AI Sweden Podcast

Googles tips för Gemini-prompter

Hur promptar med en stor språkmodell på bästa sätt? Vad är skillnaden mellan att använda modellerna i ett chattinterface och att bygga agenter? Och är inte modellerna snart så bra att vi kan sluta prata om prompt engineering? AI Sweden Podcast gästas den här gången av Erik Wallström, AI Customer Engineer på Google Cloud. I avsnittet delar han med sig av sina tips, med fokus på Googles Gemini. Prompt engineering sätts i relation till context engineering, det handlar om utvärdering av agenter och varför metapromptning är ett sätt att förbättra sina instruktioner till modellen.

Att leda i komplexitet: Region Hallands strategi för AI och välfärd

I en allt mer komplex omvärld – och där artificiell intelligens erbjuder nya sätt att utveckla och förbättra kärnuppdraget – hur tänker man som region- och kommunikationsdirektör? I det här avsnittet delar Krister Björkegren, regiondirektör i Region Halland, och Johanna Steier, kommunikationsdirektör, med sig av sina svar på den frågan. De handlar bland annat om att bygga tillit, om kommunikation, och om vägval kring teknikkompetens och AI-strategier. I avsnittet nämns projektet Datadrivna organisationer, där Region Halland tillsammans med Aixia drev ett av användningsfallen och ett tidigare avsnitt av AI Sweden Podcast. Lyssna gärna på det [https://creators.spotify.com/pod/profile/aisweden/episodes/Rtt-balans-mellan-behov-och-teknik-e3ce915] också!

Rätt balans mellan behov och teknik

När behöver man de största modellerna på den mest kraftfulla hårdvaran? Och när räcker det med mindre modeller och mer begränsad beräkningskapacitet?  Den frågeställningen tog sig Region Halland och Aixia an som ett av tre användningsfall i det stora samarbetsprojektet ”Datadrivna organisationer [https://www.ai.se/sv/sektorsinitiativ-projekt/projekt/datadrivna-organisationer]” (DDO). Tillsammans tog de fram benchmarks för både språkmodeller och bildanalys för att jämföra hur bland annat energiförbrukningen förändras beroende på hårdvara, modell och utvecklingsramverk.  I avsnittet berättar Stefan Bäckström, Region Halland, och Milena Miernik och Olof Sandell, Aixia, om projektet som tog sin utgångspunkt i konkreta behov som finns i sjukvården. DDO avslutades i december 2025, efter drygt 20 månader där organisationer från näringslivet, offentliga sektor och akademi jobbat tillsammans för att hitta svar på hur man tar AI från experiment till verklig implementering. Tillsammans har de identifierat de organisatoriska, tekniska och styrningsmodeller som möjliggör ansvarsfull, skalbar och effektiv AI-drift. Projektet har finansierats av de deltagande organisationerna och Vinnova. AI Sweden delfinansieras av European Regional Development Fund inom projektet "Ökat nationellt samarbete för accelererad användning av AI i alla branscher".

Karolinskas nya AI-process ska ta fler idéer till implementering snabbare

– Syftet är att få igenom så många bra idéer som möjligt – och så snabbt som möjligt. Så beskriver Joel Preger, Operativ Chef, Tema Hjärta, Kärl och Neuro på Karolinska Universitetssjukhuset, bakgrunden till sjukhusets nya AI-process. Tillsammans med Espen Sigvartsen, chef för avdelningen för datalager, applikationsutveckling och AI, är han gäst i avsnittet. Samtalet handlar bland annat om det tvärdisciplinära AI-råd som ska skynda på bedömningen av idéer, om skillnader mellan tillämpningar för den kliniska verksamheten och för de administrativa delarna, om risktagande, och om inspiration som hämtats från Kanada, i ett kunskapsutbyte mellan svenska regioner och Unity Health Toronto.

Talangprogram som en motor för accelererad AI-användning

AI-utvecklingen går för fort för att vi ska kunna vänta på att senior kompetens ska finnas tillgänglig överallt. I veckans avsnitt diskuterar vi varför talangprogram inte bara handlar om rekrytering, utan är en strategi för organisationer som vill accelerera sin AI-resa här och nu. Ett aktuellt exempel är AI Security Graduate Program [https://www.ai.se/en/adoption/talent-programs/ai-security-graduate-program]. ”Man behöver våga ta emot de här talangerna fast man kanske inte vet bättre än dem. Det kan bli lite omvänt mentorskap, lite omvänd kompetensutveckling. Men det kräver mod,” säger Elin Ogéus, affärsområdeschef för Nexer Tech Talent.  Hon gästar AI Sweden Podcast tillsammans med Sofia Hedén, ansvarig för AI Swedens talangprogram.  Några av de erfarenheter som både Nexer och AI Sweden dragit från sina talangprogram är: * Kompetensbrist kan inte lösas med väntan: Talangprogram fungerar som en brygga för att komma igång med värdeskapande AI-arbete direkt, istället för att vänta på den "perfekta" seniora rekryteringen. * Talangprogram ger långsiktiga rekryteringar: Siffror från Nexer visar att många fler av dem som kommer in hos en arbetsgivare via ett talangprogram uttrycker ambitioner att stanna kvar över tid. * Modigt ledarskap är att våga bli omsprungen: I en tid av snabb teknisk utveckling innebär ledarskap att våga rekrytera juniora talanger som kan mer än chefen. Det kräver mod att öppna upp för omvänt mentorskap där organisationen lär sig av talangen, inte bara tvärtom. Baserat på de lärdomarna utkristalliserar sig tre frågor där tre ”ja” som svar lägger grunden för lyckade talangprogram:  1. Har du engagemanget? (Du behöver inte ha svaren, men du måste ha viljan att driva förändring). 2. Har du ett riktigt problem? (Talanger vill skapa värde på riktigt, inte sitta på bänken. Har ni utmaningar där ni kört fast?) 3. Vågar du bli ifrågasatt? (De skarpaste talangerna kommer att utmana era gamla arbetssätt. Är kulturen trygg nog för det?)