Lyssnarens guide till galaxen

I det tredje och sista programmet kastar vi oss långt ut i rymden igen. Det handlar om liv på andra planeter. För sannolikt är vi ju inte ensamma här i detta universum. Möjligheten att det skulle finnas liv på någon av alla dessa planeter är helt enkelt för stor. Frågan är bara om vi någonsin kommer att komma i kontakt med det, eller om timingen gör att vi aldrig kommer hitta ett slags liv som vi kan kommunicera med? Kanske fanns där någon som var hyfsat lik oss men som vi missade med 1 miljard år. Kanske har dom utvecklats till något vi inte ens kan föreställa oss eller tvärtom.., kanske hittar vi bara liv i dess mest begynnande och allra enklaste form: bakterier. Hur som helst är drömmen om liv där ute i allra högsta grad levande. I programmet ger sig Tove Leffler och professor och galaxguide Ulf Danielsson ut till tänkbara kandidater som vi nyligen hittat. T ex en planet som är kusligt lik jorden och som kretsar kring en röd dvärgstjärna i stjärnbilden Vågen på ett avstånd av bara 20 ljusår. Vi berättar om de rymdsonder som skickats ut med uppdraget att aldrig komma tillbaka. Pioneer 11 och Voyager II har är på väg att lämna solsystemet. Med sig bär de en last med musik, bilder, hälsningar på 55 språk från jorden och hjärtslagen från en förälskad kvinna. Men varför skickar vi raketer med detta uppdrag att aldrig komma tillbaka? Vad säger detta om oss själva? Och hur stor är sannolikheten att att vi hittar samtida liv hyfsat lika oss själva där ute?.

Så länge människan haft förmånen att ha lite tid över har hon stirrat upp på stjärnhimlen och ställt sig frågan vad allt egentligen handlar om. Långt innan den teoretiska fysikens födelse föreställde man sig till exempel att Universum var en upp- och nedvänd ko. Man låg väl där och tittade upp på stjärnorna och månen och kom på en fin liknelse. Det var en poetisk bild och vem skulle vilja motsäga den vackra kraften i den? Jakten på skönheten och det oväntat enkla har alltid varit en drivkraft inom naturvetenskapen. Och jakten på bilderna och metaforerna. Men att poesin idag, på många sätt, lämnat plats åt fysik och matematik innebär inte nödvändigtvis att forskningen om vårt och allt annats ursprung har blivit gråare. Idag har även de flesta nobelpristagare egna bilder universum i huvudet när de räknar på sina ekvationer. Poesin har kommit att få en ny renässans. Kanske är universum (förutom energi och massa) med alla sina svarta hål i själva verket - en capuccino? Det andra programmet i serien Lyssnarens guide till galaxen är en idéhistorisk resa om kampen att göra det enorma begripligt, sökandet efter det vackra och en vetenskapshistorisk utflykt till Pythagoras, Kepler och Einstein. Vem hade kunnat tro att musiken spelat en så stor roll i vår förståelse för det ofattabara? Tove Leffler och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, rör sig genom galaxen, men den här gången över en mer överblickbar historisk tid. Vi stiftar även bekantskap med mindre lyckade upptäckter och förklarar varför universum är som en blåbärsmuffin.

Hur kan Någonting skapas ur Ingenting? I det första programmet tar vi oss an hur allting började och hur detta allting en dag tros sluta. Vi ser spåren av universums födelse och vi ger oss iväg till den där punkten för 13,7 miljarder år sen, där hela universum en gång var samlat för att en dag plötsligt bara explodera. Fanns det något före Big Bang? Vad händer sen? Är vårt universum det enda eller finns där hur många universa som helst? Det första programmet handlar om den moderna teoretiska fysiken och vad den säger oss om vår planet och vår omgivning. Vi tar oss an enorma avstånd, kryper ned i svarta hål och försöker greppa 11 dimensioner. Tillsammans med Harry Martinsson begrundar vi tomheten i den svarta oceanen.