Ekots lördagsintervju

Finansmarknadsministern om finansiering av ny kärnkraft och lättnader i amorteringskraven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/3071?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekotslordagsintervju] Regeringen har lovat att bygget av ny kärnkraft ska påbörjas före nästa val. Den 21 maj gav riksdagen klartecken till en ny modell för finansiering av bygget. Upp till fyra nya reaktorer för hundratals miljoner kronor ska finansieras genom statliga lån, ett garanterat lägsta pris på el och ett system för delning av risk och vinst mellan staten och kärnkraftsbolagen. KLUBBADES MED LITEN MARGINAL Beslutet som innebär en av de största statliga satsningarna i Sverige på mycket länge, fattades med tre rösters marginal i riksdagen. Finansmarknadsminister Niklas Wykman som är ansvarig för finansieringen av bygget av ny kärnkraft säger dock att många står bakom beslutet. ”Här upplever jag ändå att det finns en bred uppbackning - både i det svenska samhället, bland svensk industri, jobbskapare och fackförbund - kring att man är för att det kommer ny kärnkraft på plats,” säger han. Näringslivet har gång på gång önskat en långsiktig överenskommelse över blockgränserna för att våga investera. Men trots det har regeringen inte försäkrat sig om Socialdemokraternas stöd före riksdagsbeslutet. ”Om jag ska vara helt ärlig så oroar det mig inte så mycket. Sverige behöver ny baskraft. Det vet Socialdemokraterna om. Man får inte låta det politiska spelet stå i vägen för att lösa Sveriges problem,” säger Niklas Wykman. ”FÖR MYCKET IDEOLOGI” Finansieringsmodellen har fått kritik från en rad remissinstanser. Dels är det osäkert hur mycket satsningen på ny kärnkraft kommer att kosta skattebetalarna i slutändan. En annan återkommande kritik är att den ensidiga satsningen på ny kärnkraft kan tränga undan investeringar och innovation inom andra kraftslag. Kritiken kring den ensidiga satsningen på ny kärnkraft kommer också från högerhåll, att det skulle vara ideologiskt tveksamt för ett marknadsliberalt parti att ge så omfattande stöd till en enskild industri. ”Det för mycket ideologi i energifrågan generellt, det är skadligt för Sverige. Man behöver komma bort från det och titta på praktiska lösningar,” säger Niklas Wykman. Han lyfter fram att stödet är avgränsat till fyra reaktorer under en uppstartsfas. När man väl kommer igång så är bedömningen enligt Wykman att industrin ska klara sig på en mer marknadsmässig grund. LÄTTNADER I AMORTERINGSKRAVET Ett annat viktigt vallöfte från Moderaterna handlar om amorteringskravet. Strax före valet lovade partiet att kravet skulle pausas. Nästa vecka kommer regeringen att föreslå lättnader i amorteringskraven för bolån. Någon paus i amorteringskraven är dock inte aktuellt, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman. Att det skulle handla om ett brutet vallöfte vill han inte hålla med om. ”Vi kunde, som vi bedömde det, snabbare och effektivare stötta familjerna med att ta ner skatter, höja vissa bidrag och få direktinverkan brett i människors ekonomi där det behövdes mest. Rätt eller fel har väljarna möjlighet att ta ställning till nästa gång,” säger Niklas Wykman. Gäst: Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister Programledare: Johar Bendjelloul   Kommentar: Fredrik Furtenbach Producent: Stina Fischer Tekniker: Lotta Linde-Rahr Intervjun spelades in på eftermiddagen, onsdag den 11 juni 2025.

