Finska Dokumentti

Elokuussa 2010 Timo Kaukonen tavoittelee kuudetta saunomisen maailmanmestaruuttaan. Finaalisaunassa istuvat enää vain Timo ja venäläinen kilpailija, kun kaikki menee pahasti pieleen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/4998?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dokumentti] Löylynheiton MM-kisat ovat olleet osa Suomen Heinolan kesää vuodesta 1999 lähtien, ja kisoista on tullut monelle iloinen kesäperinne. Naapurikaupunki Lahdessa asuva Timo Kaukonen on yksi niistä saunojista, jotka treenaavat määrätietoisesti MM-kisoja varten. – Treenikauden aikana usein kokeiltiin saunoa sykemyyttarin kanssa. En muista, että sainko hölkätessä tai pyöräillessä sykettä lähelle 200, mutta siellä saunassa se meni. Se oli kovaa, mutta kivaa, sanoo Timo. Vuoden 2010 finaali alkaa 110 asteen lämmöstä, ja puolen minuutin välein kiukaalle lasketaan puoli litraa vettä. Övertorneålainen Jonas Jaako on itsekin kilpaillut MM-kisoissa, mutta pudonnut puolivälierissä, ja seuraa vuoden 2010 finaalia katsomosta. Jonas näkee, kuinka yksi kerrallaan finalistit lähtevät saunasta – kaikki paitsi Timo Kaukonen ja venäläiskilpailija, jotka istuvat paikoillaan. – Siellähän oli ihan älytömmän kova kannustus. Musiikki oli päällä ja meteli oli mieletön…  En muista, minkä minuutin kohdalla se oli, mutta sitten alkoi ihmiset yleisöstäkin huutamaan, että ottakaa ne pois sieltä saunasta… Mutta eihän kukaan kuullut mitään. Se hälinä, mikä siellä oli, oli niin kova, sanoo Jonas Jaako. Kun finaalia on käyty kuusi minuuttia, järjestäjät keskeyttävät kilpailun. He kiskovat miehet ulos saunasta, ja sekä Timo että venäläisfinalisti lyyhistyvät lavalle yleisön eteen. Paikalle saadaan nopeasti pressu, jotta loukkaantuneita ei nähtäisi, mutta moni on jo ehtinyt huomata, että tilanne on vakava. – Muuten koko tämä laji on ollut parhaita vuosia elämässäni. Mutta tätä en olisi halunnut nähdä, sanoo Jonas Jaako. Jonas miettii hiljaa mielessään, että tästä Timo ei selviä. Haastateltavat: Timo Kaukonen/Saunomisen moninkertainen maailmanmestari Jonas Jaako/Ruotsin edustaja saunomisen MM-kisoissa Ohjelman on tehnyt Hanna Sihlman.  Vastaava tuottaja Sveriges Radio Finskalla: Lotta Hoppu  Kertoja: Tiina Laitila Kälvemark  Loppumiksaus: Björn Nitzler  Arkistoäänet: Yle, SVT, Sveriges Radio, AP News, Al Jazeera, SaunaHeinola youtube-sivu.   Ohjelma tehtiin keväällä 2025.

