Museernas hemligheter

Det finns en kniv på Etnografiska museet i Stockholm. Den har en gåtfull historia, som vetter både mot svensk slavhandel och vårt misslyckade koloniala experiment. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5517?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_museernas-hemligheter] Ursprungligen lämnades dolken in till Kungliga Vetenskapsakademien år 1797. Av Samuel Fahlberg, som bland annat var läkare på den svenska kolonin Sankt-Barthélemy. Hans historia är också mystisk. Frågan är vad den här kniven var för ett föremål. Varför den enligt Fahlbergs egna anteckningar sades komma från ”Amerikas ursprungsfolk” - fastän den i utsmyckningen tycks härröra från västra Afrika. Och vad Fahlberg egentligen hade med den att göra. I sökandet efter svaren på de frågor dolken ställer hamnar vi i den svenska kolonins tidstypiska system med slavlagar och piskstraff. Liksom på det beryktade slavskeppet ”Fäderneslandet” i ägo av Bröderna Reimers, som gav namn åt Reimersholme i Stockholm, Vi träffar intendenten Michael Barrett på Etnografiska museet i Stockholm. Dessutom Uppsala-historikern Fredrik Thomasson, som har studerat de svarta personernas liv under det sekellånga svenska styret på Sankt-Barthélemy. Vi möter även Jennie och Siv Fahlberg, Samuel Fahlbergs släktingar, i Solna. Musiken är ”Flowers of Herself” av Max Richter och ”Celesta Solo” av Michael Jon Fink. Podden ”Museernas hemligheter” är skapad av Mattias Berg och kretsar kring föremål på svenska museer med en särskilt intressant historia och mening. Det finns också flera, ofta motstridiga tolkningar kring föremålen. Andra avsnitt handlar till exempel om ett silverhjärta på ett kvinnligt skelett från 1500-talet, två stulna revolvrar som Abraham Lincoln en gång gav den svenska kungen - och sedan stals från Livrustkammaren - eller vad som ligger gömt inuti huvudet på en trämadonna från 1100-talet.

Det finns en unik konstmöbel från 1600-talet på Gustavianum i Uppsala. Fyllt med tusen små föremål och massor av lönnfack. Nu kommer den att öppnas bara för er. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5517?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_museernas-hemligheter] Skåpet skapades i tyska Augsburg och skänktes till Gustav II Adolf när han kom dit 1632 och hyllades som Lejonet från Norden, protestanternas hopp i det trettioåriga kriget. Dock avled han samma år vid Lützen. Möbeln är flera meter hög, i svart ebenholts och innehåller mängder av sinnrikt tillverkade små föremål. Bland annat en självspelande spinett, mekaniska teaterscener med rörliga figurer, millimeterstora fungerande skjutvapen och hopfällbara altartavlor. På universitetsmuseet Gustavianum i Uppsala har man tagit ut ungefär 600 av föremålen ur konstskåpet och visar det i olika montrar. Men själva skåpet står kvar och tronar i sin monter. Konservatorn Emma Hocker öppnar det speciellt för Sveriges Radio - och visar ett antal lådor inuti lådor och lönndörrar med särskilt hemliga nycklar. Skåpet skapades av Philip Hainhofer, som ägnade större delen av sitt yrkesverksamma liv åt den här typen av konstifika möbler. Till sin hjälp hade han en hel kader av högt specialiserade hantverkare - snickare, guldsmeder, konstnärer - som var experter på den lyxproduktion som hade utvecklats i Augsburg. Vi möter även Mikael Ahlund, chef för Gustavianum, och Greger Sundin som är intendent på Nationalmuseum och skrivit sin avhandling om Philip Hainhofer och hans konstskåp. Musiken är Max Richters ”Flowers of Herself”, ett av styckena från skåpets självspelande spinett samt ”Pugna Triumphalis” av Anders Düben den äldre. Podden ”Museernas hemligheter” är skapad av Mattias Berg och kretsar kring föremål på svenska museer med en särskilt intressant historia och mening. Det finns också flera, ofta motstridiga tolkningar kring föremålen. Andra avsnitt handlar till exempel om ett silverhjärta på ett kvinnligt skelett från 1500-talet, två stulna revolvrar som Abraham Lincoln en gång gav den svenska kungen - och sedan stals från Livrustkammaren - eller vad som ligger gömt inuti huvudet på en trämadonna från 1100-talet.

