Naturmorgon

Fågelskådaren och arkeologen Jan-Henrik Fallgren tar oss med tillbaka i tiden då våtmarksfågeln svart stork flög på Öland. Och här och nu leker fisken asp i Uppsala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon] Hur såg det öländska landskapet och forntidens fågelliv ut jämfört med dagens? Det undersöker morgonens fältreporter Lena Näslund vid Skede mosse på Öland, tillsammans med fågelskådaren och arkeologen Jan-Henrik Fallgren. Hade de besökt platsen på 1600-talet hade de varit vid Ölands största sjö och kunnat skåda exempelvis svart stork. Idag är sjön borta, efter ett antal utdikningar, och nu är fågellivet ett annat här. Med riktig tur kan en nattskärra eller rosenfink dyka upp i morgonens mikrofoner. I de arkeologiska utgrävningarna här har Jan-Henrik Fallgren hittat spår efter 80 olika fågelarter, fåglar som levde i ett helt annat, mycket vattenrikare landskap. Här har man också hittat fiskeredskap från bronsåldern, en hästkapplöpningsbana och en viktig offerplats. Och så har vår reporter Filip Varenius följt med på märkning av aspar. Ja, inte trädet asp, utan fisken, Sveriges största karpfisk. I april simmar asparna upp i Fyrisån i Uppsala för att leka och då passade Johan Persson och Per Stolpe från Upplandsstiftelsen och vattenkonsulten Gustav Johansson på att märka några av asparna för att se i vilka åar de leker och var de simmar resten av året. I veckan kom en dom som tillåter kalkbrytning i Slite i 30 år framöver. Vad betyder domen för naturen i området och vad händer nu? Jonas Neuman, reporter på P4 Gotland, förklarar. Tro det eller ej, det är bara en vecka kvar till Fågelsångsnatten nu! Vi laddar upp med en rykande färsk fågelsånglektion med tips om hur man bäst använder fågelsångsappar i mobilen. Vi avslöjar också att vi kommer att ha med utrikes fågelsång under Fågelsångsnatten, och så berättar fågelprofessor Susanne Åkesson hur kärrsångaren klarar av att härma 200 fågelarter. Kärrsångaren är en av de arter vi hoppas höra i Fågelsångsnatten den 17 maj. Flera lyssnare har hört av sig och undrar över grågäss som häckar på konstiga ställen: på grannens tak och i ett gammalt skatbo i en tall. Hur vanligt är detta? Vi skickar frågorna vidare till fågelskådaren Ulrika Tollgren. I veckans kråkvinkel går Mikael Niemi ut i skogen med motorsågen och hjälper till där naturliga störningar numera är sällsynta. Det värker i musklerna men det blir till spår som kan finnas kvar när både han och hans böcker är glömda. Programledare är Mats Ottosson.

