"Fetma borde ge prioriterad vaccinationsplats"

Kate uppfyller ett livslångt löfte till världens elefanter

När Kate Evans från Storbritannien bara var sju år gav hon ett löfte som kom att bestämma riktningen för hennes liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] Programmet sändes första gången i november 2025. Under en av de resor som hennes pappa tog med henne på mötte hon en föräldralös elefantunge som blivit omhändertagen i fångenskap. Den såg så sorgsen ut att hon lovade den att hon skulle göra något för att elefanter skulle kunna leva vilt och fritt. Sedan dess har hon bland annat hunnit med att motbevisa en myt om elefanters beteende. Och startat en organisation som jobbar för att elefanter och människor ska kunna leva som goda grannar. Programledare: Sara Sällström Producent: Lars Broström

Vår framtid med AI – så kan den bli ”bländande bra”

Artificiell intelligens väntas bli smartare än människan. Hanterar vi den rätt, i tid, kan det bli bländande bra. Det tror AI-forskaren Anders Sandberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] Programmet sändes första gången i april 2026. Sandberg har forskat om AI-utvecklingen och dess konsekvenser sedan 1990-talet. Nu tecknar han tre tänkbara framtider med superintelligent AI. I en av dem blir vi människor utplånade eller undanträngda. Men i den ljusaste bilden har vi det bättre än vi kan föreställa oss - tillsammans med framtidens mjukvara. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Naturens omstridda apotek: När alternativ medicin krockar med forskningen | Del 2/4

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] Programmet sändes första gången 20251014. I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner. Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet. WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs. Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Insekters förmåga till lidande är fortfarande en vetenskaplig gåta

Insekter kan bland annat känna ett stort antal dofter och navigera efter stjärnorna, men frågan är om de kan uppleva känslan av att lida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] Programmet sändes första gången i februari 2026. En debatt om insekters förmåga att känna lidande blossade upp när Jordbruksverket lade fram ett förslag 2025 om nya regler för att hålla sällskaps- och hobbydjur. Kognitionsvetaren Mathias Osvath menar att förlaget innehöll förhastade slutsatser om insekters förmåga att känna lidande. Han berättar om var forskningen står idag. Hör också om varför insekter måste använda varje hjärncell på ett mer effektivt sätt än vi människor. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Den sällsynta svenska skogsbranden viktig för en naturtyp som blivit sällsynt

Skogsbrandsforskning kan skydda mot farliga bränder och återskapa en ursprunglig skog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] Skogsbrandsforskaren Johan Sjöström undersöker resultaten av en skogsbrand i Sörmland från i våras. Centimeterhöga tallplantor, skira som dill, har kommit upp. För tallen är branden viktig för att den ska kunna gro och konkurrera med granen. Det handlar också om att brandövervakning av skogen med satellit blir alltmer avancerad så att bränder kan släckas innan de sprider sig. Det kan vara en förklaring till att det hittills i år inte har rasat några större skogsbränder i Sverige. Petra Ek är skogsbrandsexpert på forskningsinstitutet Skogforsk. Producent Michael Borgert. Tekniker David Hellgren. Programledare Gustaf Klarin.