Publicerat

I denna den sista upplagan av Publicerat i P1 hör vi om mediernas framtid. Den har nämligen Framtidskommissionen försökt kartlägga. Hör också hur tre journalistelever vid Skurups folkhögskola ser på sin framtid. Dessutom förklarar P1-chefen varför Publicerat inte har någon framtid, utan läggs ner. Och måste alla program i P1 göras i Stockholm? Det är medieprofessor Ingela Wadbring vid Mittuniversitetet i Sundsvall som skriver om mediernas framtid i, som kommer att presenteras om en dryg vecka. Bakomstår regeringen. Kommissionen leds av medieprofessor Jesper Strömbäck - också från universitetet i Sundsvall. Han är även redaktör för debattboken. Ökad konkurrens ger ökade klyftor Men mediekapitlet är alltså skrivet av kollegan Wadbring, och hennes kapitel har fått rubriken "Ett allt mer fragmenterat medielandskap". Att komma år fragmentiseringen och de ökade informationsklyftorna är de viktigaste utmaningarna ur ett samhällsperspektiv, anser Wadbring. "Nyhetsundvikare" nytt ord Gruppen "news avoiders", "nyhetsundvikare", kommer att öka. Allt fler väljer alltså bort det informativa innehållet i medierna. Blivande journalister om framtiden Vad säger de tre journalisteleverna på Skururps Folkhögskola, Natalie Medi, Jonas Lundin och Jimmy Larsson, om detta? Och hur ser de på sin framtid? Det får vi också svar på. Sista rubricerade programmet från Malmö  P1:s utbudsansvariga Cecilia Bodström förklarar dessutom varför hon lägger ner Publicerat, för övrigt det sista rubricerade P1-programmet som görs på Sveriges Radio i Malmö. Bättre program från Stockholm? Måste alla P1-program göras i Stockholm? Eller av produktionsbolag, som till huvudelen också finns i Stockholm? Och hur rimmar det här med att Sveriges Radio ännu så länge är skyldigt att se till så att 55 procent av alla program görs utanför Stockholm?

Den här mellandags-veckan bjuder Publicerat på ett litet julbord med olika inslag. Som sig bör under julen plockar vi fram allt det vi har i skafferiet. Alla medier har en agenda? Vad sägs om lyssnaren i Norrköping som anser att alla medier har sina egna agendor? Det finns därför ingen anledning att beskärma sig över att arabiskspråkiga Al Jazira följer sin ägare emiren i Qatars önskemål till exempel. Något som vi tog upp för ett par veckor sedan. DN:s utveckling Frilansjournalisten Per Runesson hör till de journalister som varit med och hörts längst i Sveriges Radio. Han bidrar idag med en betraktelse över Dagens Nyheter förr och nu. Filmens framtid Vår filmvetare Ingela Brovik var med när Europas Cinemas - ett nätverksom arbetar för att europeisk film ska visas i Europa - hade konferens i Paris nyligen. Mot Hollywoods dominans Frågan var bland annat vad man kan göra åt Hollywoods dominans, som blir ännu tydligare nu sedan alla biografer måste digitaliseras med det amerikanska formatet 2K? Svarar gör nätverkets ordförande, britten Ian Christie. Struntar i klimathotet? Och i sins sista krönika i Publicerat uppmärksammar vår medietyckare Johannes Ekman mediernas bristande intresse för klimathotet. Fruktad minister flydde? På vår och SR:s Dawit Isaak-sida kan du dessutom läsa Ali Abdu Ahmed ha flytt landet och övergett den av många kritiserade president Afewerki. Något som hans hårt kontrollerade medier naturligtvis förnekar. ---------------------------------------------------------------------------------- Tillägg den 31/12 2012: OM NEDLÄGGNINGEN AV PUBLICERAT:  Flera lyssnare undrar i mejl, telefon och på annat sätt om det verkligen stämmer att Publicerat ska läggas ner. Och några klagar framför allt över att det inte funnits - och finns - någon information om detta på vår hemsida.    Nu är ju tablåfrågor i P1 inget Publicerat bestämmer över, eller ska informera om. P1-ledningen har väl heller inte ansett att det finns någon anledning att informera om förändringen. Men som vi sa i veckans program kommer P1:s ansvariga Cecilia Bodström att förklara detta sitt nedläggningsbeslut, som togs redan i augusti, i nästa veckas program - det sista Publicerat. För den som inte vill vänta tills dess kan vi också hänvisa till tidningen Journalisten som hade uppe saken för snart ett par månader sedan.

Hur har journalistiken utvecklats genom åren? Hur fungerar den idag? Och hur blir det i framtiden? Det frågar vi två journalister som skrivit böcker om livet om reporter: Björn Kumm och Jan Mosander. Både Björn Kumm och Jan Mosander har arbetat länge på Sveriges Radio och olika tidningar, Mosander dessutom en del med tv. Men de skriver kanske mest om sina erfarenheter som utrikeskorrespondenter. En manlig nostalgitripp? "Bysmeder, stinsar och utrikeskorrespondenter är lika omoderna. Korrarna bjuder på en nostalgitripp till en nyss svunnen, manlig värld." Ungefär så skriver historikern Kim Salomon i en recension av böckerna i tidskriften "Repons". (I recensionen ingår också Herman Lindqvists bok "Mitt Allt".) Vad vill de med sina böcker? Men vad vill Mosander och Kumm egentligen berätta? Vad döljer sig bakom redogörelserna för arbetsvillkor, storpolitik och karrirär? Undrar Salomon. Vi gör därför ett försök att reda ut vad Björn Kumm vill med sin bok "Uppdrag Världen" och Jan Mosander med "Bland spioner, kommunister och vapenhandlare". Många försök stoppa murvlarna Böckerna innehåller intressanta och ofta spännande berättelser om journalistiken och arbetsvillkoren förr och nu. Och om hur många inblandade på mer och mer sofistikerade sätt försöker stoppa det de betraktar som "murvlarnas härjningar". Koncentrerar oss på journalistlken Men i Publicerat koncentrerar vi samtalet till att mest handla om journalistiken igår, idag och i morgon. -Jag undrar ibland om man inte idealiserar forntiden, säger Björn Kumm. Själv finansierat resorna -När jag råkat vara på plats när något stort har hänt, så har jag alltid själv bekostat resan till exempel.  -Det var inte så att redaktionscheferna var mer intresserade av utrikes händelser förr i tiden, som en del tror idag.

