Norröra - Saltkråkan

Att komma till Rödlöga är som att komma till en annan värld, med andra livsvillkor, en känsla av ytterskärgård som är svår att beskriva, men som är påtaglig i avsaknaden av elektricitet. Här träffar jag Anita Englund som har varit på Rödlöga i sextio år och berättar om livet här ute förr med de gamla bofasta och hur det gestaltar sig nu.

Redan som ung intresserade sig Nisse Larsson för örter och andra växter. Förra sommaren var jag med på Nisses flora vandring med start i kapellet på Norröra. En spännande vandring där man upptäckte de allra minsta, men otroligt vackra blommorna som växte i dikesrenar och på ängar. Vi talar om hur man gör sin tomt till en blommande äng och om de utmaningar som växterna står inför med klimatförändringen.

En underbar dag i mitten på augusti sitter Anna och jag i Anita Englunds trädgård på Rödlöga. Anita var på Norröra under hela sin uppväxt och kom till Rödlöga under 60-talet. Vi åkte till Rödlöga för att få veta mer om pigan Agda, som efter att hon flydde min morfars faster Julias ogina behandling, arbetade hos bonden Verner Johansson på Norröra. Vi samtalar om människoöden både på Rödlöga och Norröra, samt mycket annat. Övriga medverkande: Anna Linder. Musiken är av Markus Fagerlund

Om skärgårdens levnadsvillkor i början på 1900-talet och tidigare, om utskärgårdarnas betydelse och då särskilt Röder, om skeppandet av varor och om skeppare, båtbyggare ochodlingslotten. Det här är vårt andra avsnitt med skärgårdshistorikern Lennart Andersson från Söderöra.

Lennart Andersson från Söderöra är skeppare och lokalhistoriker. Söderöra har en lång tradition med båtbyggeri och sjöfrakt, som fortfarande är stark. Där finns många skeppare som framför allt från taxibåtar, waxholmsbåtar, ångbåtar och segelfartyg. Den mest kända båtbyggaren på ön var Einar Sjöblom som tillsammans med sin far har byggt närmare 400 båtar, varav jag har en.