Finska Dokumentti

Simo Häyhä – det finska vinterkrigets mytomspunne prickskytt

Vita döden från Karelen: Simo Häyhä fascinerar långt efter vinterkriget. Vad kostar det att bli symbol för Finlands överlevnad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/4998?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dokumentti] I den isande skogen vid gränsen mellan Finland och dåvarande Sovjetunionen, vintern 1939, ligger en kort man från finska Karelen gömd i snön. Han heter Simo Häyhä – prickskytten som senare kommer att beskrivas som världens dödligaste. Under vinterkriget blir han en symbol för finskt motstånd, men också ett propagandaverktyg när han enligt uppgifter skjuter över 500 sovjetiska soldater. 80 år senare hyllas han som hjälte i sociala medier, medan han i ryska uttalanden avfärdas som något helt annat. Hemma vid köksbordet är han däremot bara farbror Simo – mannen vars käke låter konstigt när han äter. Han som aldrig talar om kriget men som ändå, ända in i sitt testamente, håller fast vid hoppet om att få tillbaka det som en gång gick förlorat. Medverkande: Joakim Paasikivi / militärexpert, geopolitisk rådgivare, pensionerad överstelöjtnant  Terhi / släkting till Simo Häyhä. Tapio Saarelainen / författare, doktor i krigsvetenskap, tidigare anställd vid finska Försvarsmakten, Kari Partanen / museichef Kollaa ja Simo Häyhä-museum  En dokumentär av Hanna Sihlman  Exekutiv producent på Sveriges Radio Finska: Lotta Hoppu, lotta.hoppu@sverigesradio.se   Berättarröst: Ramin Farzin Manusredaktör: Tiina Laitila Kälvemark  Slutmix: Magnus Kjellsson Arkivljud från Yle och Sveriges Radio Inläsningar av: Kris Boswell, Jesse Majakari, Edit Lindblad, Marko Säävälä, Johanna Dickson Ljudklipp från: Anis Don Deminas youtube-kanal, Weird Historys youtube-kanal, Sabaton Historys youtube-kanal. Från tiktok och instagram: Sohobrody, Ryan Kelly Comedy, Brut, Cronicashlh, Turkcetarih, Hapi, The LSD Exprecience, IconinInspires, Braindinnerr, Steven Bell, USP, Gpenceresitarih, Pandoras Box.  Programmet gjordes hösten 2025

Sirkka och miljonbedrägeriet på Röda Korset

Sirkka misstänker att det är något lurt med chefen och hans märkliga fakturor. Snart avslöjas skandalen som skakar om hela välgörenhets-Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/4998?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dokumentti] Sirkka Gustafsson jobbar på Svenska Röda Korsets kommunikationsavdelning, när hon en dag 2004 får en ny chef: Johan af Donner. Den nya kommunikationschefen tas emot med öppna armar. Även Sirkka imponeras av den charmige af Donner. Men några år senare gör Sirkka en ovanlig upptäckt på kontoret: hon stöter på en minst sagt märklig faktura – som är skickad till Johan af Donner. Sen händer det igen. Och så en gång till. ”Då väcktes alla röda lampor i mitt huvud, att nu är något helt fel.” Men hur allvarlig situationen egentligen är kan Sirkka inte ens föreställa sig än. Intervjupersoner: Sirkka Gustafsson, Bernt Hermele/journalist och författare, och Josefine Karlsson/kommunikationschef på Svenska Röda Korset sedan 2022 Ett program av: Elizabeth Pouliaki elizabeth.pouliaki@sverigesradio.se [elizabeth.pouliaki@sverigesradio.se] Producent: Hanna Sihlman finska@sverigesradio.se [finska@sverigesradio.se] Manus: Elizabeth Pouliaki, Hanna Sihlman och Tiina Laitila Kälvemark Berättare: Ramin Farzin Slutmix: Eskil Lövström Arkivklipp: Sveriges Radio Sveriges Radio Finska har sökt Johan af Donner för en kommentar, utan framgång. Programmet gjordes hösten 2025. Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska [https://www.sverigesradio.se/dokumentti]

Vähemmistölaki 25 vuotta – Ruotsin huonoin laki?

