Ekonomiekot Extra

Trumpsmäll, kronrally och lågkonjunktur. Det råder ingen brist på utmaningar för storbolagen, som fungerar som en motor för hela ekonomin. Deras betydelse är enorm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/3626?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekonomiekotextra] Effekterna av handelskriget syns nu tydligt i flera av börsbolagens kvartalsrapporter. Även den starkare kronan gör avtryck. Bland annat hos Ericsson, SKF och Sandvik. Vin och vatten i kvartalsrapporterna Men trots alla snubbeltrådar som finns där ute just nu beskriver bolagscheferna sina resultat som robusta och starka. Vissa redovisar en rekordhög orderingång. “Det har gått ganska bra”, sammanfattar Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken, kvartalsrapporterna. ”Utfallet har blivit ungefär som väntat, till och med bättre än befarat i vissa fall”. Viktiga för skatteintäkter och anställningar För Sverige är storföretagens betydelse enorm. Och de har dessutom stärkt sin roll i det svenska näringslivet, både när det gäller andelen anställda och försäljning, säger Tom Johansson, statistiker på SCB. Nedskärningar och besparingar Men nu flaggar flera av dem för ytterligare nedskärningar. Bland annat för att kompensera för valutasmällarna och handelstullarna. ”Jag ser en uppenbar risk framåt”, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges ingenjörer. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Lars Söderfjell, aktiechef Ålandsbanken Victor Jensen, reporter Ekonomiekot Tom Johansson, statistiker SCB Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef Sveriges ingenjörer Börje Ekholm, vd Ericsson Stefan Widing, vd Sandvik Håkan Samuelsson, vd Volvo Cars Johan Torgeby, vd SEB Benjamin Dousa (M), utrikeshandelsminister Elisabeth Svantesson (M), finansminister ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Barn som gör reklam för barn har blivit en jättebusiness. Kända kidfluencers drar in mer pengar än storföretag och har en enorm publik. Hur har industrin blivit så stor och vad innebär det för annonsörerna, techjättarna och barnen själva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/3626?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekonomiekotextra] Barn som business År 2027 beräknas den globala influencerindustrin vara värd totalt motsvarande 5 000 miljarder kronor, enligt storbanken Goldman Sachs. Och barn är något som drar klick, följare och likes – och försäljning åt annonsörerna. Vill se hårdare regler ”Det är en oroande utveckling vi ser”, säger Johanna Hållén som är generalsekreterare för organisationen Sveriges Konsumenter. Hon vill se en skärpning av reklamreglerna. ”Barn och unga översköljs av reklam”, säger hon. Hauls och GRWM Två av fem barn i lågstadiet svarar att shopping är ett av deras största intressen, enligt Ungdomsbarometern. Filmer där man visar upp olika produkter i så kallade “get ready with me” eller hauls är stort på både Youtube och Tiktok, och vissa produkter har fått enormt genomslag tack vare influncers. Förutom sminkprodukter finns exempel som Prime-dryck och Dubai-choklad som fått kunder att rusa till butikerna. ”Men de riktigt stora vinnarna är techjättarna”, säger Yasmine Winberg, tf chefredaktör på Resumé och Dagens media.  Ensidig debatt Ylva Ågren, lektor och forskare vid Göteborgs universitet, forskar kring barn som är professionella influencers och internetkändisar i Sverige. “Barn är en del av konsumtionssamhället och det måste de få vara”, säger hon. ”Det är viktigt att vi inte fastnar i moralpanik”. Utnyttjade barn ”Jag tycker att vi ska ha en viss nivå av moralpanik”, säger Yasmine Winberg. Hon ser flera problem med utvecklingen och vill att annonsörerna ska ta ett större ansvar för de barn de använder som reklampelare. För många av dem får ta emot både hat och snuskiga meddelanden och riskerar att utnyttjas på fler sätt än bara finansiellt. Det här avsnittet spelades in innan regeringen meddelade att det kommer att tillsätta en utredning om åldersgräns i sociala medier. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Yasmin Winberg, tf chefred och ansvarig utgivare Resumé och Dagens Media Ylva Ågren, lektor och forskare Göteborgs universitet Johanna Hållén, generalsekreterare Sveriges Konsumenter Cecilia Tisell, Konsumentombudsman  ekonomiekotextra@sverigesradio.se

