I lagens namn

I Norge ses svenska gäng som största hotet, Danmark vill stänga gränsen mot Sverige och i Finland väller knarket in över gränsen vid Haparanda och Torneå. Vad måste göras för att bryta utvecklingen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/4702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ilagensnamn] Under de sista febriga sommarveckorna har vi kunnat läsa om och se hur svenska gängkriminella expanderar in i våra grannländer och hur svenska myndigheter både jagar allt fler misstänkta som befinner sig utomlands och samarbetar alltmer internationellt. Säsongens sista avsnitt av I lagens namn handlar om hur svenska gängkriminella i allt högre utsträckning tar sin brottslighet utomlands och skapar internationella samarbeten. I avsnittet frågar Martin Wicklin två centrala personer vad som kan och måste göras: Håkan Wall är chef för polisens internationella enhet. Manne Gerell är docent i kriminologi vid Malmö universitet.

Sveriges 450 kilometer långa gräns mot Finland är särskilt sårbar för narkotikasmuggling. Tullverket ser hur mängder av narkotika väller in i vårt grannland. På andra sidan Torne älv är priset ofta det dubbla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/4702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ilagensnamn] En lastbil lämnar ett garage i Södertälje och påbörjar en 180 mil lång resa över gränsen från Haparanda och in i Finland. Den gör samma rutt. Om och om igen. Totalt handlar det om hundratals kilo knark och en miljon narkotikaklassade tabletter.  – Det är gömmor i naturen, gummibåtar över älven och på vintern skotrar. Det är bara fantasin som sätter gränser, säger Erik Furumark, gruppchef på Tullverket i Haparanda.  Det är här, vid gränsövergången mellan Haparanda och Torneå, som merparten av knarket passerade i en smugglingshärva som nystades upp i Finland förra året. Hösten 2022 får finska polisen höra att personer från Dödspatrullen rör sig i landet och misstänker att de kommer begå våldsdåd. Men istället sker något annat - under ytan.  När svensk polis senare gör en husrannsakan i Rinkeby i Stockholm hittar de en väska med ett vapen och en flygbiljett till Finland - utställd i en av Dödspatrullens utpekade ledares namn - och misstankarna stärks ytterligare. Svenska kriminella grupperingar samarbetar i allt större utsträckning med internationella nätverk. De tar egna marknadsandelar på narkotikamarknader och lejer ut torpeder. Det här har lett till att svenska myndigheter ingår i fler gemensamma utredningsgrupper med andra länder. De senaste åren har det handlat om ungefär 25 utredningar per år.  – Vår brottslighet är mer internationellt komplex idag. Många av de som är kriminellt aktiva och högre upp i strukturerna befinner sig i andra länder och kan med hjälp av modern teknik fortsätta utöva sin brottslighet i andra länder, säger Anne-Christine Maderud, senior åklagare och knutpunkt för Eurojust i Sverige.  Att kända kriminella nätverk etablerar sig i Haparanda får också stora konsekvenser lokalt. Erik Furumark berättar att ungdomar rekryteras för att sälja i skolorna och att 12-åringar säljer droger på stan.  –  Jag har ju pratat med politikerna och när de frågar vad vi ska göra för att inte problemen ska komma hit så säger jag att frågan är inte om problemen kommer hit - de är redan här. Reporter: Lova Nyqvist Sköld Programledare och reporter: Martin Wicklin Producent: Pernilla Wadebäck Ljudmix: Johan Hörnqvist Ansvarig utgivare: Nina Glans

Svenska myndigheter jagar allt fler brottsmisstänkta och dömda som håller sig undan utomlands. Samtidigt ställs polismyndigheter i andra länder inför nya utmaningar när våldsamma svenska gängkriminella etablerar sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/4702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ilagensnamn] I Stockholms säkerhetssal sitter två barndomsvänner. Det är första gången de ser varandra på flera år och när de nu gör det så är det som åtalade för ett kontraktsmord på en man i Uppsala 2017. Det mord som gav det kriminella nätverket Dödspatrullen dess namn. Men misstankarna rör också internationell droghandel. 2015 utbröt en dödlig gängkonflikt i Järva i nordvästra Stockholm. Utöver de mord och vapenbrott som skedde då så inledde båda grupperingarna en expansion av sin kriminalitet. Dödspatrullen tar sig till Spanien, Danmark och Finland. Shottaz knyter kontakter i Norge. Sedan 2020 har antalet europeiska arresteringsordrar för att få personer utlämnade till Sverige för att ställas inför rätta eller avtjäna straff ökat från 169 till 275 under förra året. Första halvåret 2024 följer samma mönster, visar siffror från Åklagarmyndigheten. Det här är del ett av två avsnitt där vi berättar om hur den kriminella expansionen har gått till och de utmaningar som våra grannländer nu står inför när våldsamma svenska gängkriminella etablerar sig. Reporter: Lova Nyqvist Sköld Programledare och reporter: Martin Wicklin Producent: Pernilla Wadebäck Ljudmix: Johan Hörnqvist Ansvarig utgivare: Nina Glans

