IT-säkerhetspodden

Mattias Jadesköld och Erik Zalitis tar upp den senaste sårbarheten i CLFS som täpptes till i en uppdatering under april 2025. Systemet CLFS finns i Windows och introducerades för flera generationer sedan av operativsystem. Men vad är det? Och varför har det drabbats så ofta genom åren? Och vad innebär denna zero day sårbarhet? Och hur kan angriparen utnyttja den? Erik har dessutom en intressant tanke kring en modern attack och varför inte en angripare skulle nyttja en sådan attack där man kan lyckats anskaffa sig höga behörigheter.

Under 2015 och 2016 skedde de mest genanta och förödmjukande läckorna ur användarnas synpunkter. Dels läckte miljontals kunders uppgifer från dejtingsidan Adult Friend Finder men även från "otrohetssidan" Ashley Madison. Kriminiella drogs till läckorna och pressade användarna och det ledde till mänskliga tragedier och till och med självmord. Mattias och Erik hör ofta att människor säger "jag har inget att dölja" när det handlar om övervakning och säkerhetskontroller. Men vill man verkligen ha alla sina personliga uppgifter på vift? Till exempel bilder, chatthistorik eller liknande? I avsnittet diskuteras även krypteringsalgoritm för lagring av lösenord vilket var en central del i Adult Friend Finder-läckan.

Nytt år och en ny "Svenskt Säkerhetsindex 2025"-rapport. Den här gången hjälper Nils Ågren till med fördjupningen av innehållet. Rapporten är unik i sitt slag eftersom den är så bred och tittar på säkerhetsläget långt utanför cybersäkerhetsområdet. hur kommer det sig att svenskar både har ökad, och minskad, tilltro till myndigheterna? Och varför har oron ökat inom organisationer och hos oss själva? Vi är positiva till NATO (i alla fall när rapporten gjordes) och samarbetet med totalförsvaret förbättras. Ja, en hel del annat disktuterar Nils, som till vardags arbetar med informations- och cybersäkerhetsfrågor på Omegapoint, med oss.  För den nyfikne finns rapporten gratis att ladda ner här: https://omegapoint.se/svensktsakerhetsindex [https://omegapoint.se/svensktsakerhetsindex]

Över 60% av dataläckagen idag beror på oaktsamma användare. Det kan bero på att det finns otydliga regelverk eller system som gör det lätt att göra misstag, men det kan också vara medvetet. Oavsett ger det konsekvenser.   Men det gäller alltså den mänskliga medarbetaren! Vad händer när den "digala människan" introduceeras i fler och fler organisationer?   Vad händer när vi använder oss mer av AI? Kan denna "digitala medarbetare" bete sig oaktsamt och rent av skada företaget den arbetar för. Kan ens AI läcka information?   Mattias jadesköld och Erik Zalitis går igenom de vanligaste anledningarna till mänskliga fel och funderar ifall det kan hända med ett AI? Utöver detta de senaste turerna kring ChatGPT (givetvis), DeepSeek och Mistral.

I början av 2000-talet (2003-2004) började amerikanska myndigheter märka av ett ökat antal intrångsförsök i sina mest känsliga system. Attackerna pågick i år och tycktes vara både sofistikerade och riktade. Attacken kallades Titan Rain. Händelserna blev en väckarklocka för hela världen. Kan en cyberattack vara statsunderstödd? Kan man anse att en cyberattack är lika allvarlig som en väpnad attack?   Mattias Jadesköld och Erik Zalitis går igenom händelseförloppet både med stora penseldrag och kring tekniska detaljer. Metoden verkar vara i stort sett lik moderna attacker, men vad skiljer? Hur gjorde man då, och hur gör man idag? Och hur skyddar man sig?