Feeding Your Mind

Baljväxter är klimatsmarta, näringsrika och kan förvaras länge. Med allt mer fokus på hållbarhet, självförsörjning och beredskap är baljväxter i fokus både för forskning och de gröna näringarna. Hör SLU-forskarna Georg Carlsson och Åsa Grimberg, tillsammans med Cecilia Tullberg från Center för livsmedelsresiliens och konkurrenskraft vid Lunds tekniska högskola, Lars Franzén och Tobias Wejde från Lantmännen Biorefineries och Veronica Öhrvik från Axfoundation.

Markhälsa är en viktig pusselbit för hållbarhet, klimatanpassning och matproduktion. Kvaliteten avgör vad vi kan använda marken till. Men mark är en ändlig resurs, som vi länge och ofta har tagit för given. Så, hur nyttjar vi mark bäst? Och hur ska vi mäta markhälsa? Hör om ett hett forskningsämne i avsnittet med SLU-forskarna Johanna Wetterlind, Anke Herrmann och Nina Vogel, Roy Neilson från James Hutton-institutet i Skottland och Leòn Biundo från Alnarps agroekologiska gård.

Hur går det att vara forskare och entreprenör samtidigt; att å ena sidan söka vetenskaplig kunskap och å andra sidan kanske tjäna pengar på denna kunskap som företagare? Samhället väntar ständigt på fler och bättre innovationer som resultat från forskning – samtidigt som forskaren har sitt oberoende och sin trovärdighet att värna om. Hör innovationsrådgivaren Mats Wictorsson på SLU Holding, SLU-forskarna Torgny Näsholm och Mariette Andersson och KTH-forskaren Fredrik Gröndahl – samtliga också entreprenörer.

Våra matval lämnar stora miljö-, klimat- och hälsospår. Priset och utbudet spelar stor roll för vilken mat vi köper; men också sådant som veckodag, humör och personlighet. Vi är ofta vanedjur som följer normer och traditioner – och det gäller också i mataffären. Så hur går det att växla över till mer hållbara matvanor än vi har idag – på vägen mot en hållbar framtid? Och var ligger ansvaret? Hör SLU-forskarna Fredrik Fernqvist och Sara Spendrup och SLU Future Foods expert Richard Tellström om deras studie om konsumenters matval.

De pågående klimatförändringarna visar hur extremt sårbart vårt jordbruk är för både för lite och för mycket vatten. Sommaren 2023 ruttnade skördar bort på åkrar som blivit sjöar, medan 2018 års låga skörd berodde på hetta och torka. I Sverige satsades stort på dränering för 100-150 år sedan, men sedan dess har inga motsvarande storsatsningar gjort på vatteninfrastrukturen. Hur ser det ut, och vad behöver göras? Hör Jennie Barron, SLU-professor i jordbrukets vattenhushållning, Tomas Olsson från LRF Mälardalen, Christina Huhtasaari, konsult i växtodlingsagronomi och Sarah Säll, forskare i hållbar livsmedelskonsumtion och ekonomiska styrmedel vid SLU.