Bohusläningen inifrån

Vardagen för en journalist har förändrats enormt under de senaste decennierna. Och fokuset har flyttats från tryckpressar och löpsedlar till pushnotiser och direktsändningar.   Ingen på Bohusläningen känner till detta bättre än Christer Lindgren. Med fler än 40 år på Bohusläningen är han den som jobbat här allra längst. Dessutom har han ofta varit först med att hoppa på de senaste trenderna. Men hur ser han själv på utvecklingen? Vad är karriärens höjdpunkter, och vad har han dragit för lärdomar? Det här är Bohusläningen inifrån med Christer Lindgren.

Kulturbranschen har drabbats extra hårt av coronapandemin. Konserter har ställs in, föreställningar fått skjutas upp, och artister och konstnärer har fått tänka nytt.   Det märktes inte minst för oss på Bohusläningen, som i stället för att bevaka kulturevenemang på traditionellt sätt i stället tog saken i egna händer och arrangerade flera egna direktsända konserter under 2020.   Elin Gustafsson, vår kultur och nöjesreporter, var med på hela resan, och berättar nu om den nyfunna förståelse hon fått för kulturens betydelse, och hur den skiljer sig på staden och på landsbygden.   Det här är Bohusläningen inifrån med Elin Gustafsson.

I mitten av 80-talet kunde man räkna antalet kvinnliga sportjournalister i Sverige på ena handens fingrar. Så när det klev in en tonårstjej på Bohusläningens sportredaktion så lät reaktionerna inte vänta på sig.   Men Karin Carlsson var här för att stanna. Och under de kommande åren skulle hon både bli en uppskattad reporter, profilerad krönikör och chef.   Med sin enorma rutin och stora lokalkännedom är hon i dag en ovärderlig del av redaktionen. Men det är sällan hon får stå i centrum själv, och det ska vi ändra på nu.   Det här är Bohusläningen inifrån med Karin Carlsson.

Bohuslän består till stora delar av landsbygd och bruksorter. Och på de flesta håll lever invånarna sina liv utan att det vare sig gör något större avtryck i riksmedier eller noteras av våra toppolitiker.   Men då och då händer faktiskt något som får hela landets blickar att riktas mot våra västsvenska kommuner. När ett oljeraffinaderi vill bygga ut i Lysekil så vaknar miljöaktivisterna, och proteserna ger svallvågor som når ända till riksdagen. Och när planer på en av världens största fabriker presenteras i Sotenäs så häpnar även de som bor långt därifrån.   Men det som på håll kan upplevas som enbart chockerande ser man ofta annorlunda på om man själv berörs direkt. Det här har 30-åriga Niclas Jonasson fått erfara under det senaste året. Med sina nyheter, granskningar och direktsändningar har han tydliggjort krocken mellan lokalbefolkning och utomstående både en och två gånger.   Men hur har han gått till väga, och vad har han dragit för lärdomar?   Det här är Bohusläningen inifrån med Niclas Jonasson.

Det finns få saker som engagerar Bohusläningens läsare mer än plötsliga, omfattande och fortfarande pågående nyhetshändelser. När en brand just brutit ut, en olycka nyss skett, och sirenerna fortfarande tjuter är behovet av att veta mer som allra störst. Men det är också då som osäkerheten är som mest utbredd. Och det enorma intresset ställer högra krav på den som har i uppgift att rapportera om händelsen för allmänheten.   Det här är 32-åriga Camilla Haagen högst medveten om. Under sin tid på Bohusläningen har hon blivit en expert på det som inom branschen brukar sammanfattas som "breaking news". Hon har sänt direkt från enorma översvämningar, rapporterat från fältet vid sökinsatser efter försvunna personer, och skrivit hundratals artiklar om våldsbrott, bränder, och olyckor.   Men hur är det egentligen att stå mitt i stormens öga?   Det här är Bohusläningen inifrån med Camilla Haagen.