Ett temaprogram om alla våra svenska groddjursarter med grodexpert Claes Andrén som ciceron. Och vi lyssnar på lökgrodor och klockgrodor i Tomelilla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon] Det bubblar och kväker ute i sjöar och dammar nu på våren. Grodorna sjunger och fortplantningen är i full gång. Våren är bästa tiden att spana och lyssna på grodor och paddor. Hela programmet ägnas åt våra svenska groddjur. Vi får en färsk rapport från Tomelilla i Skåne där fältreporter Karin Gyllenklev lyssnar på klockgrodor på dagen och lökgrodor när mörkret har fallit, tillsammans med herpetologen Sara Albinsson. Det blir också ett besök hemma hos Sara, för att höra hur hon och maken Petter Albinsson gjort för att få sin gård så grodvänlig som möjligt. Efter 19 års arbete har de lyckats binda ihop två populationer som tidigare varit skilda åt, av den hotade arten lökgroda. Grodexpert Claes Andrén finns med hela morgonen och guidar oss bland samtliga 13 svenska groddjursarter: vanlig groda, åkergroda, långbensgroda, större vattensalamander, mindre vattensalamander, vanlig padda, strandpadda, grönfläckig padda, klockgroda, lökgroda, lövgroda, ätlig groda, gölgroda och den fjortonde bubblaren sjögroda. Vi tar också upp några frågor från lyssnarna, som hur grodornas ägg får plats inne i kroppen och hur paddornas gift egentligen funkar. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi spanar på fåglar på Husrygg på Gotlands sydspets, där även den sällsynta gula våradonisen blommar. Och följer med på fågelguidning i 30-årsjubilerande Nationalstadsparken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon] Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson finns denna lördagsmorgon på Gotlands sydspets, närmare bestämt i naturreservatet Husrygg. Här har han stämt träff med fågelmålaren Lars Jonsson, och botanisten Caroline Edelstam, för att leta vårtecken både i luften och på marken. För det är just nu som den märkvärdiga, sällsynta och alldeles knallgula växten våradonis blommar här. Den finns bara på kalkrika marker på Öland och Gotland och är en växt som många vallfärdar för att få se. Caroline Edelstam guidar oss till den och andra tidiga vårväxter. Södra Gotland är också hemmaplan för författaren, ornitologen och fågelmålaren Lars Jonsson. I sina skissböcker fångar han här allt från skärfläckornas gracila silhuetter till rödhakens näpna uppsyn. Under morgonen skådar vi efter sträckande tättingar och patrullerande rovfåglar längs kuststräckan vid Hoburgen, och lyssnar efter nyanlända lövsångare. Kanske dyker ringtrast och härfågel upp! För över 30 år sedan tog Henrik Waldenström initiativet till det som skulle bli Tisdagsklubben. Då som ett sätt att inventera fåglarna i ett stort område i Stockholm som var på gång att exploateras. Naturen skyddades istället, och 1995 invigdes Kungliga Nationalstadsparken. Men Tisdagsklubbens guidade fågelturer fortsatte. Naturmorgons Mats Ottosson följde med ett entusiastiskt gäng en kall apriltisdag. Ett djur simmade lite knyckigt fram i Solbergatjärn i Insjön utanför Leksand häromdagen. Men vad ÄR det för något? Det undrar Håkan Danielsson Wahl och dottern Astrid Wahl som fångat mysteriet på film. Vi har nosat upp en expert som kan svara på den frågan. Och hemma hos Fredrik och Anna Maria i Söderala i Hälsingland flyger en underlig blåmes varje dag upp och ner som en hiss utanför fönstren. Är den knäpp på något sätt, och kommer den att svälta ihjäl? Den tycks ju inte ha tid att äta. Ekologiprofessor Susanne Åkesson förklarar vad det märkliga beteendet handlar om. Det är knepigt att skilja gäss från varandra. Och för att göra det ännu svårare finns det en hel del hybrider mellan de olika gåsarterna ... Ofta finns inte hybriderna med i vanliga fågelböcker. Så när Naturmorgonlyssnaren Emmy Andersson fick syn på en gås som såg ut både som grågås och kanadagås hittade hon inget i fågelboken. Ja, hur funkar det här med gåshybrider? Fågelkännaren Henrik Lerner är intresserad av just det och hjälper till att reda ut Emmys gåsmysterium. Så här i Valborgstider spanar många lite extra efter våren. Vi har frågat lyssnarna efter de bästa vårtecknen och tipsar om att rapportera in hur långt våren har kommit till Vårkollen [https://www.xn--vrkollen-9za.se/]. Växter kan vara både stickiga och giftiga. Varför då? Det är temat i veckans kråkvinkel av Karin Gyllenklev. