Bildningspodden

Lobotomi, svängstolar och freakshows för allmänheten? Eller långa bad, engelska parker och stans bästa dansbanor? Bilden av mentalsjukhuset pendlar gärna mellan det horribla och det humana. Vad var egentligen mentalsjukhusen för en miljö? När tänktes för första gången tanken att ”dåren” snarare var en ”sinnessjuk” som kunde botas? Vilka var 1800-talets vanligaste diagnoser och märkligaste behandlingsmetoder? Varför stängdes plötsligt alla mentalsjukhus under 1980- och 90-talen? Veckans avsnitt tar dig med på en resa genom mentalsjukhusets och den moderna psykiatrins historia. Gäster i studion: Helena Ek och Annika Berg. Avsnittet publicerades första gången den 6 februari 2018.

Det brukar heta att vi lever i postsanningens tid. Att falska nyheter, filterbubblor och allmän värderelativism alltmer definierar vårt samhälle. Med jämna mellanrum dras ”postmodernismen” fram som en bov i dramat. Men vad var egentligen postmodernismen? Det korta svaret är: en konstriktning och en filosofisk tanketradition som växte fram under 60-, 70- och 80-talen och som på olika sätt utmanade föreställningen om givna sanningar. Men vad gick allt egentligen ut på? Hur förhöll sig den postmoderna konsten till den postmoderna teorin? Vilka är de viktigaste postmoderna idéerna? Och vad innebär det egentligen att leva i en postmodern tid? I veckans avsnitt går Bildningspodden går till botten med postmodernismen. Gäster i studion: Anders Burman och Frida Beckman. Avsnittet publicerades första gången den 4 april 2018.

När gud är död och inga absoluta värden går att luta sig emot, vad ska människan göra då? Den tysk-schweiziske filosofen Friedrich Nietzsche (1849-1900) placerade människan i just detta tillstånd – och skrev en både livsbejakande och uppfordrande filosofi som svar. Nietzsche ville att människan skulle bejaka både livskraft och mörker, och ställde höga krav på hennes kraft och moraliska omdöme. Vad går Nietzsches mest inflytelserika teorier ut på? Och vad kan hans tankar säga oss idag? Bildningspodden ger en introduktion till Nietzsches liv och verk, från ungdomsåren och genombrottet med Tragedins födelse (1872) till det ökända sammanbrottet i Turin 1889 och de sista febriga fragmenten. Gäst i studion: filosofen Hans Ruin. Avsnittet publicerades första gången den 22 december 2021.

Tutankhamon (1341-1323 f. Kr) har blivit det faraoniska Egyptens omslagspojke – trots att han dog ung och inte gjorde några betydande avtryck som regent. Mycket har att göra med den expedition som britten Howard Carter ledde 1922 och som återfann Tutankhamons grav i stort sett orörd sedan faraonernas tid. Det mytomspunna gravfyndet blev en världsnyhet och gav upphov till en ”egyptomani” i den västerländska samtidskulturen, konsten och filmen. Vad vet vi om Tutankhamon som person? Vad låter han oss förstå om det faraoniska Egyptens kultur och historia? Hur var det egentligen med den där förbannelsen över graven? Och hur påverkade mediehändelsen kring fyndet västerländska föreställningar om mumier och faraoner? Bildningspodden tecknar Tutankhamons porträtt från två håll, som historisk person och som modern myt. Gäster i studion:  Sami Uljas,  Anne Landborg, Anna-Maria Hällgren, Sofia Häggman och Ingrid Berg. Avsnittet publicerades första gången den 29 maj 2019.

Efter sommaren fyller Bildningspodden 10 år och 200 avsnitt. I årets upplaga av poddens sommarrepriser gör vi därför en tillbakablick på arkivet. Bildningspoddens avsnitt har spelats över 8 miljoner gånger, men alla avsnitt har inte lika många lyssnare. Det finns en topplista. Först ut, på plats nummer 10, finner vi avsnitt #96 om Tuthankhamon från 2019. Det samtalet kan ni lyssna på redan idag. Nedräkningen fortsätter sedan hela vägen fram till slutet av augusti. Därefter är Bildningspodden tillbaka med nya avsnitt. Vi önskar alla lyssnare en riktigt skön och bildande sommar!