Ekofastapodden

Vatten i vardagen En av de riktigt stora frågorna när man talar om att vårda vatten är vår personliga vattenanvändning. Kan man ha en vattenkran rinnande när man borstar tänder? Hur mycket vatten används för matlagning och personlig hygien? Frågor från vardagen som Tonje Lindeman, Nicolina Grönroos och Louise Häggström funderar över i poddserien Typ Livet som gör ett samarbete i detta avsnitt med Ekofasta podden. Mycket vatten går åt när man duschar och ett tips att spara vatten är stänga kranen när man schamponerar håret. Man kan också ladda en full tvättmaskin när man skall tvätta kläder. Men vad är egentligen problemet? Hur värdefullt är vattnet? Vem är de stora bovarna när det gäller vattenanvändning? Finland är tusen sjöars land och vi har gott vatten i våra kranar som man direkt kan dricka. Tonje Lindeman, som studerar biologi och är kompis med naturen, berättar att det inte finns en lättillgänglig statistik när det gäller vattenanvändning mellan olika länder, eller till vad vatten används. Grov inräknat används vatten till hushåll, industri och jordbruk. Man kan ändå räkna ut hur mycket vatten går åt i medeltal för varje finländare per dag. I våra finländska hushåll används ca 150 liter vatten per dag. Räknar vi däremot in importvaror som finns i vår konsumtion är vi uppe i över 3000 liter per dag! Stor företag och bolag är de som ändå använder mera vatten än hushållen. Är det då någon skillnad för våra enskilda val som människor? För vårt eget välmående är det viktigt att vi gör våra egna miljövänliga val. Det allra lättaste för en finländare när det gäller att minska på vattenanvändning, är att minska på köttkonsumtionen. Mycket vatten går åt till att producera soja som används som djurfoder. I programmet talas också om klimatångest och vad som förorsakar det, samt hur vi kan påverka andra att göra goda val.

Tips på hur man kan minska på spridning av mikroplaster Mikroplaster finns idag överallt och påverkar tyvärr både vår miljö och hälsa på ett negativt sätt. Det finns dock en hel del smarta åtgärder som man som privatperson kan tillämpa för att minska på spridningen, här följer några smarta tips. - Skräpa inte ner i naturen. Släng skräpet i soporna, inte på marken eller i havet! Med skräp menas allt från tomflaskor och plastpåsar, till godispapper och matförpackningar gjorda av plast. Skräpets värsting? Cigarettfimparna, som tyvärr hittas överallt och eftersom deras filter är gjorda av plast är riktiga superspridare av mikroplaster i naturen. - Bilägare - tänk över din bil och bilkörning! Bilar är nämligen en stor orsak till spridning av mikroplaster p.g.a. slitage från bildäcken. Vad man kan tänka på som bilägare är exempelvis att köra bil mindre, fundera på sin körstil och köra mjukare (så kallad eco-driving sliter mindre på däcken), samt se över däcktryck och kontrollera så att bilens hjulinställningar är korrekta. - En annan stor bov när det kommer till spridning av mikroplaster är klädindustrin. Som privatperson kan man tänka på att köpa färre nya kläder och istället shoppa second hand, använda mindre fleece och om man absolut vill använda fleece köpa plaggen second hand istället för alldeles nya (fleece släpper flest partiklar av mikroplaster under de första tvättarna), tvätta sina kläder mer sällan och vädra dem fräscha, använda flytande tvättmedel och tvätta i lägre temperaturer (vilket också sparar på elen), laga sina kläder när de går sönder istället för att slänga dem, och om man använder torktumlare se till att slänga luddet i soporna istället för att spola ner det i vattenavloppet. - Båtar sprider en hel del mikroplaster direkt ner i havet, och som båtägare kan man hjälpa till med att minska på spridningen genom att rengöra sin båt på ett smart sätt, ta hand om färgflagorna om man slipar båten, samt slänga möjligt damm och rester som farligt avfall. Man kan även tänka på att använda tampar av slitstarka material, eftersom tampar gjorda av ex. nylon släpper ut en hel del oönskade mikroplaster. Tillsammans kan vi minska på spridningen av mikroplasterna för en bättre miljö att leva i för både oss mänskor och allt djurliv i världen.

