Sjukvårdspodden

Varför slutar vi kalla kvinnor till mammografi efter 74 års ålder?

En ny rapport från Bröstcancerförbundet visar att screening upp till 84 år skulle kunna rädda liv till en kostnad långt under vad som anses vara kostnadseffektivt. I det senaste avsnittet av Sjukvårdspodden diskuteras varför åldersgränsen för mammografiscreening ser ut som den gör, hur AI kan förändra bröstcancerscreeningen och vad framtidens vård kan lära av dagens siffror. Medverkande: * Karin Ekberg, påverkansansvarig på Bröstcancerförbundet * Karin Dembrower, radiolog på Capio Sankt Görans sjukhus * Carl-Henrik Shah, onkolog på Roche

Vem ska ta ansvar för vården?

Hur ska svensk sjukvård styras i framtiden? I juni 2023 tillsatte regeringen Vårdansvarskommittén, med uppdrag att analysera för- och nackdelar med ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för sjukvården. Samtidigt visar en ny Novusundersökning från Roche att majoriteten av Sveriges regionpolitiker vill att staten tar ett större ansvar för vårdens finansiering, särskilt kring läkemedel. I det här avsnittet diskuterar vi Vårdansvarskommitténs arbete och vad ett ökat statligt ansvar faktiskt skulle kunna innebära i praktiken, både för patienter och för vårdens medarbetare. Medverkande: * Karin Rågsjö, riksdagsledamot och talesperson för hälso- och sjukvård (V) och ledamot i vårdanvarskommitten * Elisabet Lann, kommunalråd (KD) i Göteborgs stad med ansvar för äldreomsorgen och ledamot i vårdansvarskommitten. * Tobias Lundin Gerdås, ansvarig för samhällskontakter på Roche.

Hur kan vi stärka vårdgarantin och korta väntetiderna i vården?

Svensk sjukvård håller hög kvalitet, men med en åldrande befolkning och ökade vårdbehov blir det allt svårare att leva upp till vårdgarantin. Många patienter, särskilt inom psykiatri, kirurgi och ögonsjukvård, får vänta längre än vad garantin anger. I detta avsnitt pratar vi om vårdgarantin – hur den fungerar idag, vilka utmaningar som finns och vilka lösningar som kan öka vårdkapaciteten. Kan fler behandlingar flyttas ut från sjukhusen? Och hur kan ny teknik och läkemedelsutveckling avlasta vården? Medverkande: * Anna Nergårdh, överläkare och regeringens särskilda utredare av vårdgarantin * Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot cancer * Tobias Lundin Gerdås, ansvarig för samhällskontakter på Roche

Patientinvolvering i HTA-processer – Vad kan Sverige lära av andra länder?

I januari 2025 trädde HTAR i kraft – EU:s nya regelverk för utvärdering av läkemedel och medicinteknik. Syftet? En mer enhetlig och jämlik process för att patienter snabbare ska få tillgång till nya behandlingar. Men hur påverkar det Sverige? Och vilka utmaningar finns? I det senaste avsnittet av Sjukvårdspodden diskuterar Niklas Hedberg, chefsfarmaceut på TLV, Anne Västgård från Nätverket mot cancer och Anna Lampa, Pris- och subventionsansvarig på Roche, hur HTAR förändrar läkemedelsbedömningar, vilka utmaningar som väntar och vad Sverige kan lära av länder där patientorganisationer har en större roll i beslutsprocesserna.

Regionala skillnader i diagnostik hotar jämlik cancervård

Diagnostiska tester är en hörnsten för att ge cancerpatienter rätt behandling i tid. Men trots nationella riktlinjer visar rapporter från Bröstcancerförbundet och Nationellt kvalitetsregister för lungcancer att tillgången till avancerade tester varierar stort mellan regioner i Sverige. Hur påverkar det patienterna – och vad krävs för att skapa en mer jämlik cancervård? Gäster är Johan Hartman, patolog vid Karolinska Institutet, Amanda Borg från Cancerfonden och Mathias Egermark, VD för Roche Diagnostics. Programledare är Jonas Edström.