Stil

Frack, fluga och lackskor – fest eller pest för män att bära?

Varenda detalj är noga när det gäller att bära frack på rätt sätt, för att inte trampa snett i salongerna. Inte minst under Nobelfestligheterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/2794?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_stil] I veckans program ska vi syna männens allra mesta festplagg i sömmarna, fracken. Skörtens längd, flugans färg, kragens styvhet, byxornas revärer, knapparnas utformning, strumpornas material och längd och skornas stil och klackhöjd, inget får lämnas åt slumpen för den som ska besöka nobelbanketten.   Men somliga pristagare har vågat vägra frack. I alla fall en. Jean Paul Sartre tackade nej till Nobelpriset i litteratur 1964. Han sade sig värna om sin frihet och vägrade att ta emot officiella utmärkelser överhuvudtaget. Trots Alfred Nobels framgångar har han som person sedan länge beskrivits som deprimerad enstöring. Men sparade fakturor, anteckningar och kvitton visar på en helt annan verklighet: nämligen 25 extravaganta år i Paris. Helena Höjenberg är författare till boken Alfred Nobel i Paris där en alldeles ny Nobel presenteras: en Nobel som är levnadsglad, generös – och ytterst fashionabel, med en garderob fylld till brädden av skräddarsydda snitt och exklusiva material. Lalle Johnson har sedan början av 80-talet varit en central figur inom modevärlden – som modell, stylist och stilrådgivare. Han dyker ofta upp på listor över landets bäst klädda män och är en självklar stilreferens för många.  Men fracken har han svårt för – och kanske allra mest det som hör till: lackskorna, reportage om den svåra konsten att bära lackskor. Spetsig origami, svart organza och kopparskimrande paljetter. Det är en del av innehållet när studenter vid modeprogrammet på Beckmans designhögskola fått fria tyglar att omtolka årets nobelpris till galaklänningar.  Just nu ställs kreationerna ut på nobelprismuseet i Stockholm. Vi hör Sandra Backlund, modelärare och designer.

Samtal med Stil: Därför har vi (tyvärr) inte längre bröstchocker på nobel

Nobelbanketten har funnits sen början på 1900-talet men aldrig förr har vi varit så intresserade för vad de kvinnliga gästerna har för klädsel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/2794?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_stil] Nobelveckan pågår för fullt och vi tar oss an några av de galaklänningar som gått till historien. I takt med att olika galor och stora fester (inte bara Nobelfesten) sänds på tv eller streamas och gäster inte bara fotograferas, utan också kommenteras, i alla fall deras kläder, så har trycket ökat på att välja rätt ökat.

Den flärdfulla flätningen som blev framgångsrik föregångare till ”quiet luxury”– Bottega Veneta

Det italienska modemärket Bottega Veneta är ett ovanligt märke på flera sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/2794?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_stil] Det är ett av de få stora modehusen som idag har en kvinnlig chefsdesigner. De har, till mångas förvåning, slutat med sociala medier. Och, de har aldrig använt sig av logotyper. Istället har de satt sin speciella flätningsteknik i centrum. Det är först de senaste år som Bottega Veneta blivit omskrivet och känt som ett ”modemärke”, ett ganska så trendigt sådant dessutom. En ny era som kallas för “The New Bottega” och tog fart 2018 då den unge brittiske designern Daniel Lee tog över och moderniserade märket. Under modeveckan i Milano i september presenterade Bottega Veneta sin vår- och sommarkollektion, en visning som dessutom innebar debuten för husets nya kreativa chef – Louise Trotter. Hon påbörjade sin karriär i 90-talets London och står nu som första kvinna att bossa över Bottegas kreativa uttryck. Modejournalisten Daniel Björk är en av dem som sedan flera år tillbaka följt Trotters bekväma, designstil. En designerväska är, oftast, mer än bara en väska – det är en exklusiv identitetsmarkör, ett konstnärligt hantverk och ett investeringsobjekt. Och med rätt omsorg kan den följa oss livet ut. Reportage med ”väskdoktorn” Magnus Hernegran. Och så pratar vi med Jacob Östberg, professor i företagsekonomi med inriktning marknadsföring om Bottega Venetas val att ta bort alla sociala medier. Ett beslutet väckte enorm uppmärksamhet i medier världen över, och många började fråga sig om ”offline” hade blivit den nya lyxen.

Samtal med Stil: Så blev Michelle Obama modepionjär i Vita huset

Den före detta first ladyn Michelle Obama är aktuell med en ny bok: The look, i vilken hon beskriver det ambitiösa arbetet bakom sin garderob. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/2794?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_stil] Hon var den första presidentfrun som anlitade ett team med bl.a stylist, makeupartist och frisör. Vi djupdyker i Michelle Obamas bok om sin stilresa och det omfattande jobb det faktiskt är att vara den representativa frun till USA:s president.

Förklädet – traditionell kvinnofälla eller trendig couture?

Idag ska vi ägna oss åt ett litet, men laddat, plagg, förklädet. Som blivit lite av en vattendelare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/2794?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_stil] Det har länge fungerat som ett okontroversiellt skydd för smuts och stänk på olika arbetsplatser, inte minst på restauranger.  Men under senare tid har förkläden även dykt i sociala medier där de bärs av unga kvinnor som lajvar traditionella hemmafruar, ”så kallade ”tradwives”. Kvinnor som sköter för hushållet, medan mannen står för försörjningen. Förklädet har även börjat synas på catwalken. Flera olika modemärken, som The Row, Hermès, Phoebe Philo och Dior har alla lekt med förklädet och dess former, den senaste tiden Men nyligen tog det italienska märket Miu Miu ledningen genom att under sin visning av modet för våren och sommaren 2026 klä alla sina modeller i olika typer av just förkläden. Genom historien har förklädet förekommit i många olika modeller, färger och former, men de har också haft olika funktioner. Reportage med dräkthistorikern Toni Lewenhaupt som berättar om förklädet historia. När förklädet inte gör gästspel på modehusens runways, så hör det oftast hemma i – just det – restaurangköken. Bland skärbrädor, knivar, ugnar och eld driver kocken Niklas Ekstedt flera krogar i Stockholm och har sedan länge varit ögonvittne till förklädets utveckling som statusmarkör. Vi tar också en titt på just det som förklädet ska skydda oss från smutsen. En aktuell utställning i London på kulturcentret Barbican skärskådar den komplicerade relationen mellan just mode och smuts, vi ringer upp curatorn Karen Van Godtsenhoven.