Utrikesministern om regeringens skarpare kritik mot Israels agerande i Gaza och om läget i Ukraina, Sveriges mest prioriterade utrikesfråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/3071?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekotslordagsintervju] Sedan mitten av maj har regeringen gradvis skärpt tonen mot Israels agerande i Gaza, där en svältkatastrof nu hotar efter att Israel blockerat tillgång på mat. Möjligt krigsbrott Att använda svält som vapen är ett krigsbrott, enligt internationell humanitär rätt och utrikesminister Maria Malmer Stenergard ser allvarligt på Israels agerande. ”När man nu inte har något svar på hur humanitär hjälp ska komma in så att man ska kunna minska risken för svält. Ja, då är det mycket svårt att se att skulle vara förenligt med den internationella rätten,” säger Maria Malmer Stenergard. På frågan om Israel begår krigsbrott när tillgången på mat blockeras i Gaza, svarar utrikesministern att det kan handla om det och att det därför är viktigt att en domstol utreder saken. Namnger israeliska ministrar på sanktionslista Sverige stödjer en granskning av EU:s omfattande samarbetsavtal med Israel och driver också EU-sanktioner mot två extremistiska israeliska ministrar, finansminister Bezalel Smotrich och säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir. Tonen i kritiken mot Israel blir skarpare också i EU-kretsen, enligt Malmer Stenergard. ”Jag är lika frustrerad som många andra i Sverige, men också i Europa. Och jag hör en helt annan tongång nu i rådsmötena som jag sitter i. Där finns det en helt annan frustration bland medlemsländerna.” Inget återupptaget stöd till Unrwa Den svenska regeringen stoppade i fjol stödet till FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar, Unrwa. Detta efter att Israel förbjudit organisationen att verka i Gaza. Trots uppmaningar från flera biståndsorganisationer, uppger Maria Malmer Stenergard att det inte finns några planer på att återuppta stödet. ”Det handlar ju om att vi ser till det lilla barn som svälter i Gaza. Vad är vår största sannolikhet att få in hjälp till det barnet? Då har vi bedömt att det inte var särskilt sannolikt att det skulle kunna gå via Unrwa, utan det var större sannolikhet att vi skulle kunna nå fram via andra organisationer,” säger Maria Malmer Stenergard. Utrikesministern menar att vi nu står vid en slags vändpunkt. Hur vi kommer att se på Israels agerande mot palestinierna i framtiden avgörs nu, säger utrikesministern och pekar på de senaste veckornas utveckling i Gaza. ”Jag hoppas att vi ser en annan utveckling framöver. Men jag är mycket, mycket orolig,” säger Malmer Stenergard. Ryssland vill inte ha fred Regeringen har pekat ut stödet till Ukraina som sin största utrikespolitiska uppgift. Mycket av Ukrainas öde kommer avgöras av vilken linje USA väljer framöver. Utrikesministern är något mer hoppfull över relationen mellan de två länderna nu än för någon månad sen. ”Vi ser hur deras samarbete fördjupas. Jag tror att USA, liksom vi, känner stor frustration över att Ryssland tydligt visar att de inte vill ha fred. Att de hela tiden flyttar målstolparna,” säger Maria Malmer Stenergard. En rättelse: I en tidigare version av denna publicering benämndes Storbritannien som ett EU-land. Rätt är att Storbritannien inte är medlem i EU. Rättelsen är gjord den 6 juni 2025. Gäst: Maria Malmer Stenergard (M), utrikesminister Programledare: Johar Bendjelloul   Kommentar: Johan-Mathias Sommarström Producent: Stina Fischer Tekniker: Brady Juvier Intervjun spelades in på eftermiddagen, onsdag den 4 juni 2025.