Marja, Nina ja yli 80 muuta ruotsinsuomalaista ovat yrittäneet saada tuomioistuimesta oikeutta suomenkieleen. Vain harva on onnistunut. Miksi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/4998?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dokumentti] Hoforsin ikääntyneet tehdastyöläiset toivovat, että kunnan uuteen vanhainkotiin tulisi suomenkielinen osasto. Heitähän on niin monta, että yksi jos toinenkin osasto voisi olla suomenkielinen. Kunta ei kuitenkaan lupaa mitään. Hoforsilaiset valittavat hallinto-oikeuteen, mutta tuomioistuin ei edes käsittele valitusta.  Ruotsinsuomalaiset ovat yrittäneet ainakin 80 kertaa saada oikeutta suomen kieleen tuomioistuimen kautta. Vain harva on onnistunut. Miksi vähemmistölaki ei voi turvata oikeutta suomen kieleen?  Dokumentissa kuullaan oikeuksiaan vaativia ruotsinsuomalaisia, lain tekoon osallistuneita virkamiehiä ja poliitikkoja – sekä ensi kertaa tuomarin ja oikeustieteen professorin arviot siitä, miksi useimmat valitukset oikeuteen ovat tuomittuja epäonnistumaan.  Den svenska minoritetslagen – Sveriges sämsta lag?  Den svenska minoritetslagen, som fyllde 25 år i april 2025, skyddar inte sverigefinnarnas rätt till finska språket när den prövas i domstol.   Drygt 80 gånger har sverigefinnarna gått till domstol för att hävda sina språkliga rättigheter.   Bara i ett fåtal fall har domstolen kunnat döma till minoritetens fördel.  I dokumentären berättar Marja Luusua från Hofors vad som hände när hon överklagade kommunens beslut att inte inrätta en finskspråkig avdelning på det nya äldreboendet, och Nina Jakku i Malmö varför hon är besviken, trots att förvaltningsrätten dömde till de klagande föräldrarnas fördel när staden bestämde sig för att inte erbjuda barnen i förskoleklass undervisning i finska.  Chefsrådmannen Ulrika Geijer och Karin Åhman, professor i statsrätt vid Stockholms universitet, berättar varför domare har svårt att döma till minoritetens fördel trots minoritetslagen som ska garantera deras språkliga rättigheter.  Programmet är på finska. Här kan du läsa en manusöversättning på svenska medan du lyssnar: Minoritetslagen 25 år - manus på svenska Sveriges Radio Finska Dokumentti [https://www.sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/4998/5ce0ea43-715e-4541-b5d8-64779919c761.pdf]  Medverkande/Mukana olevat  Marja Luusua, eläkeläinen ja Hoforsin Suomi-seuran puheenjohtaja / pensionär och ordförande för Hofors finska förening  Nina Jakku, vanhempi Malmössä / förälder i Malmö   Paavo Vallius, entinen valtiopäiväedustaja ja selvittäjä / tidigare riksdagsledamot och utredare för Rätten till mitt språk - förstärkt minoritetsskydd (SOU 2005:40 [https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2005/05/sou-200540/])  Kaisa Syrjänen Schaal, juristi ja selvityssihteeri / jurist och utredningssekreterare för Rätten till mitt språk - förstärkt minoritetsskydd (SOU 2005:40 [https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2005/05/sou-200540/])  Tomas Isaksson, Cissi Hedwall, Jenny Hammar Hoforsin kunta / Hofors kommun  Ulrika Geijer, ylituomari Malmön hallinto-oikeus / chefsrådman Malmö förvaltningsrätt  Karin Åhman, Tukholman yliopiston valtio-opin professori / professor i statsrätt Stockholm universitet  Dokumentin teki/Dokumentären gjordes av: Niki Bergman  Tuottaja/producent: Lotta Hoppu  Käsikirjoitustoimittaja/manusredaktör: Tiina Laitila Kälvemark  Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson  Ohjelma tehtiin 2025.  Programmet gjordes 2025.  Lisää Dokumentti-podcasteja [https://sverigesradio.se/dokumentti] löydät myös Sveriges Radio -apista, hakusana on ”Dokumentti”. Fler Dokumentti-avsnitt [https://sverigesradio.se/dokumentti] hittar du också i appen Sveriges Radio – sökordet är ”Dokumentti”.

