Avsnitt 6

Avsnitt 6

Det börjar närma sig Försvarskonferens 2018, den 9-10 april i Skövde. Nyligen höll arrangören, det vill säga Försvarsmaktsråd Skaraborg, det sista sammanträdet inför konferensen och spikade programmet; https://forsvarsmaktsrad.se/forsvarskonferens/program-forsvarskonferensen [https://forsvarsmaktsrad.se/forsvarskonferens/program-forsvarskonferensen/]  Glädjande nog har konferensen många deltagare från kommunal och regional nivå och Försvarsmaktsrådets ordförande, chefen för Skaraborgs regemente överste Bengt Alexandersson, tror att det dels är många verksamheter som vill diskutera utmaningar med kompetensförsörjningen inom totalförsvaret. Han bedömer också att det faktum att konferensens behandlar olika säkerhetsaspekter kring de allmänna valen i höst, bidrar till intresset. FRA, MSB och Säkerhetspolisen medverkar för att lyfta och informera om bland annat informationssäkerhet, påverkanskampanjer och andra säkerhetshot. Ett antal representanter för länsstyrelser och Militärregioner deltar vid konferensen och ett särskilt block under den första dagen handlar om den regionala ledningsnivån, både vad gäller civilt och militärt försvar, som kan vara under omstöpning.  Försvarsberedningens huvudsekreterare Tommy Åkesson medverkar vid konferensen och beredningens förslag liksom Indelningskommitténs dito diskuteras mellan ett antal chefer för militärregioner och representanter från länsstyrelser. Konferensen inleds av statssekreterare Jan Salestrand (S), Försvarsdepartementet och under konferensens andra dag blir det stor totalförsvarsdebatt med de försvarspolitiska talespersonerna. Vad vill partierna med totalförsvaret efter valet 2018? Intervjuerna i Försvarsmaktsrådspodden genomförs av Annika Nordgren Christensen, som är försvarspolitisk expert och moderator under Försvarskonferens 2018.

Avsnitt 5

När såväl militärt som civilt försvar ska växa och öka sin förmåga, ställs verksamheter och organisationer inför nygamla frågor som t.ex. krigsplaceringar, men även en hård konkurrens om arbetskraft, som i kombination med den demografiska utvecklingen innebär stora utmaningar. Det blir allt viktigare att nå och attrahera unga människor för att väcka ett intresse som kan leda till anställningar och avtal. Christina Malm, generaldirektör för Totalförsvarets Rekryteringsmyndighet (TRM), berättar i poddavsnittet om intressanta preliminära inskrivningsresultat för ungdomar födda 1999, bland annat hur stor andel som just nu uppskattas vara kvinnor av de som ska genomföra grundutbildning med plikt under 2018. Hon berättar också om myndighetens uppgift och roll när det gäller krigsplaceringar inom civila verksamheter och hur denna verksamhet har ökat rejält den senaste tiden. I dagarna får nästa årskull, det vill säga kvinnor och män födda år 2000, information och mönstringsunderlag från TRM. I Skövde har en unik verksamhet ägt rum den senaste tiden, då gymnasieelever har haft totalförsvarsinformation på schemat. Ett avtal mellan Skövde kommun och Skaraborgs regemente har möjliggjort detta. Eleverna har varit mycket intresserade av mer information, framförallt om mönstring och grundutbildning, berättar Emelie Olsson, yrkesinformatör på Skaraborgs regemente P 4. Carl Hernant och Ida Larsson läser andra året i ekonomiprogrammet på Västerhöjd i Skövde. De är födda år 2000 och får i dagarna information och mönstringsunderlag från Totalförsvarets Rekryteringsmyndighet, men innan dess har de alltså blivit informerade av Emelie på lektionstid. Båda är intresserade av att mönstra och genomföra militär grundutbildning, något som Carl redan hade beslutat men som Ida bestämde sig för efter skolinformationen. Rektor Erik Eriksson på Västerhöjds gymnasium i Skövde berättar om bakgrunden till beslutet att totalförsvarsinformation ska genomföras som en del i den ordinarie undervisningen i de samhällsorienterade ämnena och rekommenderar det till kollegor runtom i Sverige. När mönstring och militär grundutbildning med plikt var aktuellt förra gången, det vill säga innan försvaret rekryterade helt på frivillig grund, omfattades som bekant inte kvinnor av denna skyldighet. Nu träffar lagstiftningen både kvinnor och män. Försvarsmakten arbetar för att vara en attraktiv arbetsplats för alla, där man vill stanna över tid. Det handlar om att kunna rekrytera i konkurrens med andra ur hela befolkningen och ytterst om att bli en starkare armé i fält, säger arméchef Karl Engelbrektson. En konkret åtgärd inom armén är att man har startat upp ett nätverk för kvinnor, vid sidan av det befintliga NOAK (Nätverk Officer/Anställd Kvinna). Förvaltare Helen Dahlöf vid P 4 berättar mer om anledningen till det och hur arbetet drivs framåt. Från Skaraborgs regemente P 4 hör vi HR-chef Anders Poutiainen berätta om hur avtalet kom till och att detta och andra exempel på nya grepp – till exempel från Regionalt samverkansforum Norrbotten - kommer redovisas under Försvarskonferens 2018 i Skövde den 9-10 april. Intervjuerna i Försvarsmaktsrådspodden genomförs av Annika Nordgren Christensen, som är försvarspolitisk expert och moderator under Försvarskonferens 2018.