Volvo Cars nygamle vd Håkan Samuelsson om hur sparpaket, ny amerikansk lagstiftning och Donald Trumps tullar påverkar framtiden för ett av Sveriges största företag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/3071?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekotslordagsintervju] I veckan kom Volvo Cars med ett storvarsel. 3000 tjänster ska bort, varar de flesta i Sverige. ”Vi har dragit på oss mycket kostnader de sista åren och det är naturligtvis smärtsamt för dem nu som får lämna. Men det är någonting som är nödvändigt,” säger Håkan Samuelsson om nedskärningarna. Fördjupat samarbete med kinesiska Geely För att sänka kostnaderna ytterligare kommer Volvo Cars fördjupa sitt samarbete med den kinesiske ägaren Geely. ”Vi kommer samarbeta med olika bilmärken inom gruppen och det är framförallt när det gäller de mekaniska komponenter i en bil. Volvo är ju ganska små och har en stor fördel om vi kan använda samma komponenter och system som Geely använder,” säger Håkan Samuelsson. Troligt med kinesisk batteripartner Sedan den tidigare partnern Northvolt gått i konkurs letar Volvo efter nya samarbeten till den planerade batterifabriken i Göteborg. Nu lutar Volvo Cars åt att samarbeta med kinesiska batteritillverkare. “En kinesisk teknologipartner för batteriteknologi är nog ganska trolig. Vill vi bygga upp det här kunnandet i Europa så tror jag att det är kinesiska partners vi ska ta in. Där har vi en unik möjlighet att hitta ett sånt samarbete.” Några förhandlingar har dock inte inletts, säger vd Håkan Samuelsson till Ekot. Ny lagstiftning kan sätta stopp för försäljning i USA Volvo Cars säljer var femte bil i USA och kan komma att påverkas av en ny amerikansk lagstiftning som förbjuder kinesisk teknologi i uppkopplade bilar från modellår 2027. Enligt bedömare kan lagstiftningen komma att innebära ett säljstopp för Volvos bilar i USA, men Samuelsson menar att Volvo inte kommer att drabbas av förbudet. ”Jag är trygg med att vi fortsätter att driva verksamhet i USA. Man ska också ta med att den här ekvationen väger in att vi har varit i USA i 70 år. Vi har skapat mer än 10 000 jobb och vi har betalat skatt i 70 år i USA,” säger Håkan Samuelsson. Gäst: Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars Programledare: Johar Bendjelloul   Kommentar: Victor Jensen Producent: Stina Fischer Tekniker: Lotta Linde-Rahr Intervjun spelades in på förmiddagen, fredag den 30 maj 2025.

Svenska diplomaten Olof Skoog är en av de viktigaste gestalterna när EU:s utrikespolitik tar form i en turbulent tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/3071?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekotslordagsintervju] Som biträdande generalsekreterare för politiska frågor vid EU:s utrikestjänst är Olof Skoog en av utrikeschefen Kaja Kallas närmaste män och han tillträdde i en tid då den globala världsordningen ställts på ända. ”Det känns ibland som att vara en målvakt i bandy. Det är hårda bollar som kommer i hög fart. Man har ganska få skydd. Dessutom har en av våra närmsta och bästa medspelare börjat slå skott mot eget mål”, säger Olof Skoog och syftar på USA:s president Donald Trump. Kriget i Gaza Med bakgrund som EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och FN-ambassadör har Olof Skoog följt situationen i Gaza under många år. Han upplever att inställningen till Israel är ett undantag när det gäller enigheten mellan EU:s medlemsländer. ”I nästan alla andra frågor, inklusive mot Ryssland, har vi kunnat hålla ihop förvånansvärt bra. Nu ökar trycket och fler länder ställer sig på, så att säga, den humanitära rättens sida”, säger han. Civilbefolkningen i Gaza har lidit i månader när Israel blockerat all humanitär hjälp och hundratusentals människor står nu vid randen till svält samtidigt som civila attackeras varje dag. EU har fått kritik för att inte tydligt nog fördöma Israels krigföring i tid. Olof Skoog menar att EU gjort mycket, även om de inte gjort allt. ”Jag tror att alla 27 medlemsländer är precis lika förfärade som du och jag över situationen, sen är det inte alla som drar samma slutsatser av det. En del menar att vi ska utnyttja vår relation till Israel för att mer diskret och direkt till dem påtala hur oacceptabelt det här är. Andra vill mer se över vår relation till Israel och verkligen värdera om de uppfyller kraven på den relationen”, säger Olof Skoog. Han säger också att den israeliska blockaden som lett till svält samt israeliska ministrars uttalanden om en återockupation av Gaza har gjort att fler av EU:s medlemsländer har ändrat inställning till situationen och börjat ställa allt högre krav på Israel. Donald Trumps doktrin - vill skapa osäkerhet En annan stor utmaning för EU är den förändrade relationen till USA. Donald Trumps utrikespolitik är svårtolkad för omvärlden och Olof Skoog menar att inte ens högt uppsatta amerikanska diplomater alltid vet vilken politik som gäller. ”Det är svårt att prata med amerikaner just nu. Därför att många av dem vet inte själva, också på hög nivå, vad den amerikanska presidenten har i kikaren eller var han står”, säger Olof Skoog. Gäst: Olof Skoog, biträdande generalsekreterare för politiska frågor vid EU:s utrikestjänst Programledare: Johar Bendjelloul   Kommentar: Andreas Liljeheden Producent: Stina Fischer Tekniker: Andreas Ericsson och Saga Rodrick Intervjun spelades in på eftermiddagen, fredag den 23 maj 2025.

