Filosofiska rummet

I vår traditionella västerländska världsuppfattning har allt en orsak och verkan och människan är avskild från djur och natur. Kan ett nytt synsätt ge oss lösningar på dagens kriser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/793?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_filosofiskarummet] Har vi fastnat i en världsuppfattning som gör att vi inte är lyhörda för lösningar på samtidens utmaningar så som klimatskrisen, demokratins nedgång och krig? Den världsuppfattning som dominerar vår kultur har en mekanistisk syn, ideal om rationalitet och mätbarhet, kunskap är oftast nåt teoretiskt, och människan står över djur och natur.  Den här synen på världen och människan har länge ifrågasattas. Teologen Petra Carlsson Redell och filosofen Jonna Bornemark söker båda nya vägar till kunskap. Det handlar om att hitta ett komplement till vår traditionella kunskapssyn som präglats av både filosofi och teologi och att addera sådant som gått förlorat och lyssna på annan erfarenhet. En kunskapssyn där människan är en del av naturen, där vår nyfikenhet och samspel med djur vidgar världen och vi får syn på oss själva och vår omgivning i nytt ljus. En kunskapssyn där markens betydelse för tradition och andlighet kan trumfa jakten på naturresurser. Vart kan en ny syn på människan i världen leda oss? Hur kan de ge oss nya insikter för att lösa världens kriser?  Medverkande: Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola och aktuell med boken Vrida världen - De levande. De levande och Petra Carlsson Redell, professor i teologi vid Enskilda högskolan i Stockholm och präst i svenska kyrkan som bland annat skrivit böckerna Gråstensteologi och senast Marken, andligheten. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent. Marie Liljedahl Veckans tips: Filmer: Unanimal -regi Tuva Björk och Sally Jacobsson Ocean with David Attenborough Bok: Tala i tungor - Gloria Anzaldúa

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/793?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_filosofiskarummet] Carina undrar om det är moralisk rätt att ljuga nu för tiden. En bekant till henne som hamnade i en rättstvist fick höra från advokaten att det är bara att neka, trots att hennes bekant påpekade att hon var skyldig. Har detta med att vara sanningsenlig spelat ut sin roll? undrar hon. Klimatproblemet är akut. Hur stort ansvar ska man som enskild medborgare ta, till exempel sluta flyga, äta mindre kött, dra ner på klädinköp, när så många med betydligt större makt inte bryr sig? Är makt och ansvar två sidor av samma mynt, är de proportionerliga? frågar Siv. Matz undrar om det ingår det i polisers, politikers och åklagares plikt att uttrycka starka känslor som av mottagaren kan uppfattas som uppfostrande eller rentav moraliserande. Och Stina som åkt tåg mellan Göteborg och Stockholm undrar varför hemresan alltid känns kortare än ditresan. Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Nytt ljus riktas mot fyra kvinnliga filosofer som försökte återupprätta moralen efter andra världskrigets grymheter - frågor som talar rätt in i vår oroande tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/793?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_filosofiskarummet] I Oxford möttes fyra kvinnor som skulle komma att revoltera mot den analytiska filosofin som hade dominerat universitetet fram till andra världskriget. Logiken stod i centrum, människan hade reducerats till en maskin och frågor om kärlek, mening, godhet och ondska viftades bort som subjektiva värden och nonsens. Iris Murdoch, Elizabeth Anscombe, Mary Midgley och Philippa Foot träffades i en tid då de manliga filosofistudenterna kallades in i kriget och flyktingar från Europa intog lärosätena. Kriget och avslöjandet om förintelsens fasor påverkade deras filosofi. De tog tillbaka moralen in i filosofin, vidgade samtalet om vad det var att vara människa, rotade moralen i djur, natur och mänskligt liv. Nu hålls konferenser och det skrivs böcker om deras liv och filosofi, senast i svensk översättning kom Kvinnorna i Oxford, skriven av filosoferna Clare Mac Cumhail och Rachael Wiseman.  Idag när krig efter krig startas och kriser radas på varandra, vad kan dessa filosofer säga vår tid? Medverkande: Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare och Frits Gåvertsson, filosof och forskare vid avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Bok: Naturlagarna - Eirikur Örn Norddahl Museum: Skissernas Museum i Lund

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/793?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_filosofiskarummet] Laila har blivit helt uppslukad av att spela cello. Hon beskriver det som en egentligen meningslös syssla eftersom hon är en glad amatör och gör det bara för sin egen skull. Hur kan något så meningslöst ge mig mening, frågar hon. Vilken är den moraliskt relevanta egenskapen som människor har men ickemänskliga djur saknar, som rättfärdigar att vi föder upp, exploaterar och masslaktar djuren? Det frågar John. Rickard frågar: Är det omoraliskt att vi låter de döda bestämma över de levande? Varför måste vi till exempel följa Alfred Nobels testamente över hundra år efter hans död? Vanliga arv brukar övergå till nu levande som sedan får bestämma över egendomen. Zeth i Valbo undrar: I ett land som startar ett krig, finns det någon medborgare som kan anses vara helt oskyldigt offer i detta krig? Ett självklart svar kan ju vara barnen. Men är det någon enda vuxen medborgare som är oskyldigt offer i ett sådant krig?  Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Trädgården är det egna paradiset, men också en miljöbelastande plats. Vad har vi att lära av trädgården? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/793?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_filosofiskarummet] Trädgården har varit med människan genom historien, inte bara för odlingen skull utan också för att tänka och vara. Filosofen Epikuros anlade en trädgård utanför Aten för över 2000 år sedan för att undervisa i levnadskonsten. Trädgården är en plats där människan tuktat naturen, hämtat hem växter från andra delar av världen och skapat sitt eget paradis. Men vad är trädgården, är den konst eller natur eller något mitt emellan? Den amerikanska författaren Jamaica Kincaid skriver om hur hon tänker med trädgården. Genom sin vetgirighet upptäcker hon världen, den koloniala historien och sig själv. Trädgårdsarbetet innebär också en pågående process som hon inte fullt ut kan kontrollera. Vad kan vi lära oss om oss själva och världen genom trädgården? Idag är trädgården också en del av vårt konsumtionssamhälle. Vi köper mängder av, ofta importerade, växter i plastkrukor och köper nya när vi misslyckats med vårt odlande eller vill ha mer. Skapar medvetenheten om trädgårdens miljöbelastning nya tankar om trädgården? Medverkande: Sofia Cele, docent i kulturgeografi som forskar om människan relation till det gröna och författaren och trädgårdsentusiasten Amanda Svensson. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Trädgårdens natur - Lotte Möller The World-Ending Fire - Wendell Berry