Avsnitt 4

Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen är avslutad. Försvarsberedningens totalförsvarsrapport, som lämnades till regeringen strax innan jul och som vi har behandlat i tidigare avsnitt, stod på olika sätt i fokus under konferensen. Nya besked kom från regeringen i ett antal frågor som rör totalförsvaret. I detta avsnitt fokuserar vi på vad som, utifrån överenskommelsen i Försvarsberedningen mellan riksdagens partier, är på gång kring den regionala ledningsnivån. Försvarsberedningens uppfattning är bland annat att större områden på regional nivå skulle gynna samordningen och ledningen av den civila delen av totalförsvaret och föreslår att de 21 länen bildar ett antal större geografiska civilområden med en av landshövdingarna som civilbefälhavare. Beredningen tycker också att dagens indelning i fyra militärregioner inte motsvarar de behov det civila och militära försvaret har av territoriell indelning. Under konferensen meddelade regeringen att man avser gå vidare med detta. En utredning är att vänta. Om bland annat detta talar Försvarsberedningens ordförande, Björn von Sydow (S) och Nils Svartz, vikarierande generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Björn von Sydow berättar om bakgrunden till Försvarsberedningens förslag om den regionala ledningsnivån och han berättar också om utgångspunkterna för nästa steg i beredningens arbete och hur man, med början kommande veckor, nu tar sig an arbetet med de militära frågorna. Han lyfter bland annat att det kan vara aktuellt att titta på frågan om huruvida anslagen till Försvarsmakten bör vara konstruerade på något annat sätt, samt att det finns skäl att granska balansen mellan uppgift och resurser. Nils Svartz berättar om sina viktigaste budskap till konferensdeltagarna och ger några medskick inför översynen av den regionala ledningsnivån. Han bedömer att Försvarsberedningens förslag om en högre regional nivå skulle kunna leda till en mer kraftfull ledning, vilket vi skulle ha nytta av när det gäller krishantering också. "Vi har behov av en sömlös övergång mellan fred, gråzon och krig", säger Nils Svartz, som även kommer in på MSB:s föreslagna nya roll. I podden medverkar även Peter Molin, länsråd vid Länsstyrelsen Gotlands län och Ola Slettenmark, samordningschef för Samverkan Stockholmsregionen. Peter Molin berättar om anledningen till att Gotland åter är i fokus och om hur man arbetar intensivt med det totalförsvarsprojektet som etableras på ön - en organisation som ska vara övad till 2020. Projektet ska kunna vara en modell för övriga landet och han berättar hur arbetet bedrivs för att det ska kunna vara just det. Molin framhåller även vikten av att på den regionala nivån kunna samordna sektorsinsatserna samt samverkan med näringslivet som helt centralt i arbetet med att kunna stödja Försvarsmakten. Ola Slettenmark reflekterar över Försvarsberedningens rapport och berättar vad han tycker man ska ha med sig in i kommande utredning om den regionala ledningsnivån, till exempel att man ska ta hänsyn till regionala olikheter, men inte rädas en enhetlig modell. Slettenmark berättar vad Samverkan Stockholmsregionen har pågång under våren och betonar att det gäller att ta ett helhetsgrepp från vardag till höjd beredskap och krig. Intervjuerna i Försvarsmaktsrådspodden genomförs av Annika Nordgren Christensen, som är försvarspolitisk expert och moderator under Försvarskonferens 2018.