Polisens Kalla fall-grupper står i startgroparna för att använda traditionell släktforskning tillsammans med den senaste DNA-tekniken för att spåra mördare som gått under radarn. Samtidigt är de kritiska till att de inte kommer kunna använda släktforskning på oidentifierade offer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/4702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ilagensnamn] DNA-dammsugare, ancient DNA och mänskligt DNA från luft... Utvecklingen kring att få fram DNA går framåt i snabb takt. Men det som Kalla fall hoppas mest på i närtid är DNA-släktforskning som förväntas bli en del av polisens nya verktyg under 2025. Linda Kvist som är landets första och enda fastanställda släktforskare inom polisen hoppas mycket på metoden som visat sig vara framgångsrik även om den väckt etiska frågor. – Visst man kanske tycker det är känsligt att ladda upp DNA från en gärningsperson som inte har givit sitt medgivande att finnas i databasen men då får man också titta ur anhörig- och brottsofferperspektivet att här är det faktiskt en person som blivit mördad.  Men hon och kollegan Marie Jansdotter på Kalla fall i region Syd är kritiska till att det nya lagförslaget i biometriutredningen har begränsningar som gör att flera av de kalla fallen aldrig kommer kunna prövas mot den här metoden. – Biometriutredningen ger utrymme för att söka en gärningsperson, den ger inte utrymme för att identifiera okända offer och det är jättesvårt för oss att bedriva en utredning utan att veta vem huvudpersonen i ärendet är, säger kriminalinspektör Marie Jansdotter. – Det är mordoffer, man vet inte vilka de är och de har varit oidentifierade i över 20 år. Jag tycker det e jättesorgligt, säger Linda Kvist. Nyhetsklippen i avsnittet kommer från ABC News, NBC News samt Sveriges Radio Programledare: Martin Wicklin Reporter och producent: Pernilla Wadebäck Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Ansvarig utgivare: Nina Glans

När Kalla Fall tar sig an det olösta mordet på Bussaba Carlsson från 1989 får de nya DNA-träffar och en förhoppning om att få fast mördaren. Men motivbilden spricker och plötsligt står de med två misstänkta gärningsmän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/4702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ilagensnamn] Mordet på tvåbarnsmamman Bussaba Carlsson är ett av runt 600 olösta kalla fall i landet. Kvinnan som levde ett dubbelliv och prostituerade sig i Göteborg hittades brutalt ihjälslagen i ett friluftsområde 1989. Drygt 30 år senare öppnas utredningen på nytt och det kalla fallet blir hett när polisen får fram DNA-spår från sperma. En man grips och häktas på sannolika skäl misstänkt för mord och för första gången låter han sig intervjuas i media. – Eftersom jag var helt oskyldig så tänkte jag i min enfald att de kommer ju förstå att jag inte har någonting med mordet att göra. Men det var bara början på en mardröm som höll på i 107 dagar, säger mannen. Istället för att gå mot en lösning kantas utredningen av bakslag. Polisens motivbild kring mannen spricker och dessutom kommer det in en DNA-träff på ytterligare en man. – Då har vi ett problem, då har vi ju mer än en person som har någon form av misstanke, säger åklagaren Mats Ihlbom. Den man som suttit häktad är numera avskriven från misstankarna och det kalla fallet som blev hett är nu åter ett kallt fall. Programledare: Martin Wicklin Reporter och producent: Pernilla Wadebäck Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Ansvarig utgivare: Nina Glans Namn och röst på den man som varit häktad misstänkt för mordet har bytts ut. Programmet gjordes sommaren 2024 i samarbete med P3 Krim.