Det finns ett ståtligt gravmonument i Riddarholmskyrkan i Stockholm. På skylten står att svenske 1200-talskungen Magnus Ladulås vilar där. Men han gör inte det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5517?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_museernas-hemligheter] Det hela började egentligen med Birger Jarl, Stockholms grundare. När staden skulle fira 750 år 2002 hade det uppstått teorier om att han inte låg där grav finns: i Varnhems klosterkyrka i Skara kommun. När den då öppnades för att kontrollera saken, visade det sig att platsen ändå verkade stämma. Men för att kontrollera saken ville man kontrollera hans DNA mot Birger Jarls son: Magnus Ladulås. Den berömde svenske kungen vilar i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Åtminstone trodde man det. Innan man öppnade graven under monumentet - den så kallade tumban - och de vetenskapliga undersökningarna visade att det inte kunde vara Magnus Ladulås kvarlevor som låg där. Det var nämligen skelett från 1400-talet och inte 1200-talet, när han regerade. Sedan kom nya teorier från Lin Annerbäck - ledaren för Projekt Magnus Ladulås, som det kallades - och osteologen och arkeologen Maria Wretemark, undersökningarnas vetenskapligt ansvariga. De grävde vidare och hittade så småningom något helt oväntat under Riddarholmskyrkans medeltida golvnivå. I programmet möter vi dessa två. Liksom Jonas Rosin från Riksmarskalksämbetet, tillsynsman för Riddarholmskyrkan. Musiken är Max Richters ”Flowers of Herself” och ”Laboratory of Artificial Souls”. Podden ”Museernas hemligheter” är skapad av Mattias Berg och kretsar kring föremål på svenska museer med en särskilt intressant historia och mening. Det finns också flera, ofta motstridiga tolkningar kring föremålen. Andra avsnitt handlar till exempel om ett silverhjärta på ett kvinnligt skelett från 1500-talet, två stulna revolvrar som Abraham Lincoln en gång gav den svenska kungen - och sedan stals från Livrustkammaren - eller vad som ligger gömt inuti huvudet på en trämadonna från 1100-talet.

Det finns en Amerikakoffert på museet Utvandrarnas hus i Växjö. I 50 år stod den låst i en garderob och när den väl öppnades var innehållet sensationellt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5517?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_museernas-hemligheter] Kofferten tillhörde Signe Karlsson, född Karlsdotter. 1919 emigrerade hon som ung från den småländska landsbygden till storstaden i USA, New York, och började arbeta som hembiträde och sömmerska. Men en dag 1946 kom hon plötsligt tillbaka till sin barndoms by och började bo hos sin syster. Utan att nämna ett ord till någon om sin tid i USA, eller varför hon kom hem. Och inte om sin koffert, som stod låst i en garderob. Kofferten innehöll tjusiga klänningar, eleganta kängor, hattar, hudvårdsprodukter och smink, vissa helt orörda. Saker som Signe Karlsson inte använde vare sig före eller efter sin tid i USA. Och skulle inte hennes släktingar ha funnits - de som också intervjuas i programmet - hade vi inte vetat någonting om Signe Karlssons tid i USA. Efter hennes bortgång beslutar de sig för att lämna in den fortfarande låsta kofferten till Utvandrarnas hus i Växjö år 1997. Där lyckas också en intendent få upp låset - och slogs av häpnad när han öppnade den. Här får vi möta honom, Lars Palm som då var föremålsantikvarie på museet. Liksom Signe Karlssons släktingar: Peter Helmersson och hans sambo Helén. Dessutom är Eva Nilsson, intendent på Utvandrarnas hus, vår vägvisare genom historien. Musiken i avsnittet är ”Flowers of herself” av Max Richter och ”God Bless Child” med Billie Holiday. Podden ”Museernas hemligheter” är skapad av Mattias Berg och kretsar kring föremål på svenska museer med en särskilt intressant historia och mening. Det finns också flera, ofta motstridiga tolkningar kring föremålen. Andra avsnitt handlar till exempel om ett silverhjärta på ett kvinnligt skelett från 1500-talet, två stulna revolvrar som Abraham Lincoln en gång gav den svenska kungen - och sedan stals från Livrustkammaren - eller vad som ligger gömt inuti huvudet på en trämadonna från 1100-talet.

Det finns ett mystiskt budskap från 1100-talet på museet i Lödöse. Det pekar på livsfara för mottagaren och skrevs med runor på latin i en benbit. Men vem skulle få det och varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5517?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_museernas-hemligheter] Texten på den här benbiten, från ett nötkreatur, lyder ungefär: ”Håll dig gömd, far. Olycka!” Den är på både latin och fornsvenska, vilket är ovanligt på flera sätt - och enbart det faktum att största delen är skrivet på latin med runor ställer många frågor. Men varken avsändaren eller mottagaren är kända för oss. Vi kan bara fantisera kring vilket sammanhanget var, någon gång för tusen år sedan, och vad som hände. Om budskapet kom fram eller inte. Hur det gick för avsändare och mottagare någon gång för tusen år sedan. I utkanten av Lödöse, som då var en mäktig svensk stad på gränsen mellan Norge och Sverige. I avsnittet möter vi intendenten Marie Schmidt på Lödöse museum. Dessutom runologen Magnus Bäckström på Riksantikvarieämbetet i Stockholm, som ofta anses vara landets mest kunniga vad gäller runor och deras historia. Vi träffar också Henrik Williams, professor emeritus i runologi vid Uppsala universitet. Podden ”Museernas hemligheter” är skapad av Mattias Berg och kretsar kring föremål på svenska museer med en särskilt intressant historia och mening. Det finns också flera, ofta motstridiga tolkningar kring föremålen. Andra avsnitt handlar till exempel om ett silverhjärta på ett kvinnligt skelett från 1500-talet, två stulna revolvrar som Abraham Lincoln en gång gav den svenska kungen - och sedan stals från Livrustkammaren - eller vad som ligger gömt inuti huvudet på en trämadonna från 1100-talet.