De rikaste amerikanerna blir allt rikare. Samtidigt växer ilskan mot de ekonomiska klyftorna och eliten. Även här i Sverige har debatten väckts till liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/3626?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekonomiekotextra] Trumps Big beautiful bill – en present till de rika, enligt kritikerna Vita huset menar att Trumps nya budget minskar budgetunderskottet och ökar tillväxten. Andra menar att den tar från de fattiga och ger till de rika – och gödslar den redan gigantiska statsskulden. ”De rikaste är det största vinnarna”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri. Miljardärerna har blivit ännu rikare Under förra året ökade de 19 rikaste hushållen i USA sin förmögenhet med 1 000 miljarder dollar. Och när Jeff Bezos gifte sig i Venedig nyligen, med gäster som Kim Kardashian och Ivanka Trump, möttes han av stora protester.  Politiker och företagare Själv har Trump ökat både sin ekonomiska och sin politiska makt de senaste åren. Vid sidan av sin roll som politiker har han har bland annat satsat på en egen kryptovaluta och egna mobiltelefoner. Stora skillnader med USA Men USA går inte att jämföra med Sverige, säger ekonomiprofessor Daniel Waldenström, som menar att den krönika som publicerades i Financial Times, där Sverige pekades ut som ett land med farligt stora klyftor, är fel. Man kan inte heller dra likhetstecken mellan den amerikanska situationen och den svenska, säger han. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industri Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och programchef vid IFN Donald Trump, president USA Brian Schatz, senator Elon Musk, vd Tesla Zohran Mamdani, borgmästarkandidat New York Ruchir Sharma, skribent och ordf Rockefeller intl ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Nyheterna svämmar över av krig och kaos. Nyss frågade sig många om vi stod inför ett storkrig i Mellanöstern. Några dagar senare verkar oron vara som bortblåst. Är det rimligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/3626?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekonomiekotextra] Krig och kaos och stigande börser ”Det är så mycket som händer, det är svårt att veta vilken information man ska handla på”, säger en av Financial Times reportrar. Olika syn på framtiden Men det saknas inte sakar att oroa sig för. Tullförhandlingarna är långt ifrån avslutade och försvarsexperter varnar för ett allt aggressivare Ryssland och Kina. ”Vi lever i en förkrigstid”, säger Klas Eklund, ekonom på Dahlgren capital, som tycker att aktiemarknadens reaktion på det som händer i världen är obegriplig. Handlar på rubriker “Jag är orolig på lång sikt. Det är väldigt obehagliga saker som händer och som kan stöpa om världsekonomin”, säger Klas Eklund. “Marknaden är extremt kortsiktig. Man placerar alltför riskfyllt”, säger han. Aktiemarknaden pekar uppåt Jonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef på Alpcot, håller inte med. “Jag tycker att marknaden är rationell. Börserna stiger på välmotiverad grund”. Bättre tider i sikte Susanne Spector, chefsekonom på Danske bank, räknar med att den svenska konjunkturen börjar vända uppåt snart. “Men man ska ta höjd för att det är ett osäkert läge”, säger hon. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Susanne Spector, chefekonom Danske bank Jonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef Alpcot Klas Eklund, ekonom Dahlgren capital Kristin Magnusson Bernard, vd Första AP-fonden Elisabeth Svantesson, (M)  finansminister Aidan Reiter, journalist Financial times Donald Trump, president USA Jan Hallenberg, USA-expert Christian Kopfer, analytiker Handelsbanken ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det har kommit nya besked både kring styrräntan, amorteringar och hur mycket bolån man får ta. Samtidigt skärps råden kring ränterabatter. Det här är en vecka som gett högbelånade stockholmare väldigt glada nyheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/3626?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekonomiekotextra] Riksbanken sänker räntan I veckan meddelade Riksbanken att styrräntan sänks till 2 procent. “Konjunkturen har tappat fart”, säger Riksbankens chef Erik Thedéen, som inte utesluter ytterligare sänkningar framöver.  Amorteringsreglerna ändras Samtidigt vill regeringen och finansmarknadsminister Niklas Wykman ändra reglerna kring bolånetak och amorteringar. “Det ska bli enklare att ta sig in på bostadsmarknaden”, säger han.  Billigare att låna Räntesänkningen och amorteringsändringarna gör att månadsutgifterna sänks rejält för vissa låntagare. Något som i sin tur kan få bostadspriserna att stiga – och skuldsättningen att öka.   Banker går till börsen När bolånebanken Enity, känt under varumärkena Bluestep och 60plusbanken, börsnoterades nyligen var intresset stort. Ytterligare en bank, Nordic capital-ägda Noba, är på väg till börsen efter många om och men. “Vi har en hyggligt bra stämning på aktiemarknaden just nu”, säger Gabriel Mellqvist. Producent och programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Gabriel Mellqvist, ekonomijournalist EFN Moa Langemark, konsumentskyddsekonom Finansinspektionen Erik Thedéen, chef Riksbanken Björn Lander, vd Enity Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister Andreas Carlson (KD), bostadsminister ekonomiekotextra@sverigesradio.se