Naturmorgon

Vårvinterns fjällfåglar – och grågässens nya flyttvanor

Vi spanar efter dalripa, fjällripa och snösparv i Jämtlandsfjällen. Och tar reda på varför grågässen inte flyttar lika långt nu för tiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon] Nu på vårvintern är det många som drar till fjälls. Men vilka fjällfåglar kan man stöta på? Det undersöker fältreporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelexpert Johan Råghall, i de välbesökta Jämtlandsfjällen. De hoppas på fjällripa, dalripa och snösparv. Kanske även lite siskor, och hökuggla som har haft ett bra år här. Följ med på en skidtur i fjällbjörkskog och på fjällhed i närheten av Storulvåns fjällstation. Det blir också ett besök på dubbelbeckasinens spelplats - en art som Johan Råghall jobbat mycket med, men som inte anländer förrän heden är snöfri. Vi ringer också upp Maria Hörnell Willebrand som forskar om ripor vid norska Universitet i Innlandet för att få en inblick i hur fjällripa och dalripa flyttar – och vad de äter. Hundra mil söderut, i Skåne, träffar vi Camilla Olsson som forskar om grågässens nya flyttvanor. Förut brukade grågässen flytta till Spanien på hösten, men numera flyttar de bara så långt de behöver. Och skånska grågäss flyttar inte alls. Vid Mjölkekilen i Marstrand på västkusten fångade Naturmorgons lyssnare Lotta Fjeldså några gravänders breakdance och parningsrop på film. Vi har pratat med henne om detta livliga vårtecken. Och på tal om änder bjuder vi på en sprillans ny fågelsånglektion av Mats Ottosson – om just ändernas sång. Det är ju påskafton! Vi pratar med Karin Persson, hortonom och genbankskurator vid Sveriges lantbruksuniversitet, för att få reda på varifrån påskliljan kommer och varför den har en så lustig trumpet. Och lagom till påskhararnas högtid ringer vi upp harforskaren Carl-Gustaf Thulin. Han bjuder på tre saker om harar vi kanske inte visste om. I veckans kråkvinkel önskar sig Mats Ottosson att han var en blåprickig solbadare. Kanske. Programledare är Karin Gyllenklev. Veckans naturfråga: Kanske har du händelsevis mött den här arten, det är något oavsiktligt med dess namn. Namnet avslutar även en gråtecknad släktings artnamn, men den metallglänsande organism vi söker nöjer sig med fyra bokstäver. Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se [naturmorgon@sverigesradio.se] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter vårlök. De tre som vann var: Adrian Hevsund, Örebro, Hannes Enocksson, Södertälje och Suzanne Wesséus, Bjärnum. Grattis alla tre!

Nyvakna spindlar – och uttern som kom tillbaka

Åke Hedman, cellist och spindelexpert, letar spindlar på Alnön. Och om den nya rödlistan över hotade arter. Älg och lax är nya, medan uttern lämnat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon] Spindlar är rovdjur som inte väjer för att äta upp sina familjemedlemmar, har åtta ben, åtta ögon och ”hör” med sina ben. Tillsammans med spindelexperten, tillika cellisten, Åke Hedman söker vi i mossan efter nyvakna spindlar. Som medlem i SLU Artdatabankens expertkommitté validerar Åke Hedman spindelfynd från hela landet och berättar att allt fler spindlar har rödlistats - och vad det kan bero på. Fältreporter på Alnön utanför Sundsvall är Ingrid Engstedt Edfast. I veckan presenterades alltså SLU Artdatabanken den nya rödlistan över arter som riskerar att försvinna från landet. 23 000 arter har bedömts och av dem är nu 23 procent rödlistade. Det är fler än tidigare. Sara Sällström från Vetenskapsradion kommenterar den nya rödlistan, där arter som sill/strömming och lax från Östersjön, liksom älgen, är nya, medan andra arter numera bedöms som livskraftiga och inte längre finns med på listan. En av dem är uttern som på några decennier gjort en strålande comeback i den svenska naturen. Mats Ottosson träffar utterforskaren Anna Roos som berättar varför uttern var så illa ute och varför den nu är tillbaka igen. Vad är det för märkligt ljud som hördes i natten på Ljusterö i Stockholms skärgård för några veckor sedan? Det undrar Jannike Simonsson. Zooekolog Susanne Åkesson svarar. I veckans kråkvinkel längtar Karin Gyllenklev bort från allt platt hemma vid skrivbordet, ut till ojämnheterna i naturen. Programledare är Joacim Lindwall. Veckans naturfråga: En aktuell årstid inleder namnet på släktet vi söker. Sedan tycks det fortsätta i köket, men rent botaniskt är det istället ner i jorden vi ska. Alla 6 svenska arter har gula kalkblad. Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se [naturmorgon@sverigesradio.se] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter hasselsnok. De tre som vann var: Boel Dirke, Stockholm, Christina Jorstedt, Uddevalla, Anita Mikko, Boden. Grattis alla tre!

