Naturmorgon

Under några månader varje år samlas tiotusentals alkfåglar på Stora Karlsö för att häcka. En unik miljö där forskare på plats följer fåglarnas liv på nära håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon] Stora Karlsö utanför Gotland är Sveriges enda fågelberg. På de branta klipporna på öns västra sida trängs 30 000 par sillgrisslor och 12 000 par tordmular just nu. Här ruvar de sina ägg och om någon vecka kastar sig de första sillgrissleungarna sig ut för stupet ner till sin väntande pappa i vattnet. Fåglarnas liv på klipphyllorna är intensivt och trångt. Inte sällan blir det slagsmål och risken att en trut eller kråka kommer för att stjäla ett obevakat ägg är ständigt närvarande. Via en specialbyggd hylla på klippkanten följer forskare alkornas liv i närbild. Jonas Hentati-Sundberg, docent i ekologi vid SLU och forskningsledare för Baltic seabird project, berättar om de senaste rönen om fåglarnas kommunikation och också varför det är så fascinerande med fågelberg. Alexandra Colbing, marinbiolog på länsstyrelsen på Gotland, berättar hur näringsväven i Östersjön runt Stora Karlsö ser ut och vilka organismer som föder öns rika fågelliv. Nyligen upptäcktes stora musselrev på 20-50 meters djup utanför fågelbergen, Musselreven renar vattnet från fågelbergets näringsöverskott samtidigt som de är viktiga för smådjur, fisk och fåglar. I programmet medverkar också bland andra Saga Kynman, Aron Hejdström och Agnes Källström från Baltic seabird project. Hela programmet sänds från Stora Karlsö. Reporter är Lisa Henkow och programledare Joacim Lindwall.

Tamrenen är väl anpassad till landskapet och ger biologisk mångfald i sina spår. Den skrattande sjögrodan hänger kvar trots allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon] Renen klarar sig fint året om, både kyla och sträng lavdiet är inga problem. Renskötarna Brita Stina Sjaggo och Anna-Maria Fjellström i Luokta-Mávas sameby berättar om begärligaste rengodiset och hur renarna använder olika områden, växter och lavar under året. Fältreporter Lisa Henkow mötte dom i Njuonjekområdet mellan Storforsen och Moskosel i Älvsbyns kommun. Renarna påverkar landskapet i sin tur, bland annat vid trädgränsen där renbete upprätthåller artrikedomen berättar forskaren Urban Emanuelsson vid SLU. Vi hör också om dagens utmaningar för renen och renskötarna. Under juni har sjögrodorna hörts skratta igen i Tyresö utanför Stockholm. Förra året sköt jägare från Invasiva arter alla vuxna grodor de kunde hitta och tonvis med salt hälldes i dammen för att döda yngel och ägg. Grodexperten Claes Andrén berättar varför sjögrodan är ett hot mot inhemska arter och varför den är svår att bli av med i Karin Gyllenklevs reportage. Vi hör också naturvårdsverkets Henrik Lange om arbetet för att begränsa skadorna av invasiva arter. Förra veckans avsnitt handlade om sniglars sexvanor och nu går vi vidare med sniglarnas matvanor i blomsterrabatten, ett ämne som orsakar debatt. Snigelforskare Ted von Proschwitz berättar. Fjällens fåglar har fått en ny fågelsånglektion av Mats Ottosson. Programledare är Joacim Lindwall.

