P3 Dystopia

Vad får vi för samhälle om dödshjälp blir en accepterad lösning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5188?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dystopia] Vem bestämmer över döden? Frågan gäckade filosoferna redan under antikens dagar. Idag, när medicinsk teknik kan hålla kroppen vid liv även vid svåra sjukdomar och skador, är den kanske mer aktuell än någonsin. Allt fler länder runtom i världen legaliserar dödshjälp, och den senaste tiden har debatten trappats upp även i Sverige. Förespråkarna menar att det är en mänsklig rättighet, och en nödvändig utväg vid outhärdligt och obotligt lidande. Motståndarna varnar för ett farligt sluttande plan, och en värld där dödshjälp blir en snabblösning på hanterbara samhällsproblem. Om du mår dåligt och behöver prata med någon: Jourhavande medmänniska: Telefon: 08-702 16 80, chatt: https://www.jourhavande-medmanniska.se/ [https://www.jourhavande-medmanniska.se/] Mind självmordslinjen:  Telefon: 901 01 – Chatt:  mind.se [http://mind.se]  – även för närstående Här finns fler telefonnummer och chattadresser hos 1177 [https://www.1177.se/liv--halsa/psykisk-halsa/att-soka-stod-och-hjalp/rad-och-stod-pa-chatt-och-telefon/] Om läget är akut, ring 112.

Efterfrågeinflation, kostnadsinflation eller smygflation. Förklaringarna till den höga prisökningstakten efter pandemin har varit många. Så vad var det som hände? Och hur kan inflation komma att påverka oss i framtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5188?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dystopia] I december 2022 nådde inflationen i Sverige 10,2 % procent. Den höga prisökningstakten överrumplade både allmänheten och experter. Och svaret från flera av världens centralbanker lät inte vänta på sig - styrräntan höjdes i rask takt, i Sverige och utomlands, med lågkonjunktur som följd.  Men vad är orsaken till att prisnivån i samhället plötsligt börjar stiga? Vad kan inflation egentligen leda till? Och är det motiverat - eller ens effektivt - att få ekonomin att gå in i en recession för att få prisökningarna att stanna av?  Vi reder ut vad inflation är, hur (olika) den uppmäts och varför så många ekonomer är rädda för dess effekter. Hur säkra är vi egentligen på att inflation är så farligt som det ofta framställs? Vad är rollen av inflationsförväntningar och förtroende - och vad är egentligen en valutas värde?

Vi har skapat en värld som bygger på krediter. Hur hållbart är det här egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5188?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dystopia] “Den som är satt i skuld är aldrig fri.” Orden som tidigare statsministern Göran Persson yttrade på 1990-talet, är lika kända som de är ifrågasatta. Lån har i mångt och mycket kommit att bli en grundbult i dagens samhälle. Det tillåter oss att göra investeringar här och nu – även om vi i stunden inte har råd att täcka kostnaderna. Idag är det dessutom mer lättillgängligt än någonsin att ta lån, och det nästan till precis vad som helst. Trots Göran Perssons återkommande varning är svenskar idag en av världens mest skuldsatta befolkningar. Hur hamnade vi här? Och är den höga skuldsättningen egentligen ett problem? Skuld bär dessutom på en stor moralisk tyngd, både för individer och stater emellan. Den som är skuldsatt ska också betala tillbaka. Men gäller den här återbetalningsprincipen verkligen för alla? Vilka är vinnarna, och vilka är förlorarna i dagens kreditsamhälle?

Kommer samhället kunna hantera den växande bebisindustrin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5188?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dystopia] ”Ge mig barn, annars vill jag dö!”. Redan i första Moseboken illustreras människans desperata längtan efter barn av Jakobs fru Rakel, som senare ber sin tjänstekvinna att agera surrogatmamma. De senaste 50 åren har nya tekniker revolutionerat fertilitetsindustrin, och idag är det lättare än någonsin att få barn utifrån sina egna villkor och förutsättningar. Men medan teknologin har skenat framåt, har lagstiftningen släpat efter. Resultatet är en på många sätt oreglerad marknad med många etiska och juridiska fallgropar. Vem har egentligen råd med IVF? Vad ska hända med ett pars nedfrysta embryon om de gör slut eller den ena parten dör? Vem kan bli förälder genom surrogatmödraskap och till vilket pris? Samtidigt hägrar nya teknologier vid horisonten, som låter som hämtade ur en science fiction-film. Artificiella livmödrar, avancerad embryotestning och könsceller som tillverkas av hudceller - plötsligt känns bokstavliga bebisfabriker inte längre så avlägsna... Frågan är om vi är på väg mot ett skifte, där embryomarknaden inte längre bara vänder sig till ofrivilligt barnlösa, utan till alla som vill (och har råd) att outsourca barnaskapandet och skräddarsy sina avkommor.

Politiker och experter varnar för att vi har fått en ny typ av terrorism. Stämmer det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/5188?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dystopia] I det här avsnittet av Dystopia går vi igenom terrorismens historia, begrepp som “ultravåld” och varför vissa bedömare tycker att terroristhotet har förändrats. Vi ställer också den kontroversiella frågan om terrorism “funkar” och vad det är som gör att folk väljer att använda terror för att uppnå sina mål.  Och vad är egentligen det största hotet mot vårt samhälle? Terrorismen eller hur vi väljer att hantera den?