Vetenskapsradion Historia

Tusentals människor vilar på havets botten, offer för historiens många fartygsförlisningar. Andra har hamnat där frivilligt och valt havet som grav. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/407?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionhistoria] Titanic, Estonia och ubåten Ulven. Vad är det som lockar och skrämmer oss med historierna om fartygskatastrofer och varför vill vi se resterna av fartygsvrak på museum? Tobias Svanelid träffar etnologerna Simon Ekström, Hanna Jansson och Claes-Göran Wetterholm på Sjöhistoriska museets scen för att samtala om vårt förhållande till havet som grav, om utställningarna om Hansakatastrofen och Ghost Ships och om det faktum att allt fler människor väljer att frivilligt låta begrava sig i havet.

Vad ska vi tro om de påstådda gigantiska hålrummen under Cheopspyramiden? Och hur var det att jobba som gravgrävare åt farao? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/407?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionhistoria] Tidigare i år släpptes nyheten att man hittat indikationer på enorma hålrum under pyramiderna på Gizaplatån i Egypten. Men vad ska vi tro om de påstådda fynden, som gjort att sociala medier exploderat med teorier om rymdvarelser och Atlantis. Och så besöker egyptologen Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare, studion för att berätta om hur det var att arbeta som gravgrävare i fornegyptiska Konungarnas dal. Resterna efter gravarbetarnas egen by har gett fantastiska insikter om livet för arbetsstyrkan. Dick Harrison lämnar Egypten för att berätta om en kanske ännu populärare civilisation - Romarriket. Hur ofta tänker egentligen historieprofessorn på Romarriket och varför är Rom så populärt? Programledare är Tobias Svanelid.

Vi skärskådar Nämforsens mångtusenåriga älgristningar och dyker ner i 1825 års älgjaktsförbud med anledning av att årets älgjakt nu dragit igång! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/407?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionhistoria] Älgen har alltid fascinerat oss. På hällarna vid Nämforsen finns hundratals älgar inristade i berget som skvallrar om bronsålderns älgmani, berättar museichefen Peter Johansson. Men hur och hur mycket man jagat älg i Sverige har varierat med stammens storlek. Efter att Gustav III släppt jakten fri dröjde det inte länge innan man 1825 beslöt om totalförbud för älgjakt och 1980-talets rekordjakter är idag ett minne blott. Programledare är Tobias Svanelid.

Han var en mästare på att skapa politiska kriser, men också på att överleva dem. Vi bekantar oss med överlevaren Gustav III! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/407?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionhistoria] Såväl 1772 som 1789 försökte, och lyckades, Gustav III förändra Sverige och sin politiska position. Genom list, övertygande propaganda och en karismatisk personlighet överlevde Gustav III de kriser som han själv hade skapat och i aktuella boken Överlevaren tecknar historikern Hugo Nordland kungens stormiga politiska liv. Dessutom berättar Dick Harrison om vad som kunde ha hänt om Gustav II Adolf och Sverige aldrig hade gått in i Trettioåriga kriget!

Historien pendlar mellan kaos och ordning menar Martin Kragh, aktuell med boken Historiens återkomst. Vi träffar honom för att ta tempen på samtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/407?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionhistoria] Rysslandskännaren och historikern Martin Kragh tar nu ett 200-årigt grepp om världshistorien när han beskriver den pendelrörelse som präglat de internationella relationerna i världen. Instabila perioder, där stater har försökt utvidga sin makt, har avlösts av perioder med någon form av regelbaserad ordning. Tobias Svanelid och Urban Björstadius samtalar med honom om Wienkongressen, Versaillesfreden, FN och murens fall 1989 för att försöka förstå hur historiens demoner motats tillbaka och hur vi ska handskas med dem idag. Dessutom reder Dick Harrison ut felaktigheterna i Putins historiesyn kring Ukraina.