Arbetsrättspodden

EU:s AI-förordning kommer i princip att tillämpas i sin helhet från augusti 2026. Några bestämmelser har dock börjat gälla redan nu, och det är hög tid att förbereda sig och sin organisation. Vad innebär AI-förordningen för svenska bolag, framförallt för arbetsgivare? Det diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Jasmine Elgh i detta avsnitt av Arbetsrättspodden.

Kan tidig hemgång från arbetet utgöra sakliga skäl för uppsägning? Och hur tydlig måste en arbetsgivare vara med att ett visst oönskat agerande kan leda till en uppsägning, om inte arbetstagaren slutar med agerandet? I det här avsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren rättsfallet AD 2024 nr 103 där Arbetsdomstolen bl.a. prövade dessa frågor.

Högsta domstolen kom nyligen med två domar som rörde frågan om tillhandahållande av brottmålsdomar i databaser. Detta påverkar bolag som vill göra exempelvis bakgrundskontoller och är fokus för Emelie Svensäter Jerntorps och Karin Hultgrens samtal i det här avsnittet av Arbetsrättspodden.

Hur har det gått med Migrationsverkets ”nya” system för arbetstillstånd? Och vad behöver en arbetsgivare tänka på vid en omorganisation som berör arbetstagare med behov av arbetstillstånd för att arbeta i Sverige? Det och mycket annat diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Jonna Skog i detta avsnitt av Arbetsrättspodden som återigen lyfter det högaktuella ämnet arbetstillstånd.

Vad innebär EU:s lönetransparensdirektiv för svenska arbetsgivare och hur förbereder man sig på bästa sätt? EU:s lönetransparensdirektiv syftar till att säkerställa lika lön för lika arbete för kvinnor och män och ska implementeras i svensk lagstiftning senast 2026. Direktivet innebär att det kommer ställas nya krav på lönetransparens, bland annat genom ökad insyn i lönesättningen och detaljerad lönerapportering. I veckans avsnitt av Arbetsrättspodden diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck de viktigaste nyheterna och kraven som direktivet medför.