Språkröret Daniel Helldén om Miljöpartiets migrationspolitik, om varför de överger reduktionsplikten och om kritiken från Märta Stenevi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/3071?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekotslordagsintervju] Daniel Helldén har varit språkrör för Miljöpartiet sedan 2023. En månad efter att han tillträtt så avgick Märta Stenevi som kvinnligt språkrör. I veckan kom hennes självbiografi där hon beskriver hur dåligt hon mådde under sin tid som språkrör. I boken pekar Stenevi på problem i Miljöpartiets organisation, där partiledaren har en svagare formell ställning än i andra partier, något som skapar otydligheter och maktvakuum och svaga ledare. Daniel Helldén säger att partiet har arbetat med arbetsmiljön och organisationen.  ”Framförallt så har vi ju haft människor inne som har diskuterat med personalen, med riksdagsgruppen, och sett till att saker och ting fungerar på ett bra sätt. Sedan kan jag ju säga att sedan Amanda Lind tillträdde så har ju vi gjort om en hel del av organisationen så att den fungerar för oss. Olika språkrörspar har olika sätt att bygga upp det på. Jag vet inte riktigt varför Märta och Per hade gjort det på sitt sätt som kanske påverkade det här. Men det är ett annat kansli vi har idag. Jag tycker att saker och ting fungerar bra. Alla verkar nöjda som jag uppfattar det. Och vi arbetar på bra”, säger Daniel Helldén. NYTT PARTIPROGRAM Miljöpartiets partiprogram [https://www.mp.se/om/partiprogram/] är från 2013 och partiet håller nu på att ta fram ett nytt som ska klubbas på partiets kongress i höst. Daniel Helldén säger att flera delar behöver uppdateras. ”Det som vi gör är att fokusera mer på en rättvis omställning, en rättvis klimatomställning”... ”Sen finns ju andra saker, såklart, som har förändrats sedan det där skrevs. Vi är med i NATO nu, det blir helt andra skrivningar. Och EU-frågan behandlas på ett annat sätt”, säger Daniel Helldén. MIGRATIONSPOLITIK OCH SAMARBETE MED S Även skrivningar kring migrationspolitiken kan komma att ändras i det nya partiprogrammet, säger Daniel Helldén. I det nuvarande står att: Sverige ska gå före i arbetet för en värld utan gränser. ”Jag tror att med den förändring som är i världen så kommer det nog inte att stå riktigt på det sättet”, säger Daniel Helldén. Regeringen och Sverigedemokraterna har genomfört flera skärpningar av migrationspolitiken, skärpningar som Socialdemokraterna i de flesta fall röstat för. Miljöpartiet däremot, vill återgå till en liberalare migrationspolitik med permanenta uppehållstillstånd, familjeåterförening och att asylsökande inte ska bo i migrationscenter. Så hur ska Miljöpartiet och Socialdemokraterna kunna enas om en gemensam migrationspolitik vid ett eventuellt samarbete efter nästa val? ”Vi satt ju under sju år och styrde tillsammans med Socialdemokraterna och vi tog ju en enorm massa beslut där. Många var smärtsamma, andra var bra, där vi kunde styra åt olika håll. Så det är ju en fråga om att man i regeringsställning förhandlar om vart man ska någonstans”, säger Daniel Helldén. Ja, men frågan är hur mycket ni kommer att strida för era positioner i migrationspolitiken när det också finns väldigt mycket annat som man kan strida för i en koalitionsförhandling. ”Vi kommer ju att strida för all den politik som vi driver, såklart. Och gradera det, det kan man inte göra så här i en radiosändning, det är någonting man gör när man går in i förhandlingar. Men vi tycker ju att en human flyktingpolitik, där folk faktiskt kan integreras på ett bra sätt i samhället, är viktigt”, säger Daniel Helldén. Gäst: Daniel Helldén, språkrör Miljöpartiet Programledare: Johar Bendjelloul   Kommentar: Helena Gissén Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Tor Sigvardson Intervjun spelades in på förmiddagen fredag den 16 maj 2025.