Finska Missionssällskapets vattenprojekt i Senegal Senegal är ett av världens minst utvecklade länder och ligger på Afrikas västkust. Landet drabbas ständigt av torka, som blivit värre med åren p.g.a. de rådande klimatförändringarna. Regnmängden minskar och rent dricksvatten blir en bristvara. Anna-Lena Särs är en av missionärerna på plats i Senegal via Finska Missionssällskapet. Hon berättar att hon själv använder sig av tre olika sorters vatten medan hon är på plats i Senegal: kranvatten för dusch och tvätt, matlagningsvatten som består av filtrerat kranvatten, och dricksvatten som oftast är köpt mineralvatten. Vidare om vattnet i Senegal berättar Anna-Lena också att senegaleser är mycket bättre på att ransonera vatten än oss i Finland. Många har nämligen inte rinnande vatten hemma och de flesta som har det i städerna hämtar det från en kran ute på gården. Det slösas inte på badrumsvattnet i onödan, helt enkelt! Man kan konstatera att vattensituationen i Senegal definitivt är något helt annat än den lyx vi är vana vid i Finland var vi alltid har rinnande kranvatten som kan användas till allt. Missionssällskapet jobbar förutom i Senegal även med en hel del andra vattenprojekt ute i världen, bl.a. i Tanzania, Nepal, Kambodja och Etiopien - som alla tyvärr lider av vattenproblem till följd av klimatförändringarna. Mera om Missionssällskapets vattenprojekt i just Senegal berättar Anna-Lena Särs i podd-avsnittet hon medverkar i av årets säsong av Ekofasta-podden. Lyssna gärna på avsnittet, om inte bara för att lära er mer om vattenprojektet utan även om det dagliga livet som missionär.

Smartfisk är både gott och bra för miljön Outnyttjade fiskarter, så kallad smartfisk, är ett klimatsmart val. Sanningen är den att vi i Finland importerar väldigt mycket fisk, ex. lax och tonfisk, medan vi glömmer bort att våra egna hav också är fyllda med fullt ätbara och smarriga fiskarter. Att äta mer vildfångad fisk från Östersjön skulle göra vår fiskkonsumtion mer hållbar och dessutom gynna havet. Men vad är då smartfisk? Jo, smartfisk är ett annat och mer positivt begrepp för skräpfisk. Begreppet föddes av Marthaförbundet med ekologirådgivare Anita Storm i spetsen. Exempel på arter av smartfisk är ex. gädda, id, braxen, mört, nors, lake, simpa, strömming och även fiskarnas rom. Kännetecknande för smartfiskarna är bl.a. att de alla oftast är närfångade av lokala fiskbestånd, är en proteinkälla där det ekologiska fotavtrycket är minimalt, medför korta transportsträckor och ökar lönsamheten för flera aktörer. Smartfisk är smart, helt enkelt! I Ekofasta-poddens avsnitt om smartfisk tillsammans med Anita Storm tipsas om en hel del smarriga rätter man kan tillaga hemma med hjälp av smartfisk, och här kommer ännu några till tips: - Fisksoppa på simpstjärtar - Röra med smakrika braxen - Stekt knaprig lake - Gäddbiffar Mmm, visst låter det gott? Recept på maträttstipsen ovan kan alla hittas på Marthaförbundets hemsidor. Tillsammans kan vi alla bidra till ett mera hållbart fiske genom att fiska, köpa och äta mera smartfisk.

Rättvisa och transparens är i fokus då verksamhetsledare Rolf Steffansson talar om Finska Missionssällskapets roll och ansvar som kristen hjälporganisation med verksamhet i 30 länder. Samarbetet med lokala kyrkor, samhällen och samarbetspartners kräver ärlig dialog. I podden får man veta veta vilken roll vår ekofasta här kan spela för lokalbefolkningen i utvecklingsländer. Våra val har betydelse, det kan handla om vilka produkter vi väljer att köpa. Den femte podden i säsong 3 av Ekofastapodden är producerad av Monica Slotte/Finska missionssällskapet