Saksalaista sotilasisää etsimässä – Riitan tarina

Teini-iässä Riitta saa tietää, että hänen isänsä on saksalainen sotilas. Mutta koko totuus isästä selviää Riitalle vasta lähes 70 vuotta myöhemmin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/4998?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dokumentti] Syksyllä 2024 Riitta on 81-vuotias. Hän istuu pyörätuolissa ja kärsii jatkuvista säryistä. Mutta menneisyys ei päästä otteestaan: kuka oli hänen saksalaisisänsä ja miksi äiti ei puhunut isästä liki koskaan? Upplands Väsbyssä asuva Riitta on aiemmin yrittänyt saada selville isänsä kohtalon, tuloksetta. Nyt hänelle tarjoutuu vielä kerran mahdollisuus selvittää totuus – Sveriges Radio Finskan avulla.  MIN PAPPA VAR EN TYSK SOLDAT – RIITTAS HISTORIA I tonåren får Riitta veta att hennes riktiga pappa är en tysk soldat. Nästan 70 år senare sitter Riitta i rullstol och lider av ständiga smärtor, men kan inte släppa tankarna på det förflutna: vem var hennes tyska pappa, och varför pratade mamman nästan aldrig om honom? Riitta har tidigare inte lyckats ta reda på sin pappas öde, men får nu en till chans att få reda på sanningen – med hjälp av Sveriges Radio Finska. Programmet är på finska. MEDVERKANDE/MUKANA OLEVAT Haastateltavat/intervjupersoner: Riitta Jylhä, Anu Heiskanen/poliittisen historian tutkija Helsingin yliopisto/forskare i politisk historia vid Helsingfors universitet, Irja Wendisch/saksansuomalainen toimittaja/tysk-finsk journalist, Helmut Henseler/saksalainen eläkeläinen/tysk pensionär, Sandra Henseler/Helmutin tytär/Helmuts dotter Dokumentin teki/Dokumentären gjordes av: Maiju Ristkari Tuottaja/producent: Lotta Hoppu Käsikirjoitustoimittaja/manusredaktör: Tiina Laitila Kälvemark Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson Ohjelmaa varten on myös haastateltu/Övriga medverkande: Lars Westerlund/Amanuenssi Forum Marinum/Amanuens Forum Marinum Ohjelma tehtiin syksyllä 2024 ja keväällä 2025. Programmet gjordes hösten 2024 och våren 2025. Lisää Dokumentti-podcasteja [https://sverigesradio.se/dokumentti] löydät myös Sveriges Radio -apista, hakusana on ”Dokumentti”. Fler Dokumentti-avsnitt [https://sverigesradio.se/dokumentti] hittar du också i appen Sveriges Radio – sökordet är ”Dokumentti”. SAKSALAISTEN SOTILAIDEN LAPSET SUOMESSA Suomi ja Saksa ovat aseveljiä toisen maailmansodan aikana, vuodesta 1941 syksyyn 1944. Maat sotivat yhdessä Neuvostoliittoa vastaan, ja yli 200 000 Saksan armeijan sotilasta on sijoitettu Pohjois-Suomeen. Aseveljeyden aikana moni suomalainen suhtautuu myönteisesti saksalaisiin. Syntyy tuttavuus-, ystävyys- ja seurustelusuhteita. On arvioitu, että suomalaisten naisten ja saksalaisten sotilaiden suhteista syntyi Suomessa satoja lapsia. Määrää on kuitenkin mahdoton tarkkaan arvioida. Suomi solmii Neuvostoliiton kanssa rauhansopimuksen vuonna 1944. Sopimuksen ehtona on, että Suomen pitää katkaista kaikki suhteet Saksaan. Aseveljestä ja yhteistyökumppanista tulee yhtäkkiä vihollinen. Lapin sota alkaa.   Saksalaiset perääntyvät Lapista, mutta taistellen. He polttavat mennessään taloja jopa ja kokonaisia kyliä, vain piiput jäävät jäljelle.  Lapin suurin kaupunki Rovaniemi palaa melkein maan tasalle. Saksalaisisä ei sen jälkeen ole mikään ylpeydenaihe. Monet saksalaissotilaiden lapsista eivät koskaan tapaa isäänsä. ”Kaikkia heitä yhdistää syvä kaipuu, voisi sanoa. Sellainen, että kun saisin vihdoinkin tietää, kuka minun isäni oli”, kertoo saksansuomalainen toimittaja Irja Wendisch.

Hannah – DNA-testet och den förlorade familjehistorien

För Hannah blir DNA-testet som mamma gjort början på en omtumlande resa bakåt i tiden: till en bortglömd del av familjens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/4998?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dokumentti] En vinterdag 2023 sitter Hannah Rane på kontoret, när ett meddelande från mamma lyser upp mobilskärmen. Resultatet från DNA-testet har kommit. Men i sms:et har mamma också skrivit ett ord som Hannah inte känner till. Det är ett ord som inte kommit på tal inom familjen förut – inte ens med mormor Clary som är en av Hannahs bästa vänner. Ordet leder henne till en av Sveriges nationella minoriteter, och snart öppnas en helt ny värld upp för Hannah. Intervjupersoner: Hannah Rane, Clary Johansson och Daniel Fjellborg/forskare i statsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet Ett program av: Elizabeth Pouliaki elizabeth.pouliaki@sverigesradio.se [elizabeth.pouliaki@sverigesradio.se] Producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se [lotta.hoppu@sverigesradio.se] Manus: Elizabeth Pouliaki, Maiju Ristkari och Tiina Laitila Kälvemark Berättare: Ramin Farzin Slutmix: Björn Nitzler Arkivklipp: Sveriges Radio och Hannah Ranes sociala medier Programmet gjordes våren 2025. Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska [https://www.sverigesradio.se/dokumentti] VILKA ÄR SVERIGES NATIONELLA MINORITETER? Sveriges fem erkända nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. VILKA ÄR SVERIGES NATIONELLA MINORITETSSPRÅK? De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.