Europapodden

Nu måste Europa tolka Trumps säkerhetsstrategi

Enligt USA:s nya säkerhetsstrategi står Europa inför civilisationskollaps, vad innebär det? Samtidigt kan EU:s migrationspolitik snart bli tuffare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/4941?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_europapodden] I USA:s nya säkerhetsstrategi har Europa en väsentlig roll. Bland annat slår amerikanerna fast att Europa står inför sin egen undergång på grund av invandring, lågt barnafödande och politisk censur. Samtidigt har USA en mer försonlig inställning till Ryssland. De av EU:s toppolitiker som har kommenterat dokumentet har varit försiktiga i sitt bemötande. Varför tassar européerna på tå och varför är Trumpadministraionen hårdare i tonen gentemot Europa än mot gamla ärkefienden Ryssland? Vad innebär det här dokumentet för europeisk säkerhet och finns det politiska krafter inom EU som välkomnar att USA utmanar den transatlantiska gemenskapen? Samtidigt är EU:s migrationspolitik på tapeten just nu. I veckan möttes unionens migrationsministrar för att diskutera olika delar av den migrationspakt som ska träda i kraft i sommar. Efter mötet kallades överenskommelse för historisk. Mycket pekar mot att unionen nu får en betydligt hårdare migrationspolitik. Vad kom ministrarna fram till och hur står det till med solidariteten mellan EU:s länder? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid utrikespolitiska institutet. Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap och migrationsexepert vid Sieps. Programledare: Parisa Höglund Producent: Mattias Dellert

Så stark är försvarsviljan hos Europas jättar

Europa har återigen hamnat vid sidlinjen av fredssamtalen där USA förhandlar med Ryssland. Samtidigt går åsikterna isär om framtida europeisk trupp till Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/4941?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_europapodden] När Donald Trumps sändebud åker till Moskva för att möta Vladimir Putin är det återigen tydligt att USA håller i taktpinnen och Europa hamnar vid sidan av. Samtidigt fortsätter Europas tungviktare att betona vikten av europeiskt inflytande och säkerhetsgarantier för Ukraina, men frågan om framtida fredsbevarande europeisk trupp till Ukraina splittrar. Frankrike och Emmanuel Macron har varit drivande i diskussionen tillsammans med Storbritannien, men för Tyskland och Friedrich Merz är frågan om att skicka soldater utomlands känslig. Både Tyskland och Frankrike är just nu samtidigt i färd med att införa ny frivillig militärtjänst för att stärka sina respektive försvarsmakter. Hör om hur det står till med försvarsviljan i de båda länderna och hur diskussionen låter när fler unga fransmän och tyskar nu ska motiveras till att vilja göra militärtjänst. Tyskland inspireras uttryckligen av Sverige och försvarsminister Pistorius pratar om ”den svenska modellen” som en förebild. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge

Europas säkerhet i potten när USA ”dealar” om Ukraina

Europa försöker hävda sin position i de pågående förhandlingarna om fredsplaner för Ukraina. Hur påverkas utsikterna framåt av att Trumps ursprungliga förslag gav Ryssland stora fördelar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/4941?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_europapodden] Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Felicia Hassan, Östersjökorrespondent. Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge

Därför kan Starmers dagar på Downing Street vara räknade

Det mullrar i den brittiska inrikespolitiken. Problemen hopar sig för Labour och partiet gör nu en skarp gir i migrationspolitiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/4941?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_europapodden] Brittiska Labour har gått från en historisk jordskredsseger i valet 2024 till usla förtroendesiffror och besvärande uppgifter om interna maktstrider. Vad ligger bakom den snabba förändringen av den brittiska spelplanen och kommer premiärminister Keir Starmer kunna behålla greppet om regeringsmakten? Partiets förslag till omläggning av den brittiska migrationspolitiken visar hur Labour försöker behålla kommandot i en fråga där högerpopulistiska Reform UK med stor framgång utmanar de traditionella statsbärande partierna. Samtidigt som de nya förslaget bäddar för kritik från motsatt håll. Nu väntar alla på nästa stora politiska prövning för Starmer när förslaget till ny budget ska presenteras om en vecka. Samtidigt briserar skandalen runt BBC och Trumps hot om stämning av public service-bolaget. En händelse som också plockats upp i den redan kokande brittiska inrikespolitiken. Medverkande: Nina Benner, Londonkorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. James Savage, journalist och vd för The Local. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge

Inifrån striden om EU:s klimatmål

Osämjan om EU:s klimatåtaganden fördjupas och det krävdes nattmangling för att enas om en linje inför FN:s klimatmöte. Kommer unionens gröna giv att överleva de nya motsättningarna i Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/4941?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_europapodden] EU:s klimatlagar med målet att bli första klimatneutrala kontinent till år 2050 utmanas nu i allt större utsträckning inifrån. När EU-länderna skulle enas om delmål för minskade utsläpp till 2040 krävdes nattmangling för att landa i en linje, och enligt kritiker blev resultatet urvattnat. Runt om i Europa flyttar nu kritiker av EU:s klimatlagar fram sina politiska positioner. Det syns bland annat i Tyskland där regeringen tar strid för att riva upp beslutet om att förbjuda nya bensin- och dieselbilar i EU 2035 och det syns i Tjeckien där den nye premiärministern pratar om ”ett grönt självmord”. Mitt i striden står kommissionschef Ursula von er Leyen som 2019 lanserade EU:s gröna giv som Europas ”mannen-på-månen-ögonblick”. Hur påverkas EU:s och Europas klimatanseende i världen, när splittringen på insidan fördjupas? Och kommer den gröna given att ligga fast? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin och Mona Hambraeus, klimatkorrespondent på FN:s klimatmöte i Belem, Brasilien. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge