Europapodden

Ett akut behov av upprustning och Trumps handelskrig. Förväntningarna är nu skyhöga på att Tysklands nya troliga förbundskansler Friedrich Merz ska axla en ledarroll i Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/4941?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_europapodden] Den 6 maj kan Friedrich Merz tillträda som Tysklands nya förbundskansler. Men koalitionsfördraget som ligger till grund för regeringsbildningen mellan CDU och SPD bäddar för maktkamper. Och faktum är att det redan märks friktion i olika frågor. De inrikespolitiska turerna efter valet utspelar sig parallellt med att Europa nu ropar efter ett starkare Tyskland. ”Tyskland är tillbaka”, har Merz deklarerat till omvärlden. Men frågan är om den tillträdande kanslern kan leverera den stadga och handlingskraft som efterfrågas när Europa står mer ensamt? Och hur stor skillnad blir det med Merz vid rodret i Berlin? Han har tidigare bland annat sagt att Tyskland måste skicka långdistansroboten Taurus till Ukraina, men nu tycks ivern ha svalnat och Merz hänvisar till att ett sådant beslut måste tas i samråd med andra allierade länder. Medverkande: Parisa Höglund, programledare. Daniel Alling, korrespondent i Berlin. Daniela Marquardt, utrikesreporter på Ekot och tidigare korrespondent i Berlin. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge

Handelskartan ritas om. Men var hamnar EU när Trump trappar upp tullkriget mot Kina? Hör om nya öppningen mot Peking och om EU:s jakt på nya marknader. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/4941?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_europapodden] Är Kina EU:s vän eller fiende när handelskriget trappas upp? När Spaniens premiärminister Pedro Sanchez besökte Peking och träffade Xi Jinping förra veckan förordade han en ”balanserad relation” mellan EU och Kina. Samtidigt finns en oro att Europa nu kan bli dumpningsplats för billiga kinesiska varor tillverkade och avsedda för den amerikanska marknaden. Och vad händer med Bryssels nya riskmedvetna Kina-linje när den ekonomiska stressen ökar? EU ser sig också om efter andra potentiella marknader i ljuset av att USA vänder sig inåt, samtidigt som hoppet ännu lever i Europa om en förhandlingslösning med Vita huset. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Hosuk Lee, handelsexpert och analytiker vid den Brysselbaserade tankesmedjan European Centre for International Political Economy samt vid London School of Economics. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge

EU måste välja strategi för att tackla Trumps handelskrig. Men vilket motdrag är bäst för Europa? Dessutom om domen mot Marine Le Pen som chockat Europas ytterhöger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/4941?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_europapodden] Världsekonomin skakar efter Trumps nya tullar och i Luxemburg har EU:s handelsministrar samlats till krismöte. Kommissionsordförande Ursula von der Leyen har den senaste veckan velat signalera att förhandlingsdörren står öppen, samtidigt som EU också visar tänderna gentemot Trump och aviserar mottullar. Kommer unionen även ta till sitt tyngsta handelsvapen mot USA nu, den så kallade ”bazookan”? Medlemsländerna är inte eniga i frågan. LE PENS DRAMATISKA FALL I SKUGGAN AV HANDELSKRIGET En chockvåg gick genom Europas ytterhöger när Nationell samlings Marine Le Pen dömdes för bedrägeri med EU-medel. Enligt domen hindras hon från att ställa upp i presidentvalet 2027, vilket ritar om den politiska kartan i Frankrike. Men kommer överlevnadskonstnären Le Pen resa sig på nio? Hör Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg om det politiska dramat och varför Le Pen kanske ännu inte är uträknad. Programledare: Parisa Höglund Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Kristian Åström, fristående ekonomijournalist. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Producent: Therese Rosenvinge

Europas länder kraftsamlar för att stärka sina försvar, samtidigt som Ukrainas behov är stora. Finns en del av lösningen i Ukrainas egen försvarsindustri? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/4941?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_europapodden] Hör om hur Europas länder går samman i en ny koalition för att stötta Ukraina och om hur kapaciteten i den europeiska försvarsindustrin måste öka. I Ukraina ser man positivt på Europas historiska försvarssatsningar, samtidigt som man också ser ett behov av att kunna stå mer på egna ben om Europa misslyckas med att leverera det som utlovas och när USA:s stöd inte längre går att räkna med. Hör också om det fransk-brittiska förslaget om att skicka fredsbevarande trupp till Ukraina och hur det tas emot i Kiev. Polen är ett av länderna som inte i nuläget ansluter sig till trupp-planerna eftersom man menar att de militära resurserna i landet behövs längs Natos östra gräns. Hur går det polska projektet att bli Europas nya militärmakt? Vi summerar också reaktionerna efter vicepresident JD Vance besök på Grönland, där han uttryckte förakt mot Europa i allmänhet och Danmark i synnerhet. Nu ska Danmarks statsminister Mette Frederiksen besöka Nuuk för att hantera situationen. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, korrespondent för Danmark och Polen. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Programledare: Parisa Höglund Producent: Therese Rosenvinge

Europas ytterhöger slöt upp bakom Donald Trump. Men Trumps närmanden mot Putins Ryssland får många européer på högerkanten att sätta kaffet i halsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/4941?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_europapodden] Den Europeiska ytterhögern jublade över Donald Trumps andra intåg i Vita huset och Ungerns ledare Viktor Orbán sa i ett tal att ytterhögern nu ”är framtiden”. Bara två månader efter den nya amerikanska presidentens installation har glädjeropen tystnat något. USA har ställt sig närmare Putins Ryssland och tagit ett allt tydligare avståndstaganden till Europa gällande både försvar och handel. Den nya amerikanska linjen har satt en kil i de transatlantiska relationerna och den tydligaste skiljelinjen stavas Ukraina. Inom Europas ytterhöger märks nu en splittring där vissa är betydligt mer positiva till den amerikanska presidenten än andra. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Ann-Cathrine Jungar, professor vid Södertörns högskola som forskar om populistiskt högerradikala partier i Norden och Europa.  Programledare: Parisa Höglund Producent: Mattias Dellert