Sjukvårdspodden

Hur ska svensk sjukvård styras i framtiden? I juni 2023 tillsatte regeringen Vårdansvarskommittén, med uppdrag att analysera för- och nackdelar med ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för sjukvården. Samtidigt visar en ny Novusundersökning från Roche att majoriteten av Sveriges regionpolitiker vill att staten tar ett större ansvar för vårdens finansiering, särskilt kring läkemedel.  I det här avsnittet diskuterar vi Vårdansvarskommitténs arbete och vad ett ökat statligt ansvar faktiskt skulle kunna innebära i praktiken, både för patienter och för vårdens medarbetare. Medverkande: * Karin Rågsjö, riksdagsledamot och talesperson för hälso- och sjukvård (V) och ledamot i vårdanvarskommitten  * Elisabet Lann, kommunalråd (KD) i Göteborgs stad med ansvar för äldreomsorgen och ledamot i vårdansvarskommitten. * Tobias Lundin Gerdås, ansvarig för samhällskontakter på Roche.

Svensk sjukvård håller hög kvalitet, men med en åldrande befolkning och ökade vårdbehov blir det allt svårare att leva upp till vårdgarantin. Många patienter, särskilt inom psykiatri, kirurgi och ögonsjukvård, får vänta längre än vad garantin anger. I detta avsnitt pratar vi om vårdgarantin – hur den fungerar idag, vilka utmaningar som finns och vilka lösningar som kan öka vårdkapaciteten. Kan fler behandlingar flyttas ut från sjukhusen? Och hur kan ny teknik och läkemedelsutveckling avlasta vården? Medverkande: * Anna Nergårdh, överläkare  och regeringens särskilda utredare av vårdgarantin * Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot cancer * Tobias Lundin Gerdås, ansvarig för samhällskontakter på Roche

I januari 2025 trädde HTAR i kraft – EU:s nya regelverk för utvärdering av läkemedel och medicinteknik. Syftet? En mer enhetlig och jämlik process för att patienter snabbare ska få tillgång till nya behandlingar. Men hur påverkar det Sverige? Och vilka utmaningar finns? I det senaste avsnittet av Sjukvårdspodden diskuterar Niklas Hedberg, chefsfarmaceut på TLV, Anne Västgård från Nätverket mot cancer och Anna Lampa, Pris- och subventionsansvarig på Roche, hur HTAR förändrar läkemedelsbedömningar, vilka utmaningar som väntar och vad Sverige kan lära av länder där patientorganisationer har en större roll i beslutsprocesserna.

Diagnostiska tester är en hörnsten för att ge cancerpatienter rätt behandling i tid. Men trots nationella riktlinjer visar rapporter från Bröstcancerförbundet och Nationellt kvalitetsregister för lungcancer att tillgången till avancerade tester varierar stort mellan regioner i Sverige. Hur påverkar det patienterna – och vad krävs för att skapa en mer jämlik cancervård? Gäster är Johan Hartman, patolog vid Karolinska Institutet, Amanda Borg från Cancerfonden och Mathias Egermark, VD för Roche Diagnostics.  Programledare är Jonas Edström.

Under de senaste tio åren har antalet ansökningar om kliniska läkemedelsprövningar i Sverige minskat. Fler kliniska prövningar skulle inte bara ge patienterna tidigare tillgång till nya behandlingar, utan även bidra till att utveckla vården och stärka Sveriges position som en ledande aktör inom life science-sektorn. Vilken roll skulle en nationell samordning kunna spela, och vad kan vi lära oss från andra länder som Danmark och Norge?  Gäster är Maja Neiman från SwedenBIO, Kristina Kannisto från Region Stockholm och Gunilla Andrew-Nielsen från Läkemedelsverket. Programledare är Jonas Edström.