Döden hjärnan & kemisten

Varje år drunknar ungefär 100 personer i Sverige. Det är färre som omkommer i drunkningsolyckor idag jämfört med för 20 år sedan men samtidigt har minskningen stannat av sedan drygt tio år tillbaka. I ett unikt forskningsprojekt har forskare vid Rättsmedicinalverket gått igenom samtliga dödsfall till följd av drunkning i Sverige under en 20-årsperiod. Studien ger ökad kunskap och insikter om alltifrån utvecklingen av antalet drunkningar i Sverige till var drunkningar sker – och i vilka sammanhang det föreligger en högre risk att drunkna. Det kan ge nyttig information till hur man i framtiden ska kunna förhindra drunkningsolyckor. I det poddavsnittet av ”Döden, hjärnan och kemisten” möter du rapportförfattarna Brita Zilg, rättsläkare, Alexander Tyr, verksamhetsutvecklare och Mikael Olausson som är generalsekreterare för Svenska livräddningssällskapet. Vilka grupper är överrepresenterade i statistiken? Hur vanligt förekommande är alkohol och narkotika? Och vad kan man göra framöver för att förhindra drunkningsolyckor? Det är några av de frågor som tas upp. Den som leder programmet är Johan Göransson och John Henzlert är ljudtekniker.

Den 26 december år 2004 inträffade ett jordskalv i havet utanför Sumatra i Indonesien och som mätte 9,0 på richterskalan. Ett skalv så kraftigt att det är det största under 2000-talet och det tredje största som någonsin har uppmätts. Skalvet medförde att en flodvåg spreds i Indiska oceanen. När flodvågen nådde land orsakade den enorm förstörelse och tog hundratusentals människors liv, 543 av dom var svenskar. Det här poddavsnittet handlar om det som hände efter att skalven och vågorna hade lagt sig. Vi ska prata om arbetet som medarbetare på Rättsmedicinalverket utförde och som möjliggjorde att många av de avlidna kunde identifieras. Med oss har vi fyra experter och yrkespersoner som deltog i arbetet på plats på ön Phuket i Thailand år 2004, och som alla fyra fortfarande arbetar på Rättsmedicinalverket. Kerstin Montelius, genetiker, Carl ”Calle” Winskog, rättsläkare och de båda rättsmedicinska assistenterna, Joachim Einarsson och Martin Ragnerstam. Innan vi börjar bör det klargöras att avsnittet i delar och detaljbeskrivningar i vissa fall blir målande och explicita. Den här podden är alltid en beskrivning av det arbete och uppdrag som utförs på Rättsmedicinalverket. Avsnittets fokus är identifiering och behandling av döda kroppar vilket kan uppfattas som känsligt för den som inte är förberedd. Undvik att lyssna på det här avsnittet om du vet med dig att du kan få en negativ reaktion av sådana intryck. Den som leder programmet är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.

Dna-molekylens utformning är unik i varje individ. I varje cell i vår kropp finns cirka två meter dna. Det betyder att alla dna-molekyler i kroppen skulle räcka flera varv runt jorden. Dna ger komplexitet och omfattning som gör dna-analyser lämpade för att svara på frågor som till exempel vem som är far till barnet, orsaken bakom plötslig hjärtdöd eller för identifiering av okänd avliden. Dna-teknik har använts i rättsgenetiska analyser i Sverige i några årtionden. Men det räcker att titta drygt 50 år tillbaka i tiden för att konstatera att faderskapsärenden ofta avgjordes genom att jämföra ansikten och mäta med linjal. Det här avsnittet handlar om rättsgenetikens historia. Ur historiska mått mätt, en kort men intressant berättelse. Med oss har vi ett par av Rättsmedicinalverkets experter inom området, Kerstin Montelius och Cajsa Älgenäs, som arbetar på RMV:s rättsgenetiska laboratorieenhet i Linköping. Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.

Svensk rättsmedicin består av en väl tilltagen yrkeskår av specialistläkare och rättsmedicinska assistenter. Det finns tillgång till modern medicinsk utrustning och den rättsmedicinska forskningen är i framkant och i samklang med ett rättsmedicinskt centrum för metodutveckling.  Så ser det inte ut överallt i världen, vilket är ämnet för det här avsnittet som handlar om: Rättsmedicin i andra länder, en jämförelse med Sverige. Medverkande är två specialister i rättsmedicin, tillika rättsläkare vid rättsmedicin i Göteborg. Calle Winskog som bland annat har arbetat på Barbados, Australien, Fiji och Nya Zeeland och Michele Bentz, som har utbildat sig och jobbat i Sydafrika, ett land som är drabbat av kriminalitet på en helt annan nivå än vi är vana vid. Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.

Idag sitter cirka 200 personer dömda till livstids fängelse på våra anstalter.   När en livstidsdömd avtjänat tio år av sitt straff kan personen ansöka om att få fängelsestraffet omvandlat till ett tidsbestämt straff.  Ett av de underlag som domstolen då använder är Rättsmedicinalverkets bedömning av risken för att den sökande återfaller i brottslighet. Den rättspsykiatriska verksamheten på Rättsmedicinalverket ansvarar för att göra en riskutredning av den sökande. I det här programmet möter du Tobias Lihoff psykolog och Daniel Karlberg forensisk socialutredare som berättar om hur riskutredningen går till.  Den som leder det här programmet heter Johan Göransson och ljudtekniker är John Henzlert.