Försvarsmaktsrådspodden, avsnitt 3

Igår, den 20 december 2017, överlämnade Försvarsberedningen sin rapport Motståndskraft Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025 (Ds 2017:66) till försvarsminister Peter Hultqvist (S). I det tredje poddavsnittet berättar Försvarsberedningens huvudsekreterare, Tommy Åkesson, om rapportens innehåll. * Kriget är det nya, säger Tommy Åkesson och syftar på att totalförsvaret nu ska utformas och dimensioneras för att kunna möta väpnat angrepp mot Sverige inklusive krigshandlingar på svenskt territorium. Försvarsberedningens förslag medför att nuvarande försvarspolitiska inriktning, som gör gällande att det civila försvaret ska bygga på krisberedskapen, kompletteras med åtgärder för de specifika krav som ett krig ställer. I poddavsnittet redogör Tommy Åkesson för beredningens förslag och resonemang inom ett antal viktiga områden. Det gäller bland annat sektorsansvar, den regionala ledningen och civilbefälhavare, civilplikt, näringslivets roll i totalförsvaret, behov av utvecklad förmåga hos kommuner och landsting/regioner att leda verksamheten vid höjd beredskap och krig samt vid situationer med en gråzonsproblematik, samt ett antal utredningar som föreslås t.ex. gällande utökat mandat för MSB och hur det psykologiska försvaret bör organiseras. Utgångspunkten för planeringen och grunden för totalförsvarets samlade förmåga ska vara förmåga att motstå allvarliga störningar i samhällets funktionalitet under tre månader samt krig under del av denna tid. Civilpersoner bör förbereda sig för att klara sig själva under en vecka, det vill säga längre tid än de 72 timmar som hittills har varit rekommendationen. Intervjuerna i Försvarsmaktsrådspodden genomförs av Annika Nordgren Christensen, som är försvarspolitisk expert och moderator under Försvarskonferens 2018. Försvarsberedningens rapport finns att läsa på regeringens hemsida: http://www.regeringen.se/4aff5f/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/forsvarsberedningen/ds-2017-66-motstandskraft-inriktningen-av-totalforsvaret-och-utformningen-av-det-civila-forsvaret-2021-2025.pdf [http://www.regeringen.se/4aff5f/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/forsvarsberedningen/ds-2017-66-motstandskraft-inriktningen-av-totalforsvaret-och-utformningen-av-det-civila-forsvaret-2021-2025.pdf]

Försvarsmaktsrådspodden, avsnitt 2

Det andra poddavsnittet handlar om relationen mellan det civila samhället och Försvarsmakten, särskilt vad gäller övningsverksamhet. Försvarsmaktsövning Aurora 17 skapade en våg av stöd och entusiasm runt om i Sverige, men kommer det stå sig när allt tyder på att övningsverksamheten kommer öka framöver och bli mer normaltillstånd än en stort uppmärksammad händelse, till exempel vad avser buller och andra behov? I podden medverkar brigadgeneral Michael Nilsson, Försvarslogistikchef, som var övningsledare för markförbanden under Försvarsmaktsövning Aurora 17. Han börjar med att berätta lite vad som händer just nu inom logistikområdet och delger sedan sin bild av Aurora och kommande behov av övningsverksamhet, som påverkar till exempel privata markägare. Michael Nilsson påpekar att ökad övningsverksamhet snarare är en återgång till normalbilden, än något nytt, vilket även en annan gäst i podden, överste Dag Lidén, tar upp. Dag Lidén, som alldeles nyligen har lämnat befattningen som chef för Livregementets husarer K 3 i Karlsborg för att bli stabschef vid arméstaben, summerar hur det är att vara chef över ett förband som har en så påtaglig närvaro och betydelse i en relativt liten kommun. Han sammanfattar fyra års samverkan med politiken i Karlsborg och de olika roller man har, inom ramen för ett gemensamt "vi". Dag Lidén efterlyser mer av politiskt helhetsgrepp när det gäller nationellt stöd till förbandsorterna och säger att han kan förstå när man tittar bakåt i historien att kommunerna kan uppfatta Försvarsmakten som en ganska opålitlig partner. Det civila perspektivet på saken ger Peter Lindroth (S), kommunstyrelsens ordförande i Karlsborg. Han berättar hur beroende Karlsborg är av den militära verksamheten i kommunen, men också vilken balansgång det innebär mellan olika intressen och hur ensamt det ibland kan vara att stå i skottgluggen för kritik mot t.ex. skjutningar i Vättern, som ytterst är en följd av nationella beslut om vilken försvarsförmåga vi ska ha. Intervjuerna i Försvarsmaktsrådspodden genomförs av Annika Nordgren Christensen, som är försvarspolitisk expert och moderator under Försvarskonferens 2018.