Al Jaziras arabiskspråkiga tv-kanal fungerar idag som en sorts talesman för Qatars emir. Kanalen har helt släppt sin tidigare berömda, professionella journalistik! Det säger medieforskare Leon Barkho, som för några år sen, som många andra, bara hade beröm till övers för Al Jazira. -Jag hade inte i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig den här sorgliga utvecklingen. -Men den arabiskspråkiga kanalen går tyvärr helt i sin ägares ledband. Det har jag många exempel på. Och flera journalister har därför också slutat. Tidigare jämförelse håller inte Leon Barkho - tidigare erfaren journalist bland annat på brittiska Reuters och språklärare - har rest världen runt och berättat om sin fyra år gamla avhandling, där han jämförde CNN, BBC och Al Jaziras rapportering från Mellanöstern. Och där Al Jazira fick mycket beröm, som vi berättade om i Publicerat för fyra år sen. Nu är BBC föredömet Nu håller han och några kollegor på med två nya böcker, en om opartiskhet i nyhetsförmedling och en där Barkho jämför Al Jaziras, saudiägda Al Arabias och BBCs rapportering från Mellanöstern. Och nu framstår BBC som ett föredöme, medan Al Jazeera Arabic, som kanalen heter på engelska, helt döms ut. Tar ställning i rapporteringen -Extra tydligt är detta i rapporteringen från det pågående upproret i Syrien, där arabiskspråkiga Al Jazira helt tagit ställning för den splittrade oppositionen. -De släpper fram rena propagandavideor och bilder utan att tala om vem som ligger bakom, säger Barkho. Medborgarjournalistik   -De borde istället markera tydligt markera när sändningarna innehåller material från så kallade medborgarjournalister. Ofta tillhör de en av parterna.    Inte för Al Assad -Och kommentarsfälten är fulla av hat, säger Leon Barkho, som numera driver ett nytt, välfinansierat, mediecenter vid högskolan i Jönköping. Han betonar att han inte på något sätt är för den sittande regimen i Syrien. Men anser det viktigt med en korrekt, faktabaserad rapportering. Lever inte upp till sitt varumärke -Speciellt som tv-nätverket hävdar att det är det som är dess kännetecken. Hur kommer det sig då att Qatars stolthet nu helt riskerar sitt goda rykte? Hur tänker emiren som finansierar miljardbygget i Doha i Qatar?

I dag låter vi några presshistoriker, som skrivit mycket om Torgny Segerstedt, ge sin domöver filmen "Dom över död man". Vi går helt enkelt på bio med de tre mediehistorikerna för att se hur de reagerar på Jan Troells film om den legendariske chefredaktören Torgny Segerstedt, som ganska ensam stred med sin stålpenna mot Hitler och nazismen. Filmen har premiär i dag (fredag den 7 december), och presshistorikerna får också en chans att berätta mer om Segerstedts tidning, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Och om hur andra dagstidningar i Sverige förhöll sig till Hitler och nazismen. Pressen under kriget Med Publicerat på biograf Rigoletto i Stockholm är Elisabeth Sandlund, opinionsredaktör på Dagen, som också forskat och skrivit i band tre av "Den svenska pressens historia" om hur dagstidningarna fungerade under andra världskriget. Vidare historieprofessor Kent Zetterberg från Försvarshögskolan och medieprofessor Lars-Åke Engblom från högskolan i Jönköping - båda har berättat om Segerstedt i olika upplagor av Presshistorisk årsbok. Spelade annonsbojkotten någon roll? Engblom har bland annat granskat vilken betydelse annonsbojkotten mot Handelstidningen hade. Och studerat hur de andra tidningarna i Göteborg fungerade.   Säpo lämnade till sist ut tom akt Zetterberg aktualiserade Segerstedt i samband med att SÄPO nekade dåvarande PO Per-Arne Jigenius att få tillgång till akten Segerstedt i mitten av 1990-talet. När akten flera år senare lämnades ut var den - tom! Enligt förhandsbeskrivningarna handlar Troells film mycket om Torgny Segerstedts privatliv, som naturligtvis också haft betydelse för hans publicistiska gärning. Släkt till en av huvudpersonerna Frågan är hur stor? Vad skrev de andra dagstidningarna om Segerstedt? Hur förhöll de sig till nazismen? Och vad lär vi av Segerstedt idag? Med i samtalet kommer också en annan känd journalist, 94-årige Svante Löfgren, som är släkt med en av huvudpersonerna i filmen och träffat alla inblandade.  Hemma för gott Svante Löfgren har för övrigt beskrivit sitt journalistliv i boken "Hemma för gott - om 80 år med tidningar och radio".