De hånglar och dansar ringdans. Några parar sig hängande i en slemtråd med de blå penisarna slingrande runt varandra. Snigelsex är intrikat! Dessutom: om vilda bins behov av sand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon] Nu är det parningstider för många snäckor och sniglar! Där saker går lite annorlunda till än i människovärlden eftersom de är hermafroditer, alltså både hanar och honor samtidigt. Vi tar reda på hur det fungerar egentligen, och varför de här blötdjuren löst fortplantningen på det här viset. Vi får en inblick i hur de uppvaktar varandra och hur själva parningen går till. Den kan involvera både kärlekspilar och ringdans! Eller ännu mer äventyrligt, som pantersnigeln och gråsvart kölsnigel. De slingrar ihop sig med sin partner på hög höjd för att sedan hissa ner sig tillsammans i en lång seg slemtråd och hänger där i timtal tills båda parter är befruktade. Som ett parnings-bungyjump i snigeltakt. Morgonens guide i snigelsex-världen är Ted von Proschwitz, snigel- och snäckexpert, som finns på plats i Vitsippsdalen i Göteborgs botaniska trädgård, tillsammans med fältreporter Karin Gyllenklev. Har du ett bihotell i trädgården? Gott så. Men en sandhög är också viktig för de vilda bina! Många av dem bygger nämligen sina bon i marken: i jord, lera eller sand. En färsk studie från Sveriges Lantbruksuniversitet visar att finns allt färre ytor med blottad sand i landskapet. Vi träffar forskaren bakom studien, insektsexpert Mats Jonsell, vid en konstgjord sandhög i Uppsalas utkanter. Förra veckans avsnitt handlade om undervattensljud. Vi fortsätter på temat genom att lyssna på de fantasieggande ljud som Björn Carlsson spelat in i gotländska träsk, och genom att få reda på vilket vattendjur som har världens högljuddaste penis. Sommaren är på inmarsch och därmed badsäsongen. Även för fåglarna! Men hur ska man tänka om man har ett fågelbad i trädgården, för att hålla det rent? Och kan det stämma att talgoxen har en särskild badsång? Vi har fått flera lyssnarfrågor om fågelbad och skickar dem vidare till fågelkännaren och veterinären Lotta Berg. I veckans kråkvinkel välkomnar Tina-Marie Qwiberg kråkan Anton som en dag spatserade in i hennes liv. Programledare är Mats Ottosson.

Ett specialprogram om undervattensljud. Hur låter fiskar och andra djur i havet och vilka ljud upplever de? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon] Hur låter det under ytan? Vi sticker ner mikrofonen för att lyssna på grymtande torskhannar, sälars sång och tumlarens ekolod. Och hur upplever djuren själva sin ljudvärld? Där vi människor stör med allehanda buller, från fartyg, vindkraftverk och byggnationer. Hela programmet ägnas åt undervattensljuden och djuren som alstrar dem. Programledare Karin Gyllenklev finns i Stockholms södra skärgård tillsammans med Mathias Andersson, marinbiolog och undervattensljudsexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Han forskar just kring ljuden i vattnet och hur djuren påverkas av de ljud som vi människor tillför dit. Vi får också följa med forskningsfartyget Electra när en bullerboj placeras i vattnet. På bojen finns en hydrofon som mäter hur högt bullret är under ytan. En bit därifrån, vid sjön Båven i Sörmland, finns reporter Lena Näslund tillsammans med filmaren Martin Falklind. Han har nyligen fått Artdatabankens naturvårdspris för sin serie ”Fiskarnas rike” som sänts i SVT. Han har tillbringat mycket tid i undervattensvärlden antingen i dykardräkt, med snorkel eller med hjälp av en liten fjärrstyrd ubåt med kamera och sett och hört interiörer från fiskarnas liv som hittills varit okända. I sjön Båven filmas just nu forskningen på mal, och vi hoppas få vara med om märkning av den mytomspunna fisken. I programmet medverkar också Rickard Gustafsson, Sportfiskarna och Gustav I veckans kråkvinkel av Jenny Berntson Djurvall hör vi världens ensammaste val. Den som sjöng på en frekvens som aldrig fick svar i världshaven. Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi letar insekter och hör om ny forskning om naturvänligt jordbruk på Röbäcksdalen i Umeå. Och hör svarttärnornas gälla läten i Kristianstad vattenrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon] Morgonens fältreporter Maria Viklands sänder från forskningsladugården Röbäcksdalen i Umeå. Roger Mugerwa Petterson, entomolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, tar reda på vilka insekter som finns på gården. Här pågår också forskning om hur jordbruket kan bli mer natur- och miljövänligt. Mårten Hetta som är husdjursagronom guidar oss bland gårdens mjölkkor och visar bland annat virtuella stängsel. Och så spanar vi in svarttärnorna som häckar i Hercules naturreservat i Kristianstad vattenrike i Skåne tillsammans med naturvägledare Josefin Svensson. Mörka tärnor som är graciösa som fjärilar! Årets trädgårdskryp är tvestjärten. Varför är den så svår att älska för många människor, och vad finns det för anledning att uppskatta den? Vi ringer upp entomolog Julia Stigenberg. Vi får också en vårhälsning från skogarna mellan Storforsen och Moskosel strax söder om polcirkeln, där björkarna är precis i lövsprickningen och det är full fart på tofsmesarna. Reporter Lisa Henkow följer med renskötaren Brita Stina Sjaggo som hittat vårtecknet blommande norna. I veckans kråkvinkel av Mats Ottosson ryms näbbmöss och gråsuggor. Spillkråkor och blåstång. Nakensnäckor och den första blåsippan. En innehållsförteckning på det som kallas biologisk mångfald. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.