Ekonomiekot Extra

De senaste årens lånekalas har övergått i en baksmälla. För samtidigt som Sverige är ett av världens rikaste länder har vi en av världens mest skuldsatta befolkningar. Och trycket på Kronofogden är så högt att den inte hinner med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/3626?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekonomiekotextra] Fler äldre vill ha hjälp Skulderna hos Kronofogden slår nya rekord och antalet personer som vill ha skuldsanering ökar. Under det första halvåret i år var det fler än 18 000 personer som ansökte om skuldsanering. Störst är ökningen bland pensionärer, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson hos Kronofogden. Hårt tryck hos Kronofogden – auktioner pausas Och berget av lägenheter och hus som ska säljas på exekutiv auktion växer så snabbt att myndigheten tvingats trycka på pausknappen för att hinna med. Skuld och skam ”Att ha skuldproblem är inte ett privatekonomiskt bekymmer, det påverkar hela individens sociala liv, hälsa och framtid. Det är snarare en fråga på liv eller död”, säger Julia Callegari, forskare och biträdande lektor vid Mälardalens Universitet. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson Kronofogden Julia Callegari, biträdande lektor i socialt arbete Mälardalens Universitet Erik Thedéen, chef Riksbanken Martin Ekberg, Kronofogde Malmö Anna Svensson, tf sektionschef Kronofogdens region Syd Anette Skogsäter, budget- och skuldrådgivare Göteborg Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Regeringen förbereder vad som kallas en expansiv höstbudget för att stimulera Sveriges ekonomi, som har svårt att ta fart efter en utdragen lågkonjunktur. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson kan hushållen räkna med stöd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/3626?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekonomiekotextra] Hushållen I budgetförslaget för 2026 väntas regeringen prioritera mellan skattesänkningar och höjda ersättningar. Hushållens konsumtion lyfts fram som en nyckelfaktor för ekonomisk återhämtning. Enligt Elisabeth Svantesson kommer hushåll och familjer få stöd. Förslag som finns med i budgetförhandlingarna mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna är sänkt skatt på arbete, sänkt elskatt och höjda bostadsbidrag eller barnbidrag — men exakt vilka åtgärder som de kan komma att enas kring är ännu oklart. Oppositionen kritiserar regeringen för bristande konjunkturpolitik och pekar på ökande arbetslöshet och nedskrivna tillväxtprognoser som tecken på misslyckande. Konjunkturläget Nyligen skrev statliga Konjunkturinstitutet ned sin prognos för tillväxten i år och nästa år. I programmet resonerar generaldirektör Albin Kainelainen om möjliga vägar att stödja hushållen, genom regeringens finanspolitik eller riksbankens penningpolitik. Flera ekonomer tror och hoppas att regeringen kommer ha ett större reformutrymme i budgeten än det antagande KI gjorde i prognosen på 34 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder. Handelsbanken och Nordea räknar med 60-70 miljarder och även Svenskt Näringsliv och LO ser behov av stimulanser. Programledare och producent: Anders Jelmin Medverkande och röster i programmet: Elisabeth Svantesson (M), finansminister Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator Ekot Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv Torbjörn Hållö, chefsekonom LO Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker Nordea Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson Programmet spelades in 15 augusti 2025. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

