Vetenskapsradion

Dimman från forsen skapar ett mikroklimat där arter som västlig gytterlav och forskronlav överlever i en hotad skogstyp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] Vid Handelsforsen i Västra Jämtland finns en mycket ovanlig skogstyp, forsdimmeskogen, som uppstår där vattenmassor kastar sig ner för fjällsluttningar och bildar en konstant dimma. Denna dimma skapar ett mikroklimat med hög luftfuktighet året om – en förutsättning för att ovanliga och hotade arter som västlig gytterlav, forskronlav och hårig skrovellav ska kunna överleva. Forsdimmeskogen är inte bara en biologisk kuriositet, utan också ett av Sveriges minsta och mest specialiserade habitat. Här växer lavar och mossor som annars bara hittas i regnrika delar av Norge eller på isolerade fjälltoppar. Träden är ofta svarta av cyanobakterier, och varje gren bär spår av ett rikt lavsamhälle som formats av fukt och stillhet. Det är en skog som påminner mer om en regnskog än om den boreala barrskog som omger den. Reporter Jonatan Martinsson rör sig med naturvårdsbiologen Fredrik Larsson in i denna dimmiga värld, från forsens kant, genom forsdimmeängen och in i skogen där varje steg avslöjar nya arter och visar på stor biologisk mångfald. Reporter: Jonatan Martinsson Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Helge dog vid en kanon när han försökte rädda skeppet och Gustav har blivit Gertrud. Modern forskningsteknik lär oss mer om människorna på Vasa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] ”Min favorit just nu är Helge eller ”skelett H”. Han hittades vid en kanon, och vi tror att han var en av dem som försökte rädda skeppet.” Det berättar Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet, om en av de människor som dog vid regalskeppets förlisning, och som vi nu kan möta på den nya utställningen ”I liv och död”. Det är tack vare moderna analyser av dna, skelett, isotoper och textilier som vi kan se dem öga mot öga som naturtrogna figurer - och vi kan förstå mer om varifrån de kom, hur de hade levt och varför just de inte klarade sig levande ur förlisningen, som de flesta ombord faktiskt gjorde. Fred Hocker är som han själv säger bara ”front man for the band” för det är många forskare som varit inblandade i arbetet. Reportrar: Björn Gunér och Lena Nordlund bjorn.guner@sr.se lena.nordlund@sr.se Producent: Lars Broström

Bertil Bengtsson är 98 år och har varit professor i juridik och domare i högsta domstolen. Han jobbar fortfarande och allra helst på tåg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] Programmet sändes första gången 20250327. Han har skrivit 35 böcker om juridik, varit professor i Uppsala och Stockholm, och domare i högsta domstolen. Numera arbetar Bertil Bengtsson bland annat för justitiedepartementet. Han har årskort i 1 klass för att kunna ta vilket tåg som helst, och sitta där och jobba. Vi följer med på en tur till Gävle, och Bertil Bengtsson åker den här dagen vidare till Ockelbo. Vi träffar också Bertil och hans fru Solveig, 100, hemma i Uppsala. Hon tror att promenader, nyfikenhet och reslystnad hållit dem båda igång så långt upp i åren. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Biologen Yannick Woudstra avslöjar maskrosens anpassningsförmåga, blommans viktiga roll för biologisk mångfald och hur den gör våra städer grönare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] För vissa är den mest ett irriterande ogräs, men biologen Yannick Woudstras forskning visar att maskrosen är värd att älska, både för sin anpassningsförmåga och viktiga roll för biologisk mångfald. Maskrosen hjälper till att göra våra städer grönare på många sätt. Den bjuder pollinatörer på mängder av pollen tidigt på säsongen när få andra växter blommar, och som en av de första arterna i nyexploaterade områden luckrar den upp jorden så att det blir lättare för andra arter att växa där. Men att leva i stan innebär många svårigheter för en växt. Maskrosforskaren Yannick Woudstra vid Stockholms universitet har tagit reda på hur maskrosen klarar av den urbana miljön. Han försöker också ta reda på varför vissa individer av maskrosen helt har slutat att producera pollen. Reporter: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Nu kommer en nya lista över världen fåglar som ska ena vår syn på alla arterna. Samtidigt är gränsen för vad som är en art inte helt enkel att dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/412?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradion] Det finns flera tusen olika fågelarter runt om i världen. Men vad som är en art eller inte råder det oenigheter om. Det finns idag fyra listor över världens fåglar. Men det ska det bli ändring på: Efter sju år arbete finns nu en ny lista, som ska ena vår syn. Men det är svårt att avgöra när en fågel är så pass utik att den får status som egen art. Vi träffar Per Alström, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik, Zooekologi, på Uppsala universitet, som arbetat med i framtagandet med den nya listan. Han ger en inblick i hur arbetet gick till och reder i artbegreppen och fågelforskningen. Hur kan det gå till när man så att säga upptäcker en ny art?  Vi pratar även med Martin Stervander, försteintendent för fågelsamlingen på nationella museet i Skottland. Han är även ledamot i svenska taxonomikommitén, som hittills varit ansvarig för systematiseringen av fåglar för Sverige och ansvarat för att fåglar har svenska fågelnamn.  Programledare: Filip Varenius Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se