Kropp & Själ

Sovmorgon och tupplur - så klarar du vintersömnen

Gaston är 14 och märker att han plötsligt är så morgontrött att han inte kan ta in vad någon säger. Under tonåren förskjuts dygnsrytmen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal] I tonåren blir det ofta svårt att komma upp på morgonen. Flera högstadieskolor testar just nu att senarelägga skolstarten. Eleverna får börja och sluta skoldagen en timme senare.  - Många jublade när vi införde det. Jag är positiv, jag tror på det här, jag upplever att det blivit lugnare i klassrummet, säger högstadieläraren Júlía Sigurdardóttir. Veckans avsnitt handlar om dygnsrytm, sovmorgnar, tupplurar och om hur du kan göra för att återhämta dig från sömnbrist.  Medverkande:  John Axelsson, professor och sömnforskare vid Karolinska Institutet och Stocholms universitet Li Åslund, psykolog och forskare aktuell med boken “Tonårssömn” Malin Jakobsson, forskare som just nu studerar hur en timmes senare skolstart påverkar ungdomarna  vid Hälsohögskolan, Jönköping.  Júlía Sigurdardóttir, högstadielärare Elin Kimland, utredare på Läkemedelsverket Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Stina Näslund Reporter: Olivia Sandell Bilden är en genrebild. Foto: Ulrika Hjalmarson Neideman.

Johan upptäckte dold sjukdom på dejten

Johan träffar Sara för tredje gången. Han är kär och lite nervös. Efter middagen händer något som gör att deras liv tar en helt ny vändning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal] Johans nya dejt Sara har diabetes typ 1. Hon mäter sitt blodsockret efter måltiden. Han får också testa och nu upptäcker de att han är akut sjuk. Han behöver åka direkt till akuten. Hade han inte upptäckt det i tid hade han kunnat få en hjärtattack. Typ-två diabetes ökar kraftigt bland unga vuxna i Sverige. Många har sjukdomen utan att veta om det. Det kan orsaka tysta skador i kroppen.  Veckans avsnitt handlar om hur du upptäcker diabetes och vad som går att göra åt sjukdomen. Medverkande:  Mikael Rydén, överläkare och professor på Karolinska institutet Sofia Carlsson, epidemiolog vid Karolinska institutet. Per-Ola Carlsson, överläkare och professor Uppsala universitet.  Meredith Hawkins, diabetesforskare. Lina Shawali, barnmorska som blev sjuk i diabetes under tv-programmet Hela Sverige bakar. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Stina Näslund Reporter: Leontine Olsbjörk och Linda Jensen Kidane

Befria oss från åldersnojan

Inger och Yvonne sitter bänkade framför datorn. De tävlar i datorspel. Att de uppnått pensionsålder hindrar dem inte från att göra det som är kul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal] Inger Grotteblad började intressera sig för datorspel när hon såg sina barnbarn spela. Först fick hon höra att det inte var något för henne, men hon hade bestämt sig. Hon vill göra sånt som hon själv tycker är kul och inte ta hänsyn till andras förväntningar. Spelet på skärmen är spännande säger hon, lite som tjuv och polis. Varken Inger eller hennes kompis Yvonne tycker att man ska ta hänsyn till ålder när man väljer sina aktiviteter.  Veckans avsnitt handlar om hur förutfattade meningar om ålder påverkar oss. Vad gör diskriminering på grund av ålder med hälsan och självförtroendet? Vad kan vi göra för att förhindra att vi blir styrda eller bakbundna på grund av just ålder?  Medverkande:  Jonas Nordling, författare till boken “Åldersnojan – varför jobba till 70 när ingen vill ha oss efter 50?” Ewa Kardell från SPF Seniorerna Tyresö, har arbetat fram en kurs i ålderism Shama Persson, som startat en modellagentur där alla modeller är minst 50 plus Inger Grotteblad  Yvonne Kalldin Petter Ströbaek  Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Stina Näslund Reporter: Olivia Sandell

Hitta ditt stressfria rum

Per skidar i minus trettio grader i ett öde vitt landskap. Målet är att nå Sydpolen. En resa som ska lära honom allt om stress. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal] Kylan är det största hotet och sprickorna i glaciären kan sluka honom. Men ensamheten och överlevnadsinstinkten gör något med honom. Det blir en kravfri tillvaro och vardagsstressen försvinner.  Inom stressforskningen har man på senare tid börjat fokusera alltmer på själva återhämtningen än det som stressar oss. Människan är byggd för att klara stress. Det är inte stressen i sig som gör oss sjuka och utmattade. Det är bristen på återhämtning.  - Efter en stressig situation behöver du få en signal att faran är över, säger stressforskaren Niclas Almén. Du behöver känna att aha, i den här situationen är jag trygg igen. Medverkande:  Niclas Almén, psykolog som forskat om återhämtning, Hedvig Söderlund, professor i psykologi och hjärnforskare, Alexandra von Schwerin, aktuell med boken ”Eget rum”, Per Nordström, antarktisresenär. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Stina Näslund Reporter: Linda Kidane och Leontine Olsbjörk

Donatorbarnen har vuxit upp

Anna-Karolina kom till genom spermiedonation på 80-talet. När hon är vuxen vill hon veta sitt genetiska ursprung. Men det blir allt annat än enkelt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal] Sedan decennier har barn kommit till genom spermiedonation i Sverige. Nu har många av de så kallade donatorbarnen blivit vuxna - och börjat ställa frågor. Vilka anlag har jag? Finns det syskon till mig? Anna-Karolina är fem år gammal när får hon veta att hennes pappa har fått låna spermier av en annan man. Hon undrar vem han är. Om han är lik henne.  Leontine Olsbjörk upptäcker som vuxen att hon har mängder av halvsyskon runt om i världen. Det väcker många känslor och funderingar. Hon känner sig massproducerad. Nu berättar de som blivit till genom könscellsdonation. Veckans avsnitt handlar om vilka frågor det väcker att inte veta sitt genetiska ursprung. Och om hur föräldrar bör agera. Medverkande:  Anna-Karolina Pettersson, Leontine Olsbjörk, Claudia Lampic, professor i psykologi vid Umeå Universitet, Petri Kajonius, personlighetsforskare vid Lunds universitet och Jana Rupnow, amerikansk psykoterapeut. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Stina Näslund Reporter: Olivia Sandell