Riktlinjer saknas och skolor gör olika när AI flyttar in i klassrummet

Vetenskapsradion inspirerade till cellokonsert om humlor

Tonsättaren Tebogo Monnakgotla hörde på Vetenskapsradion och blev inspirerad. Nu har hennes cellokonsert, som kom till av det, premiär i Konserthuset i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] Programmet sändes första gången i april 2026. Det var när Tebogo Monnakgotla hörde ett avsnitt av Vetenskapspodden som hon bestämde sig för att skriva sin cellokonsert om humlor. Det var brittiske forskare Dave Goulson som beskrev humlornas mörka sida – vad som händer mellan drottningen, arbetshumlorna och deras ägg nere i mörkret under jord. Han beskrev det som ett Shakespeare-drama som påminde om Macbeth. Och nu finns alltså verket Bombus av Tebogo Monnakgotla, som uruppförs i Konserthuset i Stockholm, under deras 100-årsfirande. Solist är cellisten Senja Rummukainen. I Vetenskapsradion berättar Tebogo Monnakgotla om hur hon tänkt med musiken, och vi får också höra forskarna Dave Goulson och Björn Cederberg om hur det gått för humlorna sedan vi gjorde det program som inspirerade till musiken. Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se

Professorn som vill berätta om svenska ”Jurassic Park”

Genom att kartlägga svenska fossil så bygger Vivi Vajda upp hur ekosystemen såg ut i Sverige, tex under perioden Jura. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] Programmet sändes första gången i april 2026. Det är kanske svårt att tänka sig men för cirka 100 miljoner år sedan så vandrade det omkring dinosaurier på den geografiska plats som vi i dag kallar för Sverige. Då var södra Sverige täckt av ett tropiskt hav där det simmade hajar, krokodiler och mosasaurer - en havslevande rovödla med ett enormt gap och en ormliknande kropp - och på land växte det stora barrträd och ormbunkar. Genom att lägga ett pussel av fossiler så har paleontologi-professorn Vivi Vajda, på Naturhistoriska riksmuséet, tillsammans med flera andra forskare lyckats få fram urtida ekosystem från perioder som Krita, Jura och Trias. Något som de har låtit illustrera i boken Sveriges geologi - en resa i tid och rum. Vivi Vajda förklarar hur ett pollen-korn från en urtida växt kan berätta historien om Sveriges "Jurassic Park". Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Stort hemlighetsmakeri när Kina bygger världens största vattenkraftverk

Kina kallar vattenkraftverket i Medog avgörande för landets gröna omställning. Utanför Kina är frågan hur grönt det är när insynen är minimal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] Planerna beskrivs som ett bygge i kolossalformat. Vattenkraftverket Medog, som Kina bygger i Tibet vid floden Yarlung Tsangpo, uppges kunna producera omkring 300 terawattimmar el per år – nästan dubbelt så mycket som Sveriges samlade elproduktion under ett år. Samtidigt är uppgifterna om projektet få. Experter pekar på att det är svårt att hitta officiell information om konstruktion, miljöpåverkan och dammsäkerhet. Det som ändå sipprar ut väcker frågor. Det talas om fem kraftstationer efter varandra och en total fallhöjd på runt 2 000 meter, vilket skulle kunna kräva turbiner anpassade för mycket höga fall, som Pelton-turbiner, en slags impulsturbin. En möjlig design som beskrivits i medier är att leda vatten genom tunnlar som kan vara omkring 40 kilometer långa, i stället för att följa flodens stora krök. Prislappen nämns som upp till 170 miljarder dollar och planen är driftstart 2033. Oro finns också nedströms. När floden lämnar Kina byter den namn till Brahmaputra i Indien och vidare till Yamuna i Bangladesh. Miljontals människor är beroende av vattnet, och frågan är hur vattenflöde och vattenkvalitet påverkas – och om vatten kan bli ett politiskt verktyg vid konflikter. Det finns dessutom uppskattningar om att omkring 24 000 personer kan behöva omlokaliseras. Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Vanliga missförstånden om klimatfrågan – klarar du SR-quizet?

Fem frågor om klimatet ställdes i SR-satsningen Sanningens ögonblick. De flesta tillfrågade trodde fel om allt från utsläpp till uppvärmning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] Om utsläppen skulle halveras, vad skulle hända med växthusgaserna i atmosfären? Hur mycket har Sverige värmts upp jämfört med jorden som helhet? Det är några av de frågor där väldigt många gissade fel. Hur många rätt får du? [https://www.sverigesradio.se/avsnitt/varldens-svaraste-quiz-sa-gjorde-vi] Sanningens ögonblick [https://www.sverigesradio.se/sanningens-ogonblick] är quiz, program och en undersökning om viktiga frågor inför valet, allt gjort i samarbete med Ola Rosling och stiftelsen GapMinder. Klimat-quizet reder vi ut i Vetenskapsradion med hjälp av klimatprofessorn på SMHI Erik Kjellström. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Riktlinjer saknas och skolor gör olika när AI flyttar in i klassrummet

Svensk utbildning ska vara likvärdig enligt skollagen. Samtidigt är det upp till den enskilda skolan att välja väg för hur mycket AI som ska användas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] Generativ AI har snabbt blivit en självklar genväg i skolan. På en mässa i Kista samlas lärare från hela landet för att ta del av den senaste tekniken och diskutera den digitala utvecklingen. Samtidigt blir skillnaderna stora mellan skolor när vissa lärare uppmuntrar till användning, medan andra går tillbaka till papper och penna. Flera beskriver hur högpresterande elever ofta använder AI som stöd för att utmana sitt tänkande, medan andra väljer den snabbaste vägen. En gymnasieelev i programmet berättar om hur vanan att fråga AI har lett till att han känner sig mindre kunnig än förr, en annan skäms efter att ha “fuskat sig igenom” uppgifterna. Många efterlyser gemensamma riktlinjer och tydligare ansvar, gärna från Skolverket, men i dag är det upp till den enskilda skolan eller läraren. Både forskare och lärare ser konflikten mellan en betygsdriven skola och viljan att skapa motivation för lärande. Anna Lodén, gymnasielärare i snart 30 år, har forskat om elevers sätt att värdera information på nätet och i olika AI-verktyg: "Dagens skolelever är en försöksgeneration." Johan Falk, författare, tidigare undervisningsråd hos Skolverket: "Vi har inte bett om det här, men nu finns AI här och vi behöver hjälpa våra elever förstå hur de ska förhålla sig." Erik Winerö, gymnasielärare i svenska och religion sen många år forskar, vid Göteborgs universitet om hur digital teknik och generativ AI påverkar skolan. "AI skapar inte nya problem utan förstärker redan existerande." Reporter: Anders Diamant anders.diamant@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se