3. Våra dräkter: Hedemora & Järrestad

5. Dräktmiddag – identitet, queer potential och dräpo

Avsnitt fem är lite av en specialare och vi bjöd in några vänner på middag för att prata och bära dräkt. Vill passa på att be om ursäkt för ljudkvalitén som är sämre än vanligt. Men efter de första 10 minuterna blir det betydligt mindre besticksklirr, så håll ut. Vi pratat om våra gästers dräkter, från Östra Härad i Småland och så två Strömsdräkter från Jämtland. Karin pratar om sin ärvda dräkt och Gabriella om hur det gick till när hon skaffade sin. Samtalet handlar också om av vad det innebär att få en dräkt, och om vad det symboliserar att få en dräkt. Är att få en dräkt av sin svärmor i nivå med att bli ingift? Är det då något att bli hispig över? Vi får vidare till varför det är intressant med folkdräkt och Jon första möte med det på ett midsommarfirande. Reflekterar kring queer potential, och hur dräktkulturen är heteronormativ men samtidigt hur det i den unga folkmusikvärden finns potential. Från att det inte är könsbundet vem som är följare och förare i dans till artister som Sara och Samantha. Vi pratar vidare om intresset för folkdräkter i vår generation och spekulerar kring känslan att vi vill ta del av vår kulturarv och inte lämna det till främlingsfientliga krafter. Vi pratar om att äga sin identitet, att Gabriella tycker det är lättare att bära sin norska bunad i Sverige än i Norge och Kim bara burit sin skånska dräkt utanför Skåne. Samtalet handlar sen om huruvida dräpo, dräktpolisen, faktiskt finns och om någon av oss på riktigt träffat på det. Det avslutas med att prata om vi tycker det finns något som är fel, och vi pratar om vad som är respektlöst kontra vad som är fult. Och hur vad som är fult beror på tiden vi är i just nu.

4. Stickning i folkdräkt

Vi pratar stickning i dräkt. Börjar med en lyssnarfråga om den röda toppluvan som finns i så många dräkter. Vi pratar om varifrån den kommer och Kim följer spåren över Norska gränsen och handelslederna. Sen pratar vi kort om stickningens historia, lite nålbindning innan vi hamnar på skånska spedetröjor. Den typ av finstickad tröja som är en del av kvinnodräkten i de flesta delar av Skåne. Vi hisnar över hur finstickad den ska vara och vilken tid det måste ta. Därefter börjar vi prata tvåändstickning, vad som skiljer den tekniken mot vanlig stickning. Nördar ner på hur det blir olika beroende på om garnet är z eller s-tvinnat och så pratar vi om fördelen med tvåändstickat om det ska broderas på. Även här hamnar vi i Norge. Tillbaka på svenska sidan så pratar vi om hälsingetröjor, reder ut lite skillnader mellan Delsbotröjan och den från Bjuråker, Voxnadalen och Järvsö-Ljusdalsområdet. Och pratar lite om hur det går till att sticka en, och hur det historisk och idag egentligen ligger till med proffstickare. Ganska många boktips blir det också.

3. Våra dräkter: Hedemora & Järrestad

Vi tänkte vi ville prata om hur folkdräkter ser ut och vilka plagg de består av. Men insåg snabbt att vi inte kan generalisera så mycket så istället pratar vi om våra egna dräkter. Det blir Hedemoradräkten, en konstruerad dräkt från Dalarna, och Järrestad häradsdräkt, en skånsk dräkt ur ett obrutet dräktskick. Kim pratar om de skånska dräktområdena och generaliserar om hur de ser ut. Anna berättar om sin Hedemoradräkt och hur den skapades tidigt 1900-tal eftersom Hedemora varit en handelstad med mycker influenser utifrån och därför inte haft en egen lokal dräkt. Tar upp skillnaden inom Dalarna med Siljansbygden och Bergslagen som dräktmässigt skiljer sig mycket. Jämför huvudbonader, klutar stora som segel, bindmössor eller piglock. Horklutens förekomst och om att få låna kyrkans brudkrona eller att göra sin egen. Pratar även en del om bling, olika smycken, överflödsförordningar och att snöra livet med silverkedja.

2. Folkdräkten som politiskt verktyg

Nationalromantiken, kungafamiljen i Sverigedräkt, kolt och kulturell appropriering dyker upp när vi pratar om folkdräktens politiska sida. Kim tycker allt är politik och Anna att allt är historia. Så vi pratar om hur nationalromantiken är anledningen till att mycket folklig kultur finns bevarad. Dyker in i Sverigedräkten och hur den skapades med målet att ”utgöra en opposition mot det utländska modetyranniet”. Till nutida och hur Jimmy Åkesson och senare vänsterpartistiska riksdagsledamöter burit dräkt vid öppnandet av riksdagen. Vi pratar om hur folklig kultur är varierad och hur det förhåller sig, eller inte förhåller sig till nationsgränser. Kommer in på samiskt dräktskick och vad kolten får symbolisera och kopplingen till kolonialiseringen av Norrland och samer. Att Måns Zelmerlöv bar kolt i ett teveprogram och att det upprörde och hur det kan förstås med begreppet kulturell appropriering. Avslutar med fundering kring vilka värden vi vill fylla dräkten med.

1. Varför en podd om folkdräkter

Introduktionavsnitt där vi pratar om planerna för podden och varför det är intressant med folkdräkter. Vad säger dräkt om vår tid - i förhållande till politik, kön och identitet? Är det bara tanter som bryr sig om folkdräkt? Det blir lite introduktion av oss, Kim och Anna, som har denna podden och vår bakgrund som slöjd- och hantverksintresserade och våra visioner för podden. Vi försöker definiera vad en folkdräkt faktiskt är, och hur ger in på lite historisk bakgrund med industriella revolutionen och nationalromantiken. Kim funderar över när hon bestämde sig för att sy en folkdräkt och vilken hon skulle välja. Vi pratar om hur kan man tänka kring att välja dräkt och spelar det någon roll med ens egen koppling eller kan man skaffa en dräkt man tycker är fin.