Globenin jääkiekkokatsomo on loppuunmyyty ja meteli korviahuumaava, mutta Jarmo Myllys ei kuule sitä. Hän keskittyy pian alkavaan finaaliin, josta tulisi historiallinen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/4998?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dokumentti] Suomen Leijonien ja Ruotsin Tre Kronorin saapuessa Globenin kaukaloon 7. toukokuuta 1995 katsomosta lähtevä meteli on korviahuumaava. Suomen maalivahti Jarmo Myllys ei kuule sitä: hän on täysin keskittynyt pian alkavaan finaalipeliin Ruotsia vastaan. Kun kiekko lähtee liikkeelle, Lea Leskinen on liimautunut tv-ruudun ääreen olohuoneessaan Etelä-Tukholmassa. Vannoutunut Leijonien kannattaja on toiveikas: jospa nyt – viimeinkin – olisi Suomen vuoro? VM 1995 OCH JARMO MYLLYS – MÅLVAKTEN SOM STOPPADE SVERIGE Globens läktare är fullsatta och närmare 14 000 åskådare är på plats för att se VM-finalen i ishockey. Det är söndagen den 7 maj 1995 – ett datum som kommer att gå till historieböckerna. De Finska Lejonen och Sveriges Tre Kronor kommer ut i rinken till ett öronbedövande jubel från publiken, men Finlands målvakt Jarmo Myllys hör inget: han är helt fokuserad på finalmatchen mot Sverige som snart ska starta. När matchen startar sitter den hängivna supportern Lea Leskinen fastklistrad vid tv-skärmen i sitt vardagsrum i södra Stockholm. Hon är hoppfull: kanske är det Finlands tur att äntligen få lyfta bucklan? Programmet är på finska. Haastateltavat/intervjupersoner: Jarmo Myllys, Lea Leskinen/fani/supporter, Kaj Kunnas/Urheilutoimittaja/sportjournalist Ohjelman teki/programmet gjordes av: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se [maiju.ristkari@sverigesradio.se] Tuottaja/producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se [lotta.hoppu@sverigesradio.se] Käsikirjoitus/manus: Tiina Laitila Kälvemark ja Maiju Ristkari    Kertoja/berättarröst: Ramin Farzin      Loppumiksaus/slutmix: Björn Nitzler Arkistomateriaali: SVT, Yle ja Sveriges Radio  Ohjelma tehtiin keväällä 2025  Programmet gjordes under våren 2025. MAALIVAHTI JARMO MYLLYS Jarmo Myllys on kotoisin Savonlinnasta, Itä-Suomesta. Hänestä tulee jääkiekkoammattilainen 18-vuotiaana. Parikymppisenä Myllys pelaa NHL:ssä useamman kauden. Vuonna 1994 hän siirtyy Ruotsiin, Luleå HF:ään. Kausia Luleå HF:ssä kertyy Myllykselle lopulta seitsemän, ja sinä aikana hän nousee niiden harvalukuisten maalivahtien joukkoon, jotka ovat laukoneet pelissä maalin. Ensin hän tekee sen vieraspelissä – ja sitten Luulajassa, kotiyleisön edessä. Myllyksen paita nostetaan Luulajssa kattoon vuonna 2011, kymmenen vuotta sen jälkeen, kun hän on siirtynyt Luleå HF:stä takaisin Suomeen. Jarmo Myllys on mukana Suomen maajoukkueessa lukemattomia kertoja, ja voittaa useita arvokisamitaleja. Jääkiekkouransa hän lopettaa vuonna 2005, 39-vuotiaana. MM95 – JÄÄKIEKON MM-KISAT VUONNA 1995 Miesten jääkiekon MM-turnaus alkaa huhtikuussa 1995. Suomi on edellisvuosina alkanut päästä arvokisoissa mitalisijoille, ja nyt tavoitteena on ensimmäinen MM-kulta. Ruotsalainen valmentaja Curt ”Curre” Lindström on valanut pelaajiin uskoa: Leijonat kyllä pystyisivät siihen. Finaalissa vastakkain ovat rakkaat veriviholliset: Leijonat ja Tre Kronor. Ruotsi on voittanut maailmanmestaruuden jo kuusi kertaa aiemmin, ja tähtäimessä on kulta myös tällä kertaa. Vaikka Ruotsi pyörii kiivaasti Suomen päädyssä, pelin ensimmäisen maalin tekee Leijonat. Jännitysnäytelmä kestää kolmanteen erään saakka, ja lopulta ottelu päättyy luvuin 4–1. Suomi on voittanut ensimmäisen miesten jääkiekon maailmanmestaruuden! Kultajuhlia vietetään ensin Tukholmassa Sergelin torilla ja seuraavana päivänä Suomessa Kauppatorilla. Ihmismassat kerääntyvät hurraamaan Leijonille, Suomen liput liehuvat ja Den Glider In raikaa. Lamasta toipuva Suomi on mennyt sekaisin.

Hösten 1944 flyr 55 000 finländare över gränsen till Sverige. På andra sidan älven står Finland i lågor. En av dem, Sirkka, bär på en stor hemlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/4998?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dokumentti] Sirkka Kokko, 24, bor med sin lilla son Paavo i en liten by i norra Finland. Andra världskriget har härjat i Finland till och från i flera år. En dag i september 1944 kommer evakueringsordern: hela byn ska tömmas, hela Lappland ska evakueras. Ingen vet om de någonsin kommer tillbaka.  När Sirkka flyr från Finland bär hon på en stor hemlighet, som kommer att avslöjas först efter hennes död. Intervjupersoner: Åke Marklund/Sirkkas son, Kurt Marklund/Jörnbo, Lars Hansson/historiker, Göteborgs universitet Programmet gjordes av: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se [lotta.hoppu@sverigesradio.se] Producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se [maiju.ristkari@sverigesradio.se] Manus: Tiina Laitila Kälvemark och Lotta Hoppu    Berättare: Ramin Farzin      Slutmix: Eskil Lövström  Arkivmaterial: Sveriges Radio och Yle  Programmet gjordes våren 2025. Finskspråkig dokumentär om Lapplandskriget: Katri, Eevi ja Lapin sota – lasten pakomatka Ruotsiin [https://www.sverigesradio.se/avsnitt/katri-eevi-ja-lapin-sota-lasten-pakomatka-ruotsiin] VAD VAR LAPPLANDSKRIGET OCH DEN NORDFINSKA EVAKUERINGEN? Lapplandskriget bryter ut hösten 1944 och är Finlands tredje krig under andra världskriget. När fortsättningskriget mot Sovjetunionen tar slut 1944 kräver fredsvillkoren att norra Finland töms på landets forna vapenbröder – tyskarna. Det finns över 200 000 tyskar i Lappland. De finländska myndigheterna fruktar en ny väpnad konflikt och att tyskarna inte kommer att ge sig av frivilligt. Den finländska staten beslutar därför att omgående evakuera över 100 000 kvinnor, barn och äldre från sina hem. Strax före Lapplandskrigets utbrott beslutar sig Sverige för att hjälpa Finland: på kort tid tar man emot över 50 000 nordfinska flyktingar. En del av dem korsar gränsen till fots, andra med tåg eller bil. Hösten 1944 strömmar människor över gränsen till Sverige. Haparanda är den sydligaste av gränsövergångsställena. Hundratals, ibland tusentals äldre, kvinnor och barn i alla åldrar anländer dit varje dag. Med dem kommer också tusentals kor. De evakuerade flyttas till olika delar av norra Sverige: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Även flyktingläger upprättas i Sverige. I Västerbottens län finns två stora läger där hundratals människor bor i baracker: Kusforslägret och Jörn-Lindå-lägret, i folkmun kallade Lilla Helsingfors och Lilla Rovaniemi.

