P3 Dystopia

Vi har skapat en värld som bygger på krediter. Hur hållbart är det här egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5188?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dystopia] “Den som är satt i skuld är aldrig fri.” Orden som tidigare statsministern Göran Persson yttrade på 1990-talet, är lika kända som de är ifrågasatta. Lån har i mångt och mycket kommit att bli en grundbult i dagens samhälle. Det tillåter oss att göra investeringar här och nu – även om vi i stunden inte har råd att täcka kostnaderna. Idag är det dessutom mer lättillgängligt än någonsin att ta lån, och det nästan till precis vad som helst. Trots Göran Perssons återkommande varning är svenskar idag en av världens mest skuldsatta befolkningar. Hur hamnade vi här? Och är den höga skuldsättningen egentligen ett problem? Skuld bär dessutom på en stor moralisk tyngd, både för individer och stater emellan. Den som är skuldsatt ska också betala tillbaka. Men gäller den här återbetalningsprincipen verkligen för alla? Vilka är vinnarna, och vilka är förlorarna i dagens kreditsamhälle?

Kommer samhället kunna hantera den växande bebisindustrin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5188?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dystopia] ”Ge mig barn, annars vill jag dö!”. Redan i första Moseboken illustreras människans desperata längtan efter barn av Jakobs fru Rakel, som senare ber sin tjänstekvinna att agera surrogatmamma. De senaste 50 åren har nya tekniker revolutionerat fertilitetsindustrin, och idag är det lättare än någonsin att få barn utifrån sina egna villkor och förutsättningar. Men medan teknologin har skenat framåt, har lagstiftningen släpat efter. Resultatet är en på många sätt oreglerad marknad med många etiska och juridiska fallgropar. Vem har egentligen råd med IVF? Vad ska hända med ett pars nedfrysta embryon om de gör slut eller den ena parten dör? Vem kan bli förälder genom surrogatmödraskap och till vilket pris? Samtidigt hägrar nya teknologier vid horisonten, som låter som hämtade ur en science fiction-film. Artificiella livmödrar, avancerad embryotestning och könsceller som tillverkas av hudceller - plötsligt känns bokstavliga bebisfabriker inte längre så avlägsna... Frågan är om vi är på väg mot ett skifte, där embryomarknaden inte längre bara vänder sig till ofrivilligt barnlösa, utan till alla som vill (och har råd) att outsourca barnaskapandet och skräddarsy sina avkommor.

Politiker och experter varnar för att vi har fått en ny typ av terrorism. Stämmer det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5188?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dystopia] I det här avsnittet av Dystopia går vi igenom terrorismens historia, begrepp som “ultravåld” och varför vissa bedömare tycker att terroristhotet har förändrats. Vi ställer också den kontroversiella frågan om terrorism “funkar” och vad det är som gör att folk väljer att använda terror för att uppnå sina mål.  Och vad är egentligen det största hotet mot vårt samhälle? Terrorismen eller hur vi väljer att hantera den?

Allt fler insjuknar i cancer. Vad beror det på, och kommer samhället kunna ta hand om framtidens patienter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5188?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dystopia] Den har kallats för kejsaren av alla sjukdomar och plågat människan sedan urminnes tider. Cancer har länge varit en av medicinvärldens stora gåtor. Forskningen har gjort enorma framsteg under det senaste seklet, och idag har vi bättre förståelse för och bättre behandlingar mot cancer än någonsin. Samtidigt insjuknar allt fler - och även unga drabbas i större utsträckning. Vad vet vi om orsakerna till att cancer ökar? Hur bra kan behandlingarna mot cancer egentligen bli? Och kommer den bästa cancervården finnas tillgänglig för alla?

Välfyllda butikshyllor, ekonomiskt välstånd och låg arbetslöshet riskerar att bli ett minne blott ifall hotet om handelskrig blir verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5188?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dystopia] ”Handelskrig är bra och enkla att vinna”, skrev USA:s president Donald Trump när han införde importtullar i mars 2018. Sju år senare är Trump långt ifrån den enda ledaren i världen som tagit till tullar och andra handelshinder för att skydda inhemsk industri. Och kanske står vi inför en världsomfattande handelskonflikt. Men varför ökar protektionismen på olika håll i världen? Vad innebär ett handelskrig egentligen, och hur kan handelskonflikter öka risken för militära krig?