Livet i underjorden – och livet som ringmärkare

Bakterier jagar i flock och svamphyfer är som motorvägar. Följ med in i underjordens mikroliv. Vi träffar också Thord Fransson, tidigare chef för Ringmärkningscentralen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon] Vi krymper oss till underjordens myllrande värld. Här är svamphyferna som motorvägar, bakterierna jagar i flock och amöborna flyter fram. Mikrolivet i jorden avslöjas i realtid i forskaren Edith Hammers filmer – svamparna är aktiva och rörliga, de encelliga ciliaterna är skickliga rovdjur och amöborna riktigt stora. Edith Hammer och hennes kollegor vid Lunds universitet låter organismerna självmant flytta in i ett mikrochip i jorden och tar sedan med sig det till mikroskopet för att se vad de håller på med. Fältreporter Lisa Henkow finns på plats vid Ekologihuset i Lund denna morgon för att tillsammans med Edith Hammer titta in i detta fönster till underjorden. I över hundra år har det ringmärkts fåglar i Sverige. Navet för denna verksamhet är Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska riksmuseeet i Stockholm. Joacim Lindwall möter Thord Fransson som jobbat där i 40 år, för att höra varför vi ringmärker fåglar och varför han fastnade för fåglar från första början. Varför har så många grodor dött i Sören Lydéns damm i Eksjö? Grodkännaren Sara Albinsson svarar. Det finns fler sätt att sjunga än med näbben! I en sprillans ny fågelsånglektion av Mats Ottosson lär vi oss känna igen nio fågelarter som sjunger med vingarna. Och så pratar vi med Anders Lindström, entomologen som gjort Sveriges första fynd av en svamp som infekterar och tar död på spindlar. Det har varit vårdagjämning i veckan. Och medan södra delen av Sverige pratar om våren gläds Ingrid Engstedt Edfast åt den femte årstiden i norr. Hör henne i veckans kråkvinkel. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Veckans naturfråga: Om vintern hänger de i dvala. Om sommaren jobbar de med insektsbekämpning. I denna djurgrupp söker vi en specifik art, en tålig med gyllene skimmer, som låter höra av sig på 30 kilo-hertz. Namnet inleds med det håll en kall vind kan komma ifrån. Skicka ditt svar senast torsdag 26/3 till naturmorgon@sverigesradio.se [naturmorgon@sverigesradio.se] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter hasselsnok. De tre som vann var: Hasse Larsson, Dala-Järna, Maria Blomqvist, Alafors, Margareta Norberg, Umeå. Grattis alla tre!

Sveriges alla hackspettsarter!

Från spillkråka till tretåig hackspett, från stor till liten, generalist till specialist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon] Det finns åtta olika hackspettar i vårt land och fem av dem finns det chans att se eller höra i Älvsbacka i Värmland. Fältreporter Jonatan Martinsson spetsar öronen tillsammans med naturvårdsexpert Jan Bengtsson och Fredrik Wilde, naturbevakare på länsstyrelsen i Värmland. Fullt möjligt alltså att gråspett, gröngöling, spillkråka, större och mindre hackspett presenterar sig i direktsändning! Dessutom kommer vi få höra den vitryggiga hackspetten trumma. Mats Ottosson fick den på band när han besökte Gysingetrakten för ett litet tag sen. Den vitryggiga hackspetten har varit på utrotningens gräns och vänt, här i Sverige. Den är en utpräglad specialist på lövträdslevande vedinsekter. Gammal och insektsrik lövskog är det ont om idag. Men det finns en försiktig ljusning, inte minst längs norrlandskusten. Hackspettar som är generalister, alltså kan äta lite vad som helst i skogen, klarar sig ofta bra. Värre är det för den tretåiga hackspetten. Vedlevande larver från olika skalbaggar är vad den behöver och det finns det mest av i naturskogar. Niklas Aronsson från Birdlife Sverige är gäst i programmet och berättar mer om denna art. Han kan också berätta om den lite säregna spetten göktyta, en flyttfågel som vi fortfarande väntar på. Och någon av dessa eminenta experter kan också svara på en del lyssnarfrågor - som varför en del hackspettar hackar på skyltar och plåt? Mellanspetten dog ut från Sverige på 1980-talet. Men i polska Białowieża finns den. Vi återhör när Jenny Berntson Djurvall och Lasse Willén fick uppleva en hel mellanspettsfamilj våren 2006. Hackspettar finns på många platser på jorden, där det finns träd. En liten utflykt till Okinawa i Japan ger oss ett exklusivt möte med den endemiska arten okinawaspett. Veckans kråkvinkel är signerad Lisa Henkow. Hon har funderat på hur hennes syn på naturen och livet på jorden, skulle förändras om det visade sig att utomjordingar finns.

Naturpanelen om långlivade julgranar och arga koltrastar

Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas naturfrågor. Om bland annat julgranar, koltrastar och larver som ställer sig i givakt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. [https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon] Fyra gånger varje vintersäsong samlas en expertpanel i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarnas frågor om naturens mysterier. Nu är vi framme vid säsongens sista frågeprogram – ett vårtecken så gott som något. Den här gången tar Naturpanelen sig an frågor om varför koltrastar slåss så mycket om äpplena vid fågelmatningen, vad djuren gör i skogen när en storm drar fram, varför en hel rad med larver ställde sig som i givakt och varför ekorrarna ser ut att leka kurragömma på en tallstam. Och hur länge kan en julgran leva inomhus egentligen – ända fram till påska? Det går också bra att mejla in sin fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller att ringa under direktsändningen på telefonnummer 040-227 270. Experterna i Naturpanelen är som alltid: zooekolog Susanne Åkesson, entomolog Mikael Sörensson och botanist Sofie Olofsson. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.