För Pia Herrera har det alltid varit hon och mamma Terttu mot världen. Men sen blir mamma sjuk i cancer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/4998?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dokumentti] Pia Herrera växer upp med sin ensamstående finska mamma i 70- och 80-talets Sverige. Från Pias första stund i livet omger mamma Terttu henne med villkorslös kärlek: hon finns där genom livets alla toppar och dalar. ”När jag föds, då äger mamma 14 kronor. Hon har nästan ingenting, men det funkar fint. Jag känner att jag fick en massa annat, massor med uppmärksamhet och bekräftelse”, berättar Pia i dokumentären. Mamma är Pias största trygghet, den som får henne att tro på sig själv. Det blir avgörande för Pia när världen utanför hemmet inte visar sig vara särskilt vacker: hon märker snart att det av vissa inte riktigt anses vara så toppen att vara halvfinsk och halvkubansk. När Terttu blir sjuk i cancer ställs Pia inför en ny framtid utan henne. Hur ska hon klara sig, när mamma inte längre finns? Ett program av: Elizabeth Pouliaki elizabeth.pouliaki@sverigesradio.se [elizabeth.pouliaki@sverigesradio.se] Producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se [lotta.hoppu@sverigesradio.se] Manus: Elizabeth Pouliaki, Maiju Ristkari och Tiina Laitila Kälvemark Berättare: Ramin Farzin Slutmix: Björn Nitzler Intervjupersoner: Pia Herrera, Camilla von Below/psykolog, psykoterapeut och lektor i psykologi vid Stockholms universitet Arkivklipp: TV4 Programmet gjordes våren 2025. Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska [https://www.sverigesradio.se/dokumentti] VEM ÄR PIA HERRERA? Pia Herrera är en svensk journalist och medieprofil. Hon har bland annat jobbat på SVT, TV4 och Sveriges Radio och varit programledare för Go'kväll, Morgonstudion och Karlavagnen. Pia Herrera är född och uppvuxen i Sverige tillsammans med sin finska mamma. Hennes pappa är från Kuba.

Ali Jonasson skäms för mammas finska brytning och får inte lära sig finska. Vad händer när demensen tar det svenska språket från Alis mamma? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. [https://sverigesradio.se/play/program/4998?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_dokumentti] Ali Jonasson växer upp på Hisingen i Göteborg i en tid då det finska förknippas med alkoholism, våld och sociala problem. Utanför hemmet vill Ali bara vara svensk. Hemma känner han sig utanför då han inte kan någon finska.   Kommer Ali att lyckas riva muren som skiljer honom från sin släkt och återfå kontakten med sin mamma – innan det är för sent? Ett program av: Kaisa Vuonokari kaisa.vuonokari@sverigesradio.se [kaisa.vuonokari@sverigesradio.se] Producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se [lotta.hoppu@sverigesradio.se] Manus: Kaisa Vuonokari och Tiina Laitila Kälvemark Berättare: Tiina Laitila Kälvemark Slutmix: Björn Nitzler Intervjun med Tuire Liimatainen gjordes av Jasmine Fooladi Intervjupersoner: Ali Jonasson, Tuire Liimatainen/specialforskare vid Finlands migrationsinstitut Programmet gjordes vintern 2025. Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska [https://www.sverigesradio.se/dokumentti] VEM ÄR ALI JONASSON? Ali Jonasson är författare till boken Finnkampen – sverigefinnarnas illustrerade historia - en serieroman om de finsktalandes historia i Sverige. Finnkampen är illustrerad av Mats Kejonen. Ali Jonasson, eller Andreas Ali Jonasson, har även formgivit den sverigefinska flaggan, som blev sverigefinnarnas officiella symbol år 2014.   År 2022 tilldelades Ali Jonasson utmärkelsen Årets alumn av Södertörns högskola, där hans skrev sin masteruppsats i religionsvetenskap. Ali har även intresserat sig för skogsfinnarnas historia i Sverige.