P1 Dokumentär

Klimataktivist i vit rock (R)

Magnuz är docent i meteorologi. Han säger att han har radikaliserats. Nu följer han andra forskaraktivister upp på barrikaderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/909?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1dokumentar] Med vita labbrockar lämnar de skrivbord och laboratorium för att gå ut och bli en del av ”gatans parlament” i protest mot att de som styr inte tar klimatkrisen på allvar. En klimatforskare som tagit steget mot att bli aktivist är luftföroreningsexperten och meteorologen Magnuz Engardt. Efter mycket övervägande följde han med de andra forskaraktivisterna upp på barrikaderna som en Scientist Rebellion. Reportern Catharina Ericson Ulfves har följt honom och de andra aktivisterna under ett års tid för att förstå hur de resonerar och för att se vad de gör. Ett program från 2024. I maj 2026 dömde tingsrätten två av aktivisterna för skadegörelse. De dömdes till villkorlig dom samt ålas att betala skadestånd. Övriga 15 som greps hösten 2023 friades. Av: Catharina Ericson Ulfves Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Jakob Lalér Musiken i programmet: Trentemöller ”Miss you” Ulfves/Redman ”Withering”

Fridykaren

David Spreitz Elings har varit med om det värsta en dykare kan uppleva. Trots det betyder fridykningen allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/909?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1dokumentar] För David är fridykning en livsstil. – Om jobbet står i vägen för träning och tävling, då byter jag jobb eller så jobbar jag inte. Då är jag fattig i stället, säger David. Som fridykare är han specialiserad i grenen statisk andhållning. Det går ut på att ligga på mage i vattnet och hålla andan, precis under ytan. – De flesta fridykare gillar inte statisk andhållning så mycket, när man ligger stilla. Det blir väldigt lite distraktioner. Man kan inte fly med tankarna till teknik när man simmar och så vidare. Man får verkligen känna de här obehagskänslorna, säger David. DAVID SPREITZ ELINGS ÄR I FRIDYKNINGENS VÄRLDSELIT De senaste åren har David Spreitz Elings seglat upp i den absoluta världseliten av fridykning.   Men trots att David är flerfaldig världsmästare och på jakt efter världsrekordet är det inget han kan leva på. Senast han tog sig till VM i Japan var han tvungen att ta lån för att kunna åka dit. När han inte tränar jobbar han i en matbutik som bara ligger några hundra meter från simhallen.   Efter flera guldmedaljer på VM och med några av de bästa tiderna som uppmätts har David nu ett nytt mål – att slå världsrekordet. För att klara det måste han hålla andan i mer än 11 minuter och 35 sekunder. David har i livet med fridykningen upplevt stora framgångar – men också den största tragedin. Hur går man vidare och fortsätter dyka efter att ha upplevt alla dykares värsta mardröm? Fridykaren är ett program av Mårten Paridon Pettersson från 2026. Producent: Håkan Engström Slutmix: Sandra Pettersson

Tystnaden i Phnom Penh (R)

Ingen annan demokrati i världen besökte Pol Pots Kambodja så många gånger som Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/909?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1dokumentar] Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999. Det var i april 1975 som den kambodjanska befrielserörelsen besegrade USA och intog Phnom Penh. Inom timmar skar de nya makthavarna av alla förbindelser med utlandet. Världen häpnade inför denna mystiska och förvirrande revolution som verkade ha utbrutit. Snart spred sig rykten om avrättningar och blixtsnabb och fullständig utrymning av landets alla städer. De svenska besöken till Kambodja började ett år efter utrymningen av Phnom Penh och ägde rum medan den kambodjanska katastrofen pågick. Vad såg de svenska besökarna, till exempel Jan Myrdal, diplomaterna Jean-Christophe Öberg och Kaj Björk, eller den socialdemokratiske politikern Birgitta Dahl? Och vad berättade de när de kom ut ur det stängda landet? Blev de sanningsvittnen? Eller försenade de upptäckten av vad som pågick? Genom arkiv och i bibliotek, och genom att tala med de som själva var med söker sig Bosse Lindquist fram till svar i den här P1 Dokumentären från 1999.

I revolutionens hjärta (R)

Laurence Picq skulle med tiden bli den enda västerlänningen som upplevde det inre av Pol Pots Kambodja. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/909?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1dokumentar] Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999. Laurence Picq blev kär i en lite äldre man från Kambodja när hon var på ett sommarläger på 60-talet. Två veckor senare gifte de sig, och hon hamnade så småningom i de röda khmerernas innersta kretsar. Mannen hon gifte sig och fick två döttrar med var Suong Sikoeun, som tillsammans med Pol Pot, Ieng Sary och många andra röda khmerer satt på kaféer i Paris och planerade det kommunistiska maktövertagandet i Kambodja 1975. Vad fick Laurence Picq se av de röda khmerernas radikala samhällsexperiment, där var fjärde kambodjan dog? Och hur gjorde hon för att överleva? Dokumentärmakaren Bosse Lindquist läser Laurence Picqs självbiografi, reser till Kambodja och träffar några av människorna hon levde med, i denna P1 Dokumentär från 1999. Produktion och mixning: Ylva Lindgren och Ingemar Persson

Välkommen till Perstorp

Slitna hyreshus, mögel och fukt i lägenheterna, trasiga tänder och Sveriges högsta arbetslöshet. I Perstorp kämpar många i motvind och mot fattigdom. Men Doris Yang drömmer om något annat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/909?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1dokumentar] Efter valet 2022 var politikerna i Perstorp överens: Fler i kommunen måste komma ifrån sitt bidragsberoende, och fler måste få jobb. Men det blev inte så. Fortfarande lever många på försörjningsstöd, är arbetslösa och har skulder till kronofogden. INTE RÅD ATT LAGA TÄNDERNA De allra fattigaste i Perstorp har inte råd att gå till tandläkaren. Så är det för Björn. När han nyligen var på besök i en grannkommun började han tänka på hur han stack ut. – Alla var fina. Alla hade fina tänder. Sen när man kommer till Perstorp, och man själv har dålig munhälsa och allt, då känner man sig hemma, för i Perstorp är det jättemånga som har jättedåliga tänder, säger Björn. MÖGEL OCH FUKT I LÄGENHETERNA Nästan 450 lägenheter i Perstorp har ägts av fastighetsbolaget Kupolen. En del av husen är slitna, och både fukt, mögel och trasiga eluttag har dokumenterats av miljöförvaltningen. Här har också de som fått nej av andra hyresvärdar kunnat bo, eftersom Kupolen haft generösa uthyrningsregler. Personer som lever på försörjningsstöd har kunnat flytta hit, även från andra kommuner. Det leder till ökade kostnader för kommunen, enligt Ronny Nilsson, socialdemokratiskt kommunalråd i Perstorp, när socialtjänsten betalar ut försörjningsstöd. Men en del tycker att Kupolen gör något bra. Maria och hennes son Jimmie har flyttat hit från Orsa efter att tidigare ha levt i missbruk och kriminalitet. – Kupolen ger folk en chans, sådana som inte ens skulle fått hyra en hydda i skogen, säger Maria. ”EN MISSLYCKAD PLATS” Doris Yang har bott i Perstorp nästan hela livet, och minns när det var lätt att få jobb, och många jobbade på fabriken Perstorps AB. Nu sprider sig i stället en bild av hur dåligt det går för Perstorp, att det blivit ”en misslyckad plats”. Hon drömmer om att Perstorp ska bli den bästa platsen att leva på. Välkommen till Perstorp är ett program av Randi Mossige-Norheim från 2026. Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Henke Henriksson