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Trädet sälg är livsviktigt för många andra arter, särskilt nu på våren. Och överallt omkring oss finns de gulliga tuffingarna björndjuren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon] Det är inte för inte som trädet sälg kallas ”livets viktigaste frukost”. När inget annat blommar tidigt på våren står sälgen där och erbjuder pollen och nektar till nyvakna och vrålhungriga humlor, bin och fjärilar. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh är på besök hemma hos naturvårdsbiologen Tobias Ivarsson utanför Växjö. Här finns en särskild ”surrsälg” som lockar till sig allt från vårsandbin och hushumlor till citronfjärilar och lövsångare. Men också en hel liten sälgskog där Tobias och hans familj aktivt sparat sälgarna, inte minst för att gynna den läckert röda vårsvampen scharlakansskål. Vi får veta varför sälgarna är så viktiga för så många andra arter, nu på våren men även resten av året. Och så träffar vi några gulliga tuffingar som finns överallt omkring oss - björndjuren. Allt som behövs är lite mossa, vatten och ett mikroskop, så kan man få se djuren som kan överleva både uttorkning och rymdfärder i vakuum, genom att förvandla sig till ett russin. Sarah Atherton på Naturhistoriska Riksmuseet letar i mossa från hela landet, för att ta reda på vilka björndjursarter som lever här. Och hon har hittat fler nya arter än vad hon kunde föreställa sig. Vad är det för gröna kulor som flera av Naturmorgons lyssnare hittat i vattnet nu i vår? Riktigt snygga, som gröntonade glaskulor. Vi skickar frågan vidare till växtekologen Gustav Johansson, expert på saker som växer under vattnet. Mathilda Clausén Wingårdh i Laholm var ute för att spana in nyvakna grodor i en sjö när hon såg något ganska makabert – en hel samling av tomma grodskinn, eller paddskinn. Som om någon flått grodan och ätit upp innehållet. Vilket djur kan ha gjort det? Vi ber biologen Anna Roos svara. I Fågelsångskolan är vi framme vid lektion nummer 47. Den där det ska skiljas på svart rödstjärt, rödstjärt och gulhämpling. Här bjuds sång som låter som kardborreband och krossat glas. I veckans kråkvinkel hyllar Jenny Berntson Djurvall vårens mest hänförande trolleritrick – vitsipporna. Programledare är Mats Ottosson.

Sippor i alla färger och ovanliga fjärilslarver i Stenshuvuds nationalpark. Och i Hejnum Kallgate på Gotland myllrar det av exklusiva arter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon] I Stenshuvuds nationalpark ryms nästan hela Skånes natur med allt från lövskogar och betesmarker till klippstränder och kärr. Vårblomningen just nu är magnifik, med sippor i alla färger – blå, vit och gul – samt tusentals backsippor, desmeknopp, gullpudra och Sankte Pers nycklar. Mitt i denna blomning finns morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall tillsammans med naturvägledarna Simon Lundin och Emmie Holst. De spanar också efter näten som den rödlistade ängsnätfjärilens larver bor i, och vi får höra om hur det eldas fläckvis i nationalparken för att gynna fjärilen och dess värdväxt svartkämpar. Kanske dyker även nyvakna snokar och huggormar upp, och det kan bli en titt in på dasset där dvärgpipistrellerna bor. I Gotlands största rikkärr, Hejnum Kallgate, trivs kräsna arter som kallnate, blodkula och kamtuffmossa. En miljö som verkligen får biologen Magnus Martinsson att gå igång. Naturmorgons reporter Lisa Henkow följde med till ett område där det finns planer på ett utökat skydd för den unika naturen, men där det också pågår kalkbrytning någon kilometer bort. Om någon vecka drar Den stora älgvandringen igång i SVT. Vår reporter har besökt sändningsplatsen i Ångermanland och vi frågar också en forskare om hur älgarnas vandring fungerar. Vi fortsätter uppladdningen för Fågelsångsnatten den 17 maj med en ny fågelsånglektion. Den här gången är det fem olika sparvar som magister Ottosson hjälper oss att skilja på. Och kanske kan en öppnad tunnel få hjärtat att bulta igen hos veckans kråkvinklare Helena Söderlundh. Programledare är Karin Gyllenklev.