: Ci Holmgren Kommentar: Henrik Dammberg Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Brady Juvier  Intervjun spelades in den 6 mars 2026