I avtalsrörelsen har arbetstidsförkortning varit en stridsfråga. Nu ska facken i LO försöka enas om hur de ska nå målet att förkorta arbetstiden för alla i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/3626?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekonomiekotextra] Framsteg i avtalsrörelsen Arbetstidsförkortning har varit en prioriterad fråga för flera fackförbund i årets avtalsrörelse. En del tjänstemannafack har fått igenom en extra ledig dag per år i branscher där det tidigare inte fanns arbetstidsförkortning. Det är en början att jobba vidare från, enligt bland annat Unionen och Sveriges Ingenjörer. LO:s linje – solidarisk arbetstidspolitik LO vill se en generell arbetstidsförkortning för alla, oavsett bransch, och föreslår att produktivitetsökningar ska fördelas rättvist också genom kortare arbetstid, inte bara tas ut i högre löner. Nu i höst ska LO-förbunden försöka enas om hur mycket och på vilket sätt de vill att arbetstiden ska förkortas. En möjlig väg är centrala förhandlingar mellan huvudorganisationerna på arbetsmarknaden, men IF Metall och Kommunal har traditionellt haft olika uppfattningar. Lagstiftning eller förhandling? ”Arbetstid och lön är det viktigaste för arbetstagarna”, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo, som tror att arbetstidsförkortning kommer fortsätta vara en stridsfråga mellan parterna. Arbetsgivarsidan är skeptisk till arbetstidsförkortning och Svenskt Näringsliv anser att frågan hänger samman med löneförhandlingarna i varje bransch. Socialdemokraterna har sagt att det är en fråga som i första hand ska lösas i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare men andra partier som Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan ha intresse av att få upp arbetstidsförkortning på den politiska agendan igen, enligt Wennemo. Programledare och producent: Anders Jelmin Medverkande och röster i programmet: Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet Mats Essemyr, ekonomhistoriker Johan Lindholm, ordförande LO Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare LO Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges Ingenjörer Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv Einar Humlin, förhandlingschef Tech Sverige Programmet spelades in 8 augusti 2025. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det protesteras mot överturism i Sydeuropa och även här i Sverige har debatten om turismens påverkan blossat upp. Frågan om en turistskatt eller turistavgift ligger på bordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/3626?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekonomiekotextra] Protester i Sydeuropa Denna sommar tågar åter igen tusentals demonstranter längs gatorna i populära turistorter för att visa sitt missnöje med turismen. Bostadspriser drivs upp, naturen utsätts för slitage och politikerna tar inte ansvar menar de som protesterar. Välkomna – men vem betalar notan? Även i Sverige finns en diskussion om turism kostar mer än den smakar och vad det i så fall går att göra åt det.  I Sverige finns ett antal, ofta ganska små, kommuner som präglas starkt av besöksnäringen. Men är det rättvist att skattebetalarna står för notan när räddningstjänst, renhållning och avlopp måste dimensioneras för att klara besökstrycket? Turistavgift Tanken på en turistavgift eller turistskatt har åter igen kommit på tal. Men besöksnäringens branschorganisation tror att det skulle få turister att konsumera mindre eller resa någon annanstans. Men Linda Vismer, som jobbar med hållbarhet inom turism, säger i Ekonomiekot Extra att det kan bli precis tvärt om. Producent och programledare: Erika Mårtensson Medverkande och röster i programmet: Linda Vismer, jobbar med hållbarhet inom turism, ordförande Naturturismföretagen Lovisa Högberg, nationalekonom knuten till turismforskningscentret ETOUR, Mittuniversitetet Anna Wallén, näringspolitisk chef Visita Anders Gunnarsson, sakkunnig inom näringslivsfrågor SKR Jan-Olof Larsson (s), kommunpolitiker Sotenäs Dani Comas, talesperson proteströrelsen på Mallorca

Under semestern är det många som funderar på förändring. Och det finns mycket att vinna på att hitta ett jobb som man trivs med och passar för. Även för arbetsgivarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/3626?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_ekonomiekotextra] Sök rätt jobb – och på rätt sätt När jobbet tar mer energi än det ger kan det vara dags att byta, säger karriärrådgivaren Linda Lagerstrand. Men det har hänt mycket när det gäller hur man söker jobb bäst. Bland annat har betydelsen av cv:et, personlighetstester och det personliga brevet förändrats. Men även vad arbetsgivarna letar efter. ”Det har skett ett stort skifte”, säger Linda Lagerstrand, som tipsar om vad man ska tänka på för att hitta ett jobb som passar bra. Dåliga chefer förstör både företagets lönsamhet och din egen karriär Samtidigt visar forskning att en välmatchad personal som passar för sina tjänster ökar lönsamheten. Och för arbetsgivare finns det mycket att vinna på att inte omorganisera i onödan. “Bra chefer nyrekryterar i mindre utsträckning och låter anställda vara kvar på sina positioner”, säger Joacim Tåg, nationalekonom och forskare vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors och IFN. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Linda Lagerstrand, rekryteringsspecialist grundare Momentum Academy Joacim Tåg, professor nationalekonomi Svenska handelshögskolan i Helsingfors och Institutet för näringslivsforskning IFN Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds Universitet Sebastian Siemiatkowski, vd Klarna  Paul Krugman, nationalekonom och ekonomiprisvinnare Programmet spelades in 10 juli 2025. ekonomiekotextra@sverigesradio.se