Luister naar P3 ID

Missa inte P3 Musikdokumentärs dubbelavsnitt om hiphophistoriens största ikon någonsin. Lyssna exklusivt i appen Sveriges Radio Play. Lyssna på serien om Tupac här. [https://sverigesradio.se/play/avsnitt/2570477]

På 90-talet var hon Hollywoods bäst betalda kvinnliga skådespelare. På 00-talet var hon uträknad. Vid 62 års ålder kom hon tillbaka i sitt livs roll. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5343?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p3-id] Med filmer som Ghost, På heder och samvete, Ett oanständigt förslag, och Skamgrepp var Demi Moore ett av filmvärldens största dragplåster under 1990-talet. Men när hon stod på toppen av sina karriär, och krävde lika hög ersättning som sina manliga skådespelarkollegor, blev hon kallad girig. Plötsligt vände allt för Moore, som gick från stekhet till iskall i Hollywood. P3 ID om Demi Moore är berättelsen om uppgång, fall, och återuppståndelse. Efter en tumultartad barndom slog Moore igenom som 19-åring i såpoperan General Hospital. Sprit, knark, vilda fester och snabba nätter på motorcykel genom Los Angeles tog vid. I slutet av 80-talet blev hon och Die Hard-stjärnan Bruce Willis Hollywoods starkast lysande ”power couple”, och därefter tycktes inget kunna hejda Moores klättring till biotoppen. Men knivarna var vässade, redo att stickas in vid minsta felsteg... Över två decennier efter att hennes superstjärnestatus punkterats klev Moore för första gången in i filmvärldens absoluta finrum, när filmen The Substance skapade svallvågor i Cannes. Rollen som den bedagade och ratade Hollywooddrottningen Elisabeth Sparkle låg spöklikt nära Demi Moores egna erfarenheter, och hon hissades till skyarna för sin tolkning. För första gången nämndes Moores namn på allvar i Oscarssammanhang, en halv livstid efter att hon en gång haft den amerikanska filmindustrin i sin hand. Medverkande: Olga Ruin, chefredaktör för filmtidskriften FLM, Anne Thompson, kritiker på sajten Indiewire. Klippen i programmet är hämtade från: ABC News, NPR, CNBC, Red Table Talk, Ljudboksversionen av Moores självbiografi Inside Out, Touchstone Pictures, The Late Shows Youtubekanal, Mubi, AP, Entertainment Tonight, Movieclips

Finansmannen som avgudades för sin förmåga att läsa av marknaden men i hemlighet drev världens största pyramidspel. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5343?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p3-id] Finansmannen Bernie Madoff (f 1938) hade allt. Fastigheter runt om i hela världen, en lycklig familj och en position på Wall Street där han dyrkades för sina framgångar, men allt ska snart vända. När investmentbanken Lehman Brothers ansöker om konkurs i september 2008 är den amerikanska finanskraschen ett faktum. I takt med att marknaden rasar som ett korthus börjar också Bernie Madoffs stora hemlighet avslöjas, att han i åratal drivit ett av världens största bedrägerier. I avsnittet medverkar Andreas Cervenka, författare och ekonomikommentator på Aftonbladet och Diana B Henriques, ekonomijournalist på New York Times och författare till boken ”The Wizard of Lies”. I researchen till avsnittet har böckerna ”The Wizard of Lies” av Diana B Henriques och ”The Final Word” av Richard Behar varit till stor hjälp. Ljud från: CBS, Sveriges Radio, Sveriges Television, NBC, Bloomberg, New York Magazine, CNBC, HBO:s Real Time With Bill Maher, CNBC. Programledare och producent: Vendela Lundberg Avsnittsförfattare och reporter: Carl-Johan Ulvenäs Tekniker: Fredrik Nilsson Avsnittet gjordes våren 2025 av produktionsbolaget DIST.

Han flydde krigets Libanon, tog biopubliken med storm med filmer som Jalla jalla och Kopps, och blev sedan superstjärna i spelvärlden. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5343?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p3-id] Med filmen Jalla Jalla slog Josef Fares igenom i filmsverige på 00-talet som en kaxig uppstickare. Med efterföljande publikfavoriter som Kopps, Zozo och Farsan blev regissören snabbt etablerad som en av landets största. Men Josef Fares övergav filmen för att istället erövra den mångmiljardomsättande spelindustrin. – Jag har ett fantastiskt högt självförtroende. Det är liksom orubbligt, säger Josef Fares till P3 ID:s Patrick Stanelius, som har träffat honom under flera nära intervjuer vintern 2025. P3 ID om Josef Fares är en historia om självförtroende, framgång och en livslång kärlek till gaming. Om resan från indiedarling till stenrik spelmogul.  Men det är också en berättelse om en familjs flykt från krig, om att möta ett nytt land – och om att få in foten i ett filmetablissemang som inte bara visar förståelse.  – Vi hade aldrig en plan så här: “Vi är de första invandrarna som kommer göra den första stora invandrarfilmen.” Vi har aldrig använt det kortet på något sätt, säger Josef Fares storebror Fares Fares, som idag är en av Sveriges största skådespelarexporter.  En annan röst som medverkar i avsnittet är Torkel Petersson, som synts i majoriteten av Josef Fares filmer och är en ansedd skådespelare på de största teaterscenerna i Sverige. Han berättar bland annat om besvikelsen över att ett av hans stora passionsprojekt – en uppföljare på Kopps med Peterssons rollfigur Benny the cop – aldrig blivit av. – Det finns typ fem manus som ligger i byrålådorna, säger han. I P3 ID avslöjar Josef Fares någonting som däremot kommer att bli verklighet: Hans återkomst till filmskapandet. – Det kommer bli kaos, lovar han. Medverkande: Josef Fares, regissör och spelskapare, Fares Fares, skådespelare, Torkel Petersson, skådespelare, Jesper Ganslandt, regissör. Klippen i programmet är hämtade från: SVT, Netflix, The Game Awards Youtubekanal

Med Twin Peaks fick han hela världen att undra vem som mördade Laura Palmer. Det här är berättelsen om regissören som fångade allt det skeva med USA. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5343?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p3-id] I början av 2025, när skoningslösa bränder härjar i Los Angeles, kommer ännu en svart rubrik: Kungen av LA, filmskaparen och konstnären David Lynch, har gått bort 78 år gammal. En hel värld sörjer visionären som kallades för den sista surrealisten. Med filmen ”Eraserhead” slår Lynch igenom i de smalare filmkretsarna i slutet av 70-talet. Men den märkliga svartvita filmen ska snart öppna dörren till Hollywood och den breda publiken. Mot bättre vetande tackar David Lynch ja till att axla rollen som regissör för science fiction-eposet ”Dune”. Fiaskot som följer hade kunnat sänka vilken gryende filmskaparkarriär som helst, men misslyckandet blir en språngbräda för Lynch att visa sitt sanna jag som berättare. I den följande filmen ”Blue velvet” gestaltar han det sömniga villa-amerika han växte upp i, och i vad som blir kännetecknande för hans stil låter han nattsvart ondska och psykosexuella begär krocka med bländvita staket och kromade motorhuvar. Med den epokgörande tv-serien ”Twin peaks” trollbinder han och medskaparen Mark Frost tittarna, som samlas i fikarum världen över för att diskutera svaret på frågan ”Vem mördade Laura Palmer?”. Men studiosystemets rigida ramar skulle gång på gång visa sig vara en för trång kostym för Lynch, som alltid gick sin egen väg för att inte kompromissa med sin vision. Trots det, eller tack vare det, hyllades han av sina kollegor som minns honom med värme som en iögonfallande kalufs höljd i ett moln av cigarettrök. Medverkande: Gunnar Bolin, kulturjournalist och författare, Alexandra Pascalidou, journalist och programledare, Johan Hilton, författare och kulturchef på Göteborgs-Posten, Jesper Ganslandt, regissör. Ljudklipp i avsnittet är hämtade från dokumentären ”The art life”, Bryn Mawr Film Institute, KGSM Mediacache, Hudson Union Society, BAFTA, Toby Keelers Youtubekanal, Alan Lopez youtubekanal, W Magazine, NPR, Siskel & Ebert At The Movies, Overheard with Evan Smith, BBC Global, Bob's Big Boy's Milkshakes, Palme d'Or Cannes, BBC Scene by Scene, The Golden Globes, The David Lynch Foundation samt verk ur Lynchs filmografi.