RadioScience

Back at Chalmers! RadioScience was invited once again to Chalmers University of Technology [https://www.chalmers.se/en/Pages/default.aspx] to help PhD students to present short stories about their research. Flavia Ferrera, Godsije Sapur, Luis Gonzalez and Mengqiao Di distilled their research into a short story for our listeners and also let us know what they learned during this process. In this episode you hear more about what triazoles are and how they can be used in medicine and healthcare, the control of emission of laughing gas, how to increase safety of nuclear power plants and how platinum can save the planet. A brilliant mix of things that you have always wanted to know or just didn't know that you wanted to learn more about. Raffaella Negretti [https://www.chalmers.se/en/staff/Pages/negretti.aspx], associate professor in academic and scientific writing at Chalmers, talks about some of her research on science communication [https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/21548455.2022.2060530]. Spoiler: the rights tools and training are the key.

Årets nobelpristagare i kemi har hittat en mekanism i bakterieceller, som bakterierna använder för att klippa sönder angripande DNA-molekyler. En mekanism som vi människor kan utnyttja för att göra precisa ändringar i generna hos i stort sett vilken art som helst. I det här avsnittet pratar vi med Emmanuelle Charpentier, som tillsammans med Jennifer Doudna får ta emot Nobelpriset i Kemi 2020. Vi får veta hur gensaxen CRISPR/Cas9 fungerar och hur det kommer sig att någonting som finns hos bakterier kan bli ett verktyg för forskare. Varför vill man klippa i gener? Det finns användningsområden både inom det medicinska området, inom växtförädling och djuravel och inom grundforskningen om vilken roll olika gener spelar. I slutet av avsnittet ringer vi upp författaren Torill Kornfeldt som skrivit om tänkbara tillämpningar av CRISPR/Cas9, i boken Människan i provröret [https://www.nok.se/titlar/allmanlitteratur-sakprosa/manniskan-i-provroret/], och frågar vad hon tycker om årets val av Nobelpristagare i kemi.

Kommer ni ihåg att det fanns en tid då det var ganska lätt att resa? En affärsresa över dagen, en långhelg i en stad i Europa, en semesterresa långt bort på sommaren eller över julledigheten. För att inte tala om det dagliga resandet till och från jobbet, inte hade man en tanke på att undvika bussen eller pendeltåget? Allt detta ändrades drastiskt när coronapandemin spred sig över världen och tog ett grepp om oss och våra liv. Innan coronapandemin hann vi prata med några forskare om hållbarhetsaspekten kring människors resande. Vi pratade om vikten av det mänskliga mötet, hur det går för pendlarna som måste resa varje dag och socioekonomiska aspekter av resande. Med i programmet är Paul Agnidakis (forskare i etnologi vid Uppsala universitet), Karin Ågren (forskare i ekonomi vid Uppsala universitet)  och Frances Sprei (forskare i hållbar mobilitet vid Chalmers tekniska högskola).

Om vi ser människor som resurser, hur kan vi undvika att dessa resurser ”förbrukas”? Välkommen till ett nytt avsnitt i serien Över Gränserna, där vi pratar om hållbarhet i arbetslivet. På jobbet förväntas man som arbetstagare att utföra ett jobb, men vad kan arbetstagaren förvänta sig av arbetsplatsen? Att inte skada sig fysiskt? Att inte fara illa psykiskt? Att må bra och trivas? I Sverige finns det regler och föreskrifter för hur arbetsplatser ska vara, men det kan vara svårt att hitta instrument för att det som står i regelverket ska bli verklighet. Vi träffar tre forskare och pratat med dem om vilka problem som finns och hur vi kan fylla begreppet ”hållbarhet” med innehåll så att det inte bara blir ett buzzword. Medverkar gör Anneli Häyrén doktor i företagsekonomi och forskare och utredare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle och Susanna Toivanen, professor i sociologi vid Mälardalens högskola.

Klimatet är kanske det första man tänker på när man hör ordet hållbarhet. I det här avsnittet har vi bjudit in en meteorolog, en etiker och en historiker för ett klimatsnack. Vi tittar både framåt och bakåt och pratar bland annat om att frågan om människans klimatpåverkan egentligen borde vara enkel att lösa, samtidigt som den är så oerhört svår och komplex. Och vi diskuterar att en enskild individ inte kan åstadkomma så mycket ensam, men att man ändå kan vara med och påverka så att det blir en positiv förändring. Kanske är det just för att klimatförändringar ÄR en så svår utmaning, som vi SKA ta oss an detta. Vi pratar också om ordet klimatkatastrof och om det är just en katastrof det handlar om. Häng med till studion där vi träffar Michael Tjernström [https://www.misu.su.se/about-us/contact/staff/michael-tjernstr%C3%B6m-professor-1.136087], Olle Torpman [https://www.philosophy.su.se/forskning/v%C3%A5ra-forskare/doktorander/olle-torpman-1.163525], och Fredrik Charpentier Ljungqvist [https://www.historia.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/medeltidsforskning/fredrik-charpentier-ljungqvist